Utrusta en vikingafärd

[Carl Thomas]

I sagorna utrustar stormän, hövdingar och kungar ofta skepp för vikingafärder, oftast krigsresor, men ibland även handelsresor.
Ibland, ganska ofta faktiskt, lät man även bygga skepp för dessa resor.

Men, hur lång tid tog allt detta? Från beslut tills att skeppet lade ut på din resa?

Jag läste att ett ullsegel på 90 kvm tog upp till 10 år att göra - och att det färdigt vägde 2 ton (?) - hur många får behövde klippas - och hur lång tid tog det att förbereda ullen till vävning?
Reservsegel borde finnas tycker jag. Filtar, vattentäta skinn, mantlar, ullkläder, skor, vapen, sköldar, matutrustning, kokställningar, trätunnor och kaggar. ankare, saltad mat, mm, mm, mm - förutom hela skeppet/skeppen.

Kan vi gemensamt försöka reda ut allt detta genom vår samlade kunskap och erfarenhet.

Jag tror att vi skall försöka beräkna arbetstider, manår/kvinnoår och när vi har en hygglig bild fördela ut det på antal män och kvinnor - och jag tror inte att trälarbete skall tas upp förrän kanske i slutet.

Förhoppningsvis kommer vi så småningom fram till en lista över arbetsuppgifter samt tidsåtgång för dessa arbetsuppgifter, kan vi försöka fördela det hela på fler människor.

Om det tog 1 kvinna 10 år att tillverka ett segel - tog det då 1 år för 10 kvinnor att tillverka ett segel? Osv.

Känner någon till om en sådan beräkning redan finns?
Skeppsbyggnadstid och manår borde finnas - men finns en helhetsberäkning?

Thomas

[heimlaga]

Från senare tids bondeseglation vet vi att det inte var helt ovanligt att hugga och köra ut virket på vintern och påbörja skeppsbygget tidigt på våren. Bygga av halvrått virke under våren, sommaren och hösten. Sjösätta på hösten. Utrusta under vintern och våren och segla ut efter islossningen.
Då handlar det om galeaser och skonertar och briggar och skonare och någon enstaka bark.

Vikingatidens skepp vad betydligt enklare och mindre men å andra sidan var varje enskild del mer arbetsskrävande när allt virkeskulle klyvas och huggas fram och sprättäljas. När spikarna skulle smidas av dåligt blästerjärn och smidas på ett alldeles för lätt städ. Kanske järnet skulle tillverkas av myrmalm först.

Därför har jag svårt att tänka mig att ett vikingatida skeppsbygge av större sort skulle ha kunnat gå för sig på mindre än ett år från växade träd till flytande skepp.

[Carl Thomas]

Med tanke på att tjära skall framställas, kol skall milas, mast huggas, segel sys och mycket, mycket mer, tar det en lång tid och allt behöver samordnas så att allt är klart vid samma planerade tidpunkt.

Vikingaskeppen byggdes med färskt vått virke och hölls våta under hela byggtiden fram tills de sjösattes, det var en förutsättning för att kunna bygga dessa akepp med sina mycket tunna bord. Virket måste även vara vått för att kunna röra sig i vågorna. Deras styrka låg alltså i att de var byggda i färskt blött virke.

Då är vi inne på våren när virket är fullt av sav, dvs vid lövsprickningen. Om det då tog ett år att bygga skeppet samt utrusta det kunde det sjösättas nästa vår.

Thomas

[Främmestad]

Men kan man räkna med ev. jättelång arbetstid för ett segel och annat? Kan man inte tänka sig att sådan tillverkades kontinuerligt i banor (d v s syddes ihop senare). Jag har t ex fått intrycket av kärlekshistorien om Björn och Tora (Egil Skalle-Grimsson) att köpmannen Brynjolf av Örland hade en egen liten industri hemma, där kvinnor satt och spann och vävde på heltid under uppsikt av hans fru. Visserligen är det väl troligt att skepp beställdes hos en båtbyggare eller tillverkades på gården, men resten var det väl möjligt att köpa om man hade pengar, eller?

[Yngwe]

Tror du har helt rätt Främmestad, jag tror mycket av det som går åt tillverkas löpande och inte bara "on demand".
Segel lär inte bara behövas till nyproduktion utan även för att ersätta trasiga segel, och om inte skeppen ska bli liggande på stranden fanns det rimligen segel på lager. Likadant givetvis med tjära, rep, spik och annat som regelbundet behlvs. Det är ju faktiskt också så att den som har får mest troligt använder ullen kontinuerligt, man klipper inte bara fåren när man får en beställning utan producerar löpande.

Tanken med produktion bara on demand bygge nog på föreställningen om självhushåll inf där man producerar allt man behöver själv. Den tror jag inte ett dugg på

[heimlaga]

Det där låter rimligt Yngwe

Självförsörjning i Norden har så långt tillbaka som vi vet alltid inneburit att gården är i det stora hela självförsörjande samtidigt som man ständigt strävar efter att producera ett visst överskott som delvis lagras för kommande behov (missöden och dåliga år) och delvis används för att byta med andra gårdar i trakten som har överskott på någon annan vara och delvis används för att byta med handelsmän mot den lilla mängd köpevaror/importvaror som man behöver från världen utanför.

Så har det fungerat i avlägsna skogsbygder ända från medeltiden in på 1950-talet. Mängden köpevaror från världen utanför har ökat över tid men grundprincipen har bestått genom alla samhällsförändringar och högkonjunkturer och lågkonjunkturer och krig och förändringar i handeln. Varför skulle vikingatiden ha varit fundamentalt annorlunda?

Ingen hade kunnat genomföra sådana sjöfärder som vikingarna gjorde om det inte hade funnits segelduk och järn och tjära och rep i lager här och var. Det behöver inte nödvändigtvis ha varit så väldiga mängder per producerande gård. Det viktiga var att det fanns segelduk att köpa i trakten när ett segel hade blåst sönder eller ett nytt skepp skulle utrustas och att det fanns järn när ett skepp behövde repareras eller ett nytt behövde byggas.

[Jerrark]

I TV-programmet Vikingarnas arv del 1 tar man bl a upp det här med segel och hur lång tid de tog att tillverka.

https://www.svtplay.se/video/33142754/v ... id=8M3RNmw