Skandinaviskt Arkeologiforum

Kungsune!

Det du beskriver känns mytologiskt i jämförelse med Beovulfkvädet! I det aktuella kvädet får man känslan av att någon varit med om det som skett, och nogsamt återgett det. En länk bifogas som primärt avser den fornborg, som eventuellt kan vara Hreosnabeorh (möjligen den raserade borgen), i Beowulfkvädet. En skärmdump bifogas även:
https://app.raa.se/open/fornsok/lamning ... 79c113ca7c

https://app.raa.se/open/fornsok/api/lam ... DELSER.pdf

"L1969:8152 (Näsinge 71:1)"

"Fornborg, 410x130 m (NNÖSSV). Begränsad av branta stup i V och i N-Ö och branta avsatser i NV och S, de senare försedda med stenvallar. Den S vallen, till största delen belägen på avsatskanten är 55 m l, 2-3 m br och 0.3-0.6 m h. Stenarna är vanligen 0.3-0.5 m st. Några större block ingår dock. Genom stenvallen leder en stig (NÖ-SV). Vallen avslutas i S av en bergknalle och mellan denna och stupet i Ö är en 3 m br trång passage som kan ha tjänat som ingång. Vallen är ställvis starkt nedrasad. Den NV vallen är 23 m l, 2-2.5 m br och 1-1.5 m h. Stenarna är 0.2-1 m st (vanligen 0.3-0.6 m) Vallen är delvis utrasad åt NV. På bergkrönet är flera ansamlingar av sten och större block vilka delvis är valliknande men troligen torde vara naturbildningar. På NV sidan av bergets högsta krön är en stensamling, 6x4 m(NV-SÖ) av 0.3-1.5 m st stenar, vilken kan utgöra resterna av ennu
totalförstörd fornlämning."

https://doh.berghemsvanner.se/ymer-nar-varlden-skapas/

"Med hjälp av en orkan delas jättens ögonbryn och blir till världens alla buskar. I det som förut var Ymers kött och muskler – men nu är jord – börjar gräset snart växa, men först måste skalltaket lyftas upp så att himlen kan bli till. Den stora klump som var hjärnan kommer också till användning. Den faller isär och blir till bistra, mörka moln som varslar om regn, oväder och olycka.

Så skapas människornas värld, Midgård. Runt Midgård byggs en mur av Ymers ögonfransar."

Här tänkte jag först göra mig lite lustig angående den närmast ovala formen på fornborgen vid Hällesmörk "410x130 m". Om den aktuella fornborgen varit rund till formen hade nog Ymers ögonbryn varit svåra att imponera på gudinnorna med. Men nu läser jag "en orkan delas jättens ögonbryn". Och då ligger han nog bättre till, och jag får svårt att göra mig lustig.

Korpskogen (Ravenswood) är bekant i Beowulfkvädet. I originalskriften förekommer liknande formuleringar som Hrefna-wudu, respektive Hrefnes-holt. Som möligen kan tolkas som två olika platser.

https://en.wikipedia.org/wiki/Huginn_and_Muninn

"In Norse mythology, Huginn and Muninn (sometimes anglicized as Hugin and Munin; /ˈhuːɡɪn, ˈmuːnɪn/ or /ˈhjuːɡɪn, ˈmjuːnɪn/; roughly "mind and will" – see § Etymology) are a pair of ravens that serve under the god Odin"

https://en.wiktionary.org/wiki/raven

"From Middle English raven, reven, from Old English hræfn"

https://sv.wikipedia.org/wiki/Korp

"På äldre svenska kallades korp främst för ramn, även ramm, ram eller ravn, vilket än lever kvar regionalt"

https://cornelius.tacitus.nu/beowulf/40.htm

"»Att Ongentheow berövade Hreðlingen
2925 »Hæðcyn livet vid Korpskogen,
»Då götamännen av övermod"

"»Och förföljde sedan dödsfienderna,
»Tills de herrelöse med knapp nöd
2935 »Nådde fram till Korpskogen.
»Med en väldig här omslöt han sedan svärdens"

https://faculty.gordonstate.edu/cperkow ... eowulf.pdf
Kan två platser för strid eller kamp återfinnas i närheten av fornborgen vi Hällesmörk? En länk som primärt avser den fornborgen, som eventuellt kan vara Hreosnabeorh (möjligen den raserade borgen), i Beowulfkvädet. Den aktuella fornborgen har tidigare diskuterats:

https://skandinavisktarkeologiforum.org ... 6rk#p32847

Zooma ut i bifogad länk. Skärmdump bifofas även.

https://app.raa.se/open/fornsok/lamning ... 79c113ca7c
Notera Kampemossen respektive Kampebacken. Skogsavverkning kan ha lett till att skog vid Ramberget och dess omgivning kan ha ändrat karaktär. Varför Ramskogen eller Korpskogen som namn saknas.

Kungsune!

Inte lätt att hitta något om hundkungar. Frälsegården Mörk ligger nära Idefjorden och i närheten där bäcken i Hundsdalen förmodas ha sin källa el dyl. Bäcken kan ha varit bra att dra upp sina båtar i. I ortnamn kan "hund" vara kopplat till annat än personer och kungar. Exempelvis kan hundar vakta, vilket kan vara en förklaring till namnet Hundsdalen. Praktiskt om någon fiende är på ingång. Men om man fortsätter på spåret hundkungar så kan det kanske finnas en koppling. Zooma ut i följande länk som primärt avser fornborgen vid Hällesmörk (en skärmdump bifogas även)

https://app.raa.se/open/fornsok/lamning ... 79c113ca7c


Man undrar om det är något speciellt med frälsegården Mörk. Danskar, norrmän och svenskar har tydligen velat komma åt området. Men vid åtminstone en av de historsika händelserna har den aktuella gården behållit sin status som frälsegård el dyl:

20 (Bohusläns märkligare gårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas äldre historia / Förra delen)

"1573 års uppbördsbok på skatte- och ledingspengar2) uppräknar i
Lommelanda gårdarna Röd, Rorshult, Hälle, Bodalen, Tånga, Hee, Mostorp
och Mörk. Bland frälse- och foringsgårdarna betecknas Mörk såsom
Billegods utan att den dåtida innehavaren (Hartvig Bille?) finnes angiven.

När Vincent Lunge år 1536 blev mördad, hade han i sin tjänst en dansk
adelsman Jens Splid (Fasti), med vilken Lunges änka, Margareta
Nilsdatter (Gyldenlöve), sedermera (1539) ingick äktenskap. Enl.
diplomatarierna förekommer Splids namn ännu 1565. I vilket fall som helst är han i
1573 års uppbördsbok antecknad som ägare av frälsegården Mörk samt de
båda Lommelanda-gårdarna. Slutligen äro Åberg och Unneberg (Önne)
antecknade såsom kanike-gods.

I 1615 års jb. anges Ofto Bildt såsom ägare av frälsegården Bodal (Halvor).

Efter länets införlivning med Sverige finner man, att kronogodset 1659
utgjordes av gårdarna Lommelanda, Unneberg, Håltane, Rösshult och
Mostorp. Som skattegårdar betecknas Röd, Bodalen, Tånga, Hälle, Knarrås och
Ringdalen (Jon). Thomas Dyre står antecknad för bygseln, 2 t:or, och
betecknas gården som hans änkas frälseströgods.3)

Såsom forings- eller frälsehemman äro upptagna Mörk (herr Anders i
Näsinge4) frälse). Det andra hemmanet i Mörk är antecknat som av svenska
kronan revocerat från Värnö kloster liksom även kanonigården Råberg"

Om Ottars bedrifter har gjort så djupt intryck att minnet av honom finns kvar närmare tusen är senare skall vara osagt.

https://en.wikipedia.org/wiki/Ohthere

"Ohthere, also Ohtere (Old Norse: Óttarr vendilkráka, Vendelcrow; in modern Swedish Ottar Vendelkråka), was a semi-legendary king of Sweden of the house of Scylfings"

Ett närmast komiskt fynd:

20 (Bohusläns märkligare gårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas äldre historia / Förra delen)

"Den från Åby gård i Tossene bekanta Ottilia Ottesdatter (Kane) gift med
riddaren Nils Ragvaldssön1) har även besuttit jordagods i Lommelanda
socken. Enligt registranten på Akershus finnes antecknat, att hon under
året 1507 till Vår frus kapell i Oslo skänkt ej namngiven mark i
Lommelanda socken."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lommelands_socken

I mitt inlägg 5:e nov 2025 på föreliggande tråd diskuterades bl a följande (det mer intressanta har jag markerat med fet stil):

https://www.norna.org/sites/default/fil ... /-mark.pdf

" I det förutvarande norska Bohuslän förekommer exv. namnelementet äldst i den u‐omljudda, formen mörk i två osammansatta gårdnamn Mörk (OGB 20.2 s. 15, 35) och ett sammansatt Hällesmörk (a.a. s. 46), samtliga i Vätte hd. Lokaliteterna ligger i den vidsträckta bygdeskiljande skogsmark som utgör norra delen av de två nordligaste socknarna i häradet och även den nordligaste spetsen av Bohuslän."

Det kan vara av intresse att studera när u‐omljudet uppkom i urnordiskan:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Urnordiska

Vid behov kan urnordiska indelas i en äldre och en yngre variant: en äldre urnordiska som talades under senromersk järnålder samt folkvandringstid (250–550) och en yngre urnordiska som talades under vendeltid (runt 550–825). Dessa kan alternativt kallas urnordgermanska och urnordiska vardera. Från omkring 500-talet kom omljud såsom u-omljud och i-omljud, samt nasalassimilation med mera, och från 600-talet den nordiska synkoperingen etc. Perioden för yngre urnordiska kallas även synkoptiden(no)."

Som tidigare diskutrerats verkar det vara många ortnamn med "mörk" på svenska sidan av Idefjorden. Se:

https://skandinavisktarkeologiforum.org ... sf=msgonly

Hällesmörk med fornborg 200m norr om och Ramberget någon kilometer västerut har även diskuterats tidigare. Man undrar om borgruinen vid Hällesmörk och det tidigare omtalade Hreosna-beorh kan ha ngt gemensamt:

https://skandinavisktarkeologiforum.org ... sf=msgonly

https://kartor.eniro.se/?c=59.051178,11.386514&z=16

Västra Mörk, Östra Mörk, Mörkemossen, Mörkehultet, Mörklången, och Hällesmörk

Kollar man på tidiare inlägg så kan "mörk" innehålla en komponent av "gloom", dvs dysterhet. Ev mörka omgivningar. Det går naturligtvis att vrida och vända på det hela in i det längsta, men borgruinen vid Hällesmörk och Hreosna-beorh verkar kunna ha ngt gemensamt. Följande referens har en mer intressant förklaring:

https://www.norna.org/sites/default/fil ... /-mark.pdf

"" En preliminär tentativ genomgång av namn med hl. på mark i övriga mellan svenska landskap utgående från det material som redovisas i namnarkivens ortnamnsserier ger följande resultat. I Dalsland förekommer namn på ‐mark enl. vad som framgår i SOÄ huvudsakligen i Vedbo hd (jfr not 2), dvs. i det område som förr utgjorde en del av det gränsområde som kallades Markir. Här ligger dels socknarna Nössemark och Ärtemark vilka består av delar av samma gränsskogsområde som de värmländska Gräsmark, Skillingmark och Töcksmark (se ovan), dels ett antal gårdar och smärre bebyggelser med namn på ‐mark. Liksom de värmländska lokaliteterna ligger även de dalsländska i bygdeskiljande skogsområden i utkanten av de socknar till vilka de hör. I det förutvarande norska Bohuslän förekommer exv. namnelementet äldst i den u‐omljudda, formen mörk i två osammansatta gårdnamn Mörk (OGB 20.2 s. 15, 35) och ett sammansatt Hällesmörk (a.a. s. 46), samtliga i Vätte hd. Lokaliteterna ligger i den vidsträckta bygdeskiljande skogsmark som utgör norra delen av de två nordligaste socknarna i häradet och även den nordligaste spetsen av Bohuslän. I det sydöst om Vätte hd och invid gränsen mot Dalsland resp. Sörbygdens hd liggande Bullarens hd ligger en gård med namnet Mörk eller Mörken (OGB 18 s. 30) i den skogiga delen av Mo socken öster om sjön Bullarens sydliga del. Skogsområdet utgör en bygdeskiljande skog mot det angränsande Sörbygdens hd. I samma område förekommer flera sammansatta namn på ‐mark, betecknande smärre bebyggelser, hemmansdelar och skogar (se t.ex. OGB 15 s. 26, 133 och 307, 17 s. 60, 18 s. 310 ff. med hänv. och 20.2 s. 289 ff. med hänv.). Namnen har säkerligen urspr. betecknat (delar av) utmarksområden i bygdeskiljande skogsområden. Undantag utgör sådana namn som tillkommit i analogi med äldre namn på mark eller som består av appellativiska sammansättningar med mark som senare samman sättningsled.""

Kanske dags att återgå till Karl XII för att lista ut varför Strömstad anlades där den nu ligger. Det kan möjligen belysa varför Ogenteow och hans förtrogna vistades vid fornborgen Hreosna-beorgh. Jag får påminna om sidan 189 och resonemanget om det som eventuellt kan vara den raserade borgen ( handskriftens 'Hreosna-beorh'. Jf vv. 2925 och 2935.):

viewtopic.php?t=151&start=1880

Notera i följande länk: "Intressant är att på en bergknalle strax intill ligger resterna av en fornborg; platsen kan ha haft ett strategiskt intresse även längre tillbaka."

https://www.stromstad.se/download/18.23 ... %A4gen.pdf

"I Hällesmörk, på Glanarudden finns ännu lämningar efter de skansar som var inblandade
i striderna. Det var också ungefär här som man tog ner galärerna i Idefjorden. Intressant
är att på en bergknalle strax intill ligger resterna av en fornborg; platsen kan ha haft ett
strategiskt intresse även längre tillbaka."

Lite info om varför Strömstad anlades där den nu ligger:

https://www.tanum.se/download/18.360b0f ... 201700.pdf

"Strömstad grundas
För att styra bort norra Bohusläns handel från norska Fredrikshald (nu Halden)
så, grundades Strömstad i maj år 1667. Beslutet hade föregåtts av två olika
kommissioners arbete. De hade kommit med förlag på flera olika platser för den
nya handelsortens lokalisering: Dynekilen, Strömmens utlopp i havet, Kragenäs
och Tanumsnäset. Lokalisering vid Långenäs inne i Idefjorden diskuterades
också.
Valet föll slutligen på älven Strömmens utlopp i havet. Argumenten för
Strömmen tycks främst ha varit läget nära norska gränsen samt enkel insegling
från havet."

Notera fornborgen vid Hällesmörk markerad med R i skärmdumpen:
https://app.raa.se/open/fornsok/

Det kanske är dags att återgå till Ongenteow (möjligen Angantyr, Egil Tunnadolg) och hans förtrogna som möjligen vistades tidvis på fornborgen vid Hällesmörk, på det som numera är svenska västkusten. Inte långt från Strömstad. I jämförelse med fornborgen Borgekullen (tidigare redovisad) verkar den inte ha samma höjdmässiga fördelar. Men kan det finnas andra sådana? I följande utmärkta länk från fornsok kan man zooma mm (jag bifogar en skärmdump):

https://app.raa.se/open/fornsok/lamning ... 79c113ca7c
Man noterar höjdkurvan 25m ö h och Snäckeviken samt vattendraget som passerar intill fornborgen. Men att plocka snäckor i den viken ger kanske lite mat, men kan snäcka ha flera betydelser?

https://tollaroseiel.se/allmogeb-tarna/b-ttyper/sn-cka

"Det finns många lokala varianter av snipa, som exempelvis bohussnipa (i nordligaste Bohuslän liksom i Norge kallas båttypen snäcka)" Man noterar fornborgens väl tilltagna dimensioner 410mx130m i länken från fornsok ovan. Notera även längdskalan, 100m i skärmdumpen. Var man i sin "snäcka" förföljd av fienden kunde man kanske ta vattendraget som passerar intill fornborgen, och dra in den i skydd av fornborgen.

kylarvende skrev: ↑

11 september 2019, 16:26

Starkodder!

Kollade lite runt Röseberget. Kungahälla och dess ortnamn gav mig en förklaring på "hälla" i ortnamn, se länk nederst. Hälla och hälles har ju tidigare diskuterats ang bl a Hällesmörk.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kungah%C3%A4lla

"I de fornnordiska sagorna omnämns Kongahella med händelser kring år 650, då ett kungamöte skulle ägt rum mellan konungen av Rogaland, Hjorleif den kvinnokäre och hans vän, konung Hrejdar av Seland. Sagorna är dock nedtecknade flera hundra år senare, och tillmäts endast ringa betydelse i forskningen."

"Namnet Kungahälla har tolkats så att platsen varit en förhistorisk handelsplats, och att här har funnits en stadsbildning redan under 900-talet är inte otroligt, då staden ofta nämns i sagolitteraturen."

http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/27/62772.shtml

"I Ortnamnsarkivets bok "Ortnamnen i Inlands S. härad jämte Kungälvs och Marstrands städer" (och även i andra ortnamnsböcker) sägs att hälla ingår i många norska ortnamn, och är en berghäll som används som lastplats, alltså där man lagt till med båtar för att lassa och lossa."

Om jag inte minns fel har Kungahälla haft en föregångare vid Ytterby där man grävt fram en rejäl hallbyggnad från Beowulfs tid. Men det låter iaf att Hreosnabeorh borde ha varit en viktig strategisk plats om det skulle blivit ihågkommen tvåhundra år efteråt. Det finns flera andra Röseberg, Rösefjäll bl a på Tjörn och Orust dvs möjliga platser utsatta för båtbundna räder. Är några av dem angivna som betydelsefulla i senare källor?

Starkodder!

Kollade lite runt Röseberget. Kungahälla och dess ortnamn gav mig en förklaring på "hälla" i ortnamn, se länk nederst. Hälla och hälles har ju tidigare diskuterats ang bl a Hällesmörk.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kungah%C3%A4lla

"I de fornnordiska sagorna omnämns Kongahella med händelser kring år 650, då ett kungamöte skulle ägt rum mellan konungen av Rogaland, Hjorleif den kvinnokäre och hans vän, konung Hrejdar av Seland. Sagorna är dock nedtecknade flera hundra år senare, och tillmäts endast ringa betydelse i forskningen."

"Namnet Kungahälla har tolkats så att platsen varit en förhistorisk handelsplats, och att här har funnits en stadsbildning redan under 900-talet är inte otroligt, då staden ofta nämns i sagolitteraturen."

http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/27/62772.shtml

"I Ortnamnsarkivets bok "Ortnamnen i Inlands S. härad jämte Kungälvs och Marstrands städer" (och även i andra ortnamnsböcker) sägs att hälla ingår i många norska ortnamn, och är en berghäll som används som lastplats, alltså där man lagt till med båtar för att lassa och lossa."

Tack Starkodder!
Fina bilder som vanligt. När du är klar med Danmark kan du väl vända kylaren norrut mot Vette härad. Jag har efterfrågat bilder hos en hembygdsförening i trakterna av Hällesmörk. Det skall bli spännande att se om de har ngt på fornborgen.