Olof Öhman var väl från Kalvhaga by i Forsa såvitt jag vet.
Där i trakten har vanligt folk skrivit med runor långt in på 1800-talet och det finns också en uppteckning av ett runalfabet från den tiden som stämmer väl överens med runorna på Kensingtonstenen.
Sökningen fann 106 träffar
- 16 augusti 2019, 22:59
- Kategori: Runor och bildstenar
- Tråd: Hälsingerunor kan lösa Kensingtonstenens gåta
- Svar: 2
- Visningar: 5736
Re: Svitjod
Jag har sett en helt annan men fullt möjlig förklaring på Svi i en del namn. Motsvarande namn finns ju på många håll. Sviby på Nuckö i Estland är ett exempel. Tyvärr minns jag inte förklaringen. Den "västnordiska" användningen av "i" är allmänt i många Österbottniska dialekter än i dag och förr lär ...
- 17 februari 2019, 20:58
- Kategori: Järnålder och Vikingatid
- Tråd: Lite nytt om 536
- Svar: 27
- Visningar: 15538
Re: Lite nytt om 536
Ungefär sådär brukar en knöukhamar se ut men tyvärr har jag ingen bild...... och inget eget exemplar att fotografera.
Skaftlängden är ju tilltagen så man kan stå någotsånär rak då man slår sönder lerklumparna eller dyngklumparna på marken.
Skaftlängden är ju tilltagen så man kan stå någotsånär rak då man slår sönder lerklumparna eller dyngklumparna på marken.
- 16 februari 2019, 21:48
- Kategori: Järnålder och Vikingatid
- Tråd: Lite nytt om 536
- Svar: 27
- Visningar: 15538
Re: Lite nytt om 536
Knöukhamar låter isländskt eller norskt? Österbottnisk dialekt. Svenska med andra ord. Jag stavade exakt så som det uttalas för jag har aldrig sett det i skrift. Jag har ingen aning om bönderna använde sådana i förhistorisk tid men jag råkade på en som låg i en hög med sedan länge urbruktagna redsk...
- 15 februari 2019, 11:59
- Kategori: Järnålder och Vikingatid
- Tråd: Lite nytt om 536
- Svar: 27
- Visningar: 15538
Re: Lite nytt om 536
Den högra klubban ser ju ut som en "knöukhamar" det vill säga en träklubba som användes för att slå sönder jordkokor med på leriga åkrar innan rullharvarnas tid. Fast det är ju inte alls långsökt att tänka sig att en bondehär slogs med träpåkar och klubbor på bronsåldern och järnåldern. Sådan beväpn...
- 5 december 2018, 15:43
- Kategori: Stenålder
- Tråd: Richatformationen i Mauretanien
- Svar: 12
- Visningar: 11212
Re: Richatformationen i Mauretanien
Möjligen en formation värd att undersöka......men då folk börjar prata om Atlantis finns det goda skäl att dra öronen åt sig.
- 8 oktober 2018, 22:15
- Kategori: Mjödstuga
- Tråd: Norrländsk arkeologi
- Svar: 2
- Visningar: 4062
Re: Norrländsk arkeologi
Nej vänta..... det skall vara veteranbilar om det skall räknas som arkeologi.
Farsgubben talar om "kulturlager" i mitt reservdels- och materiallager. Då jag letar efter någon del eller rostig järnbit som behövs till någon maskin som jag renoverar då talar han om "utgrävning".
Farsgubben talar om "kulturlager" i mitt reservdels- och materiallager. Då jag letar efter någon del eller rostig järnbit som behövs till någon maskin som jag renoverar då talar han om "utgrävning".
- 8 oktober 2018, 22:12
- Kategori: Medeltid
- Tråd: Hammerhus på Bornholm
- Svar: 4
- Visningar: 3606
Re: Hammerhus på Bornholm
Mycket intressant serie.
Tack för länken!
Jag är skraltig i kroppen i dag och den där serien var precis vad jag behövde för att lindra frustrationen.
Tack för länken!
Jag är skraltig i kroppen i dag och den där serien var precis vad jag behövde för att lindra frustrationen.
- 11 september 2018, 13:06
- Kategori: Medeltid
- Tråd: Uppsala öd
- Svar: 33
- Visningar: 20045
Re: Uppsala öd
SDHK 18159 "...Esbiorn Diekn oc Jøssa Mortinsson, ath the haffdo takit aff domkirkione meth velde twa attunga jord i Hagelstada til Vpsal-øde wtan lag oc reth, hwilkit nempdin vitnadhe oc swor at thet aldre konungx Vpsal-øde, war, oc at kronan ther ingen ret til haffde...." . Är vi säkra på att "al...
- 29 augusti 2018, 20:46
- Kategori: Nyare tid
- Tråd: Erik XIV amiralsskepp Mars (Makalös)
- Svar: 3
- Visningar: 7833
Re: Erik XIV amiralsskepp Mars (Makalös)
Problemet är snarast att många skepp från den tiden är för dåligt dokumenterade för att någon människa i dag skall kunna veta om de var byggda i huvudsak för äntring eller i huvudsak för artilleri eftersom de alla var kompromisser i någon grad. Skeppsbyggmästarna byggde på fri hand utan ritningar oc...