Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
-
- Inlägg: 2143
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
Tror inte stt det gick att åka vattenskidor baki ett långskepp...
Thomas
Thomas
Historia är färskvara.
-
- Inlägg: 845
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
En tragisk historia om ett sentida vikingaskepp:
http://www.neuroscience-of-music.se/orm ... skeSwe.htm
”Långt innan vågorna var tillräckligt höga för att slå in i båten, så var de starka nog för att dra itu kölen på sitt svaga ställe.”
”Lyftning av för- eller akterskeppet orsakar dragspänning i kölen. Har kölen ett extremt försvagat ställe, som i Ormen Friske, bryts den itu av de spänningar som uppstår redan vid små vågor. Uppstår dessutom, som i det här fallet, även krafter från masten genom kölsvinet (KS) på det försvagade stället, så bryts kölen itu ännu tidigare.”
”Det var fullt av kvistar och det var inte naturkrökt. Man bör ha bättre material även om man bara ska bygga en eka!”
”Men inte nog med att knäna var av furu och rakväxta, de var dessutom inte i ett stycke utan delade med en skarv på mitten, vilket i katastrofal grad minskade styrkan i fartygets sidor.”
”Det var senorna som gav vikingaskeppen deras elasticitet och det var på den punkten de var före våra dagars stumma båtskrov. "Ormens" sidor var alldeles hårda och fjädrade inte.”
”det fanns över huvud taget inte ett ekspån i hela fartyget och det enda träslag som förekom utom furu var al som använts till rorkulten (!) - var heller inte naturkrökta.”
http://www.neuroscience-of-music.se/orm ... skeSwe.htm
”Långt innan vågorna var tillräckligt höga för att slå in i båten, så var de starka nog för att dra itu kölen på sitt svaga ställe.”
”Lyftning av för- eller akterskeppet orsakar dragspänning i kölen. Har kölen ett extremt försvagat ställe, som i Ormen Friske, bryts den itu av de spänningar som uppstår redan vid små vågor. Uppstår dessutom, som i det här fallet, även krafter från masten genom kölsvinet (KS) på det försvagade stället, så bryts kölen itu ännu tidigare.”
”Det var fullt av kvistar och det var inte naturkrökt. Man bör ha bättre material även om man bara ska bygga en eka!”
”Men inte nog med att knäna var av furu och rakväxta, de var dessutom inte i ett stycke utan delade med en skarv på mitten, vilket i katastrofal grad minskade styrkan i fartygets sidor.”
”Det var senorna som gav vikingaskeppen deras elasticitet och det var på den punkten de var före våra dagars stumma båtskrov. "Ormens" sidor var alldeles hårda och fjädrade inte.”
”det fanns över huvud taget inte ett ekspån i hela fartyget och det enda träslag som förekom utom furu var al som använts till rorkulten (!) - var heller inte naturkrökta.”
Re: Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
De tidiga typ B-bildstenarna på Gotland avbildar ett antal skepp med segel. De dateras traditionellt till ca 500-800. Några länkar:
https://kulturbilder.wordpress.com/2013 ... 0-600-tal/
https://www.guteinfo.com/?id=3389
https://kulturbilder.wordpress.com/2013 ... 0-600-tal/
https://www.guteinfo.com/?id=3389
Re: Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
Frans-Arne H. Stylegar skriver i " Gåtefullt skip fra Sunnmøre " intressant om norska skepps utveckling från roddskepp till segelskepp. Men nedanstående stycke innebar en överraskning. Varifrån har han uppgiften att de saxiska piraterna använde segelskepp ?
Jag har försökt hitta något, men jag kommer inte närmare en källa än " Eutropius refers to Franks and Saxons as seaborn invaders".
Caesars möten med veneternas segelbåtar på nuvarande Bretagnes södra kust var ju ca fyrahundra år tidigare, och de blev snabbt kuvade.
"Det ville ikke være overraskende om vestlendingene var først ute – det var jo fra Vestlandet at de første vikingraidene utgikk nettopp på denne tiden. Men da må vi også huske på at seilskip hadde eksistert i farvann lenger sør i lang tid allerede. Så tidlig som på slutten av 400-tallet høres vi f. eks. om saksiske pirater som herjer i Gallia med sine hurtige seilskip."
http://arkeologi.blogspot.com/2020/05/g ... nnmre.html
Jag har försökt hitta något, men jag kommer inte närmare en källa än " Eutropius refers to Franks and Saxons as seaborn invaders".
Caesars möten med veneternas segelbåtar på nuvarande Bretagnes södra kust var ju ca fyrahundra år tidigare, och de blev snabbt kuvade.
"Det ville ikke være overraskende om vestlendingene var først ute – det var jo fra Vestlandet at de første vikingraidene utgikk nettopp på denne tiden. Men da må vi også huske på at seilskip hadde eksistert i farvann lenger sør i lang tid allerede. Så tidlig som på slutten av 400-tallet høres vi f. eks. om saksiske pirater som herjer i Gallia med sine hurtige seilskip."
http://arkeologi.blogspot.com/2020/05/g ... nnmre.html
Re: Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
Angående föregående inlägg, fråga om saxiska skepp med segel, svarar artikelförfattaren :
" Hei, jeg har det fra John Haywood: Dark Age Naval Power 1991."
" Hei, jeg har det fra John Haywood: Dark Age Naval Power 1991."
Re: Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
De romerska skeppen på Rhen kan väl ha inspirerat saxarnas och frankernas föregångare?
https://en.wikipedia.org/wiki/Classis_G ... chiff1.jpg
https://en.wikipedia.org/wiki/Classis_G ... chiff1.jpg
Re: Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
Jag har hittills tänkt mig att det romerska maritima arvet till germanerna var roddkonsten, övergång från paddelbåt till roddskepp, ( Nydamskeppet ), så vi får se vad det står i boken, om man nu får hämta ut den från biblioteket i dessa tider ..
Boken har på framsidan en teckning ? av ett mindre segelskepp, så det verkar vara ett tungt argument.
Det kan man se om man slår på boktiteln, och sedan går in på t ex Amazon, där syns förstasidan.
Boken har på framsidan en teckning ? av ett mindre segelskepp, så det verkar vara ett tungt argument.
Det kan man se om man slår på boktiteln, och sedan går in på t ex Amazon, där syns förstasidan.
Re: Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
Från ovanstående bok kan bl a läsas : " a letter of Sidonius Apollinaris of c. 473 in which he expressly refers to the Saxons' and the use of sailing ships on their raids on the Gallic coast : ' Moreover, when ready to unfurl their sails for the voyage home from the continent and to lift their gripping achors from enemy waters'. "
Författaren gör bl a kommentaren " ,we might expect him to be better informed than Procopius about the characteristics of Saxon ships, "
( Procopius anger att Angiloi inte använder segel utan enbart åror. )
Författaren anger att det inte finns arkeologiska belägg för att anglerna /saxarna och deras insulära efterföljare angelsaxarna använde segel, men att de helt enkelt " måste " ha gjort det. ( Min formulering ).
Angående miniatyrristningen av ett segelskepp, funnet på östra sidan av Jylland, Karlbyskeppet, skriver författaren att det, med oklara fyndomständigheter, lika gärna kan vara från exempelvis 200-talet som förmodat 6-700-tal.
Re: Varför kom seglet så sent till Skandinavien?
Jag har sagt det många gånger tidigare och säger det igen. För den som färdas i båt på sjön blir vindens inverkan väldigt snabbt känd. Segel är ingen kunskap som spridit sig från ett av jordens hörn till resten av mänskligheten, det är något som alla sjöfarare per automatik upptäcker.
Som påtalat har årorna en mycket stor fördel och det är att de funkar i alla väder och i alla riktningar. Därför var åror kvar i flottan som huvudsakligt framdrivningsätt fram till ångmaskinens tid på de fartyg som hade begränsat manöverutrymme, alltså opererade nära land. De var dessutom det vanligaste på alla fartyg och båtar som hade en tid att förhålla sig till. Se kyrkbåtarna, guds ombud hade inget överseende med att guds vindar inte blåste rätt, man skulle vara i tid till gudstjänst, och då fick man ro. Färjor har aldrig seglats, utan rotts av sega kvinnoarmar, och ibland även dragits. Det är alltså en utvecklad kunskap i segling som ligger till grund för roddens bevarande.
För en upplänning eller östgöte, som färdats på vattendrag, längs kuster, i skärgård eller på ett litet hav och dessutom under en kort säsong har givetvis seglets brister.varit talande. Som sagt, de har kunnat segla bra nog för att i huvudsak välja att ro.
Som påtalat har årorna en mycket stor fördel och det är att de funkar i alla väder och i alla riktningar. Därför var åror kvar i flottan som huvudsakligt framdrivningsätt fram till ångmaskinens tid på de fartyg som hade begränsat manöverutrymme, alltså opererade nära land. De var dessutom det vanligaste på alla fartyg och båtar som hade en tid att förhålla sig till. Se kyrkbåtarna, guds ombud hade inget överseende med att guds vindar inte blåste rätt, man skulle vara i tid till gudstjänst, och då fick man ro. Färjor har aldrig seglats, utan rotts av sega kvinnoarmar, och ibland även dragits. Det är alltså en utvecklad kunskap i segling som ligger till grund för roddens bevarande.
För en upplänning eller östgöte, som färdats på vattendrag, längs kuster, i skärgård eller på ett litet hav och dessutom under en kort säsong har givetvis seglets brister.varit talande. Som sagt, de har kunnat segla bra nog för att i huvudsak välja att ro.