Gångavstånd/ridavstånd?

[dersa]

Thomas det där med att man förbrukar mer och mer energi, måste väl gälla en ovan gångare som behöver mer energi pga volymtillväkt av muskler, efterhand så bör ju en anpassning av musklerna vara anpassad till uppgiften och kräva samma näringsintag varje dag arbetet utförs, eller? I så fall borde inte behovet av ökat matintag varit särskilt stort under tex medeltid då folk i gemen borde varit ganska vältränade i grunden på den tiden..

[Carl Thomas]

Nej, jag tror inte det handlar om att bygga upp muskelmassa eller otränade personer.

Kanske kan en idrottsläkare förklara vad som händer i kroppen vetenskapligt. Jag vet att militären forskade i detta på 70-talet oxh att det är ett känt fenomen under långa förflyttningar då manskapet fotvandrade.

Men någonstans måste ju en balans mellan förbrukad energi och energiintag uppnås - energiintaget kan ju inte öka hela tiden

å andra sidan Gustav Adolf blev ju med tiden tämligen fet...

En spekulation kan ju vara att under den tid en armé förflyttar sig - och det delas ut "normala portioner" så försvagas soldaterna och de blir därmed mer känsliga för sjukdomar. De flesta soldater dog ju av sjukdomar - inte i strid.

Napoleon sa ju att: "en armé marscherar på sin mage" med mening att soldaterna akulle ha bra och rikligt med mat när de förflyttade sig.

Thomas

[dersa]

Thomas, jag har svårt för att köpa det du skriver fullt ut. Nu är inte jag vare sig någon motionär eller långvandrare, men jag känner en del som springer långa sträckor regelbundet, dvs mer eller mindre dagligen, de har definitivt ett högre dagligt näringsintag än mig, men det är ändå ganska konstant.
Pratar vi om en vandrare så kan det knappast vara någon större skillnad, har aldrig hört talas om någon som regelbundet vandrar behöver öka sitt näringsintag, vid samma ansträngning..
En förklaring till människans överlevnad under tiden som jägare, som jag hört var just våran förmåga att följa efter ett bytesdjur under lång tid, med mindre vila än det jagade djuret, alltså att vi tröttade ut dem, och då kan vi ju knappast haft med os en massa föda, gissar att det tar ett antal dagar att trötta ut en antilop på en slätt. Fast nu kanske vi kom för långt bort från trådens ämne??
Anders

[Carl Thomas]

Dersa, vi blir var och en lyckliga på sin tro och det är inget fel i det.

Thomas

[dersa]

Thomas!
Det har du rätt i, men nu var det ju faktiskt du som kom med påståenden, så nog kunde du väl komna med några källor?? Tycker det svar var lite för enkelt, med tanke på dina inlägg,...

[kalle_anka]

Kan ju även bero på om man tar paus under längre sträckor och hur krävande terrängen är.

Går man 2 mil om dagen i 4 dagar och sedan tar en heldags paus med övernattning så tror jag inte att man behöver fördubbla intaget efter ett tag utan när kroppen vilar så återhämtar dig sig, men marscherar man dag efter dag så behövs nog mer och mer energi intas.

Sedan just att avverka ett visst avstånd så får man ju även ta med packning på kroppen kontra om man har något som dras på hjul (t.ex. Kärra) bakom sig.

Att gå med endast packning på stigar kontra bättre vägar är ingen större skillnad från idag och långt bak i tiden, kommer man till ett hinder så rundar man det på det kortaste avstånd man hittar.

Har man däremot en vagn bakom sig och kommer till en översvämmad lite bredare väg så stannar ju tiden upp under en längre tid då man inte kan runda objektet som ställer till det utan man måste ju lösa vägens framkomlighet där det var tänkt att man skulle gå.

Tror det är svårt att beräkna hur långt man kunde gå per dag då man måste beräkna väglag/förutsättningar, sedan kan man nog hitta lite i lagar vad man anser hur långt man kan röra sig per dag:

År 1344
Uppsala stadgar
En första förordning för städerna, om tavernor och gästgiverier
kom med Uppsala stadgar 1344, på Manus Erikssons tid.
Varje köpstad skulle vara försedd med två härbärgen, där resande kunde få tillgång till mat, öl och nattlogi.

Hur långt var det mellan varje köpstad? Måste vara längre än 2 1/2 mil skulle jag gissa.

År 1283-1396 Danmark

I løbet af middelalderen udvikledes et netværk af landevejskroer og færgesteder. I middelalderen varetog klostre en stor del af det fornødne gæsteri for vejfarende, men ordningen gav anledning til misbrug ("voldgæsteri"), der også kunne ramme andre, som boede ved landevejene.

I 1283 bestemtes, at voldgæstning skulle forfølges som hærværk, og i erkendelse af behovet for overnatningsmuligheder forordnedes samtidig, at der skulle bygges kroer langs landevejene. Fornyede forbud mod ulovligt gæsteri hos klostre, præster, bønder og andre skete i 1304, 1314, 1360 og 1396.

Ved sidstnævnte lejlighed tilføjede Margrethe 1. et påbud om, at " hver foged lader bygge kro for hver fjerde mil, og at enhver, der kommer dertil, kan købe sit underhold for sine penge, og at man ikke sætter priserne højere end dem, der gælder i nærmeste købstad"

År 1442
I kung Kristoffers landslag bestämdes att tavernor (värdshus, gästgivaregårdar)
skulle finnas på ett skjutshålls avstånd längs de större vägarna. (1 skjutshåll = 2-2½ mil)
http://project2.sol.lu.se/fornsvenska/0 ... A-KrL.html

År 1521 Danmark
I Christian 2.s "gejstlige lov" af 1521 omtales i kapitel 130 planen om at oprette herberger og kroer på landet ved alfarvejene:
"Skal skikkes sådanne åbenbare herberger ude på landet, som rette alfare veje [er], så at på hver 2. eller 3. mil er et herberg "

År 1561
Erik XIV. Tavernor skulle inrättas längs de allmänna vägarna utsedda gästgivare skattebefriades på tre år.

År 1649
Gästgivarordningen, Gästgiveri och skjutshåll skulle ligga med cirka en och en halv till två mils avstånd från varandra, där resande skulle ha möjlighet att byta hästar. För varje gästgiveri fanns en särskild skjutsordning som bestämde hur många hästar där skulle finnas. Skjutsbönderna som ingick i gästgiveriet skulle vid behov erbjuda hållhästar som skulle erbjudas resande.

Det jag funderar över är om man redan år 1442 använde sig av ett system för att skjuts folk mellan punkt A till punkt B?

[kalle_anka]

Raimundus Lullus f. ca 1235 - d. 1315/1316 - Filosof/diktare/missonär
https://sv.wikipedia.org/wiki/Raimundus_Lullus
Missionerade och strövade runt i nästan hela den kända världen, se karta i wikipedialänken.

http://www.rutasramonllull.com/en/traveling-middle-ages
Så jag kom in på en hemsida som nog inte gällde just honom hur långt han gick, men där det fanns intressant fakta men vet inte vart dom har fått informationen någonstans:

Who travelled?
1. Merchants, migrants, messengers, military, religious figures, nobles, tax collectors, artisans, prostitutes, artists, minstrels, students, intellectuals, vagrants, beggars, etc.

5. Everyone walked frequently. The non existence of mechanical means in the Middle Ages, meant that people had strong legs used to walk, this fact has been documented with the forensic examination of human skeletons of that time.

2. How long did the trips last?
2. On foot, the average distance travelled in one day was about 25 kilometres and could even reach 50 or 60 in the case of professional couriers (real athletes).

3. On horse, the daily journey could be around 60 and 100 kilometres ; this means that to cross France could take 12 to 20 days (in good weather and without any difficulties).

[Bäckahästen]

Intressant information. Tack Kalle Anka!