I mitt inlägg den 22 januari 2024, 15:17 besikrivs följande;
viewtopic.php?f=17&t=151&start=3120
https://en.wikipedia.org/wiki/Attacotti
"Attacotti, Atticoti, Attacoti, Atecotti, Atticotti, and Atecutti were Latin names for a people first recorded as raiding Roman Britain between 364 and 368, alongside the Scoti, Picts, Saxons, Roman military deserters and the indigenous Britons themselves. The marauders were defeated by Theodosius in 368.
The exact origins of the Attacotti and the extent of their territory are uncertain"
Vidare noterar man följande hemska beskrining:
https://en.wikipedia.org/wiki/Attacotti
"Their existence as a distinct people is given additional credence by two incidental claims that they practised cannibalism and polyandry ("wives in common") in the writings of Saint Jerome."
Såväl Grendel som Finn beskrivs som eotenas, eller dyligt, i Beowulfkvädet. Signatur Daler har den 18 augusti 2018, 15:33 sammanställt en lista på varianter av eotenas och noterat raderna de förekommer på i Beowulfkvädet:
search.php?keywords=eoten&t=151&sf=msgonly
Vidare har signatur Kungsune den 18 augusti 2018, 14:30 sammanställt följande:
search.php?keywords=eoten&t=151&sf=msgonly
"Absolut, raderna som kodar av eotenas är:
110-114
420-422
761 och 883
Där får vi veta att det rör sig om hemska väsen. Självaste Grendel beskrivs som eoten på rad 761.
Sedan dyker eotonum och eotona upp på två ställen till där de bara omnämns som fiender i strid vilket inte säger mer än att de avsedda fick ett monstruöst epitet."
Man får intrycket att det handlar om våra motståndare, och allt annat än oss själva: "hemska väsen" "fiender i strid vilket inte säger mer än att de avsedda fick ett monstruöst epitet."
Vad kan då eotenas var relaterat till:
https://www.minewyrtruman.com/2022/11/0 ... d-english/
"The word eotenas is related to the word meaning to eat, and this could be a reference to how the corpus and folklore has them being human-eaters."
Man kan tro att en rehabiltering, eller liknande, av Attacotti möjligen motsvarande eotenas, vore bra om man trodde sig vara dess ättling. Vilket möjligen stöds av följande artikel:
https://www.amazon.se/Origins-Beowulf-V ... 0199206619
"This fascinating study suggests that the Anglo-Saxon poem Beowulf was composed in the winter of 826-7 as a requiem for King Beornwulf of Mercia on behalf of Wiglaf, the ealdorman who succeeded him."
Sökningen fann 11 träffar: eoten
Sökte efter inmatningen: eoten
Återgå till "Beowulfskvädets topografi"
- 24 januari 2024, 15:58
- Kategori: Järnålder och Vikingatid
- Tråd: Beowulfskvädets topografi
- Svar: 3178
- Visningar: 1671255
- 6 december 2019, 08:54
- Kategori: Järnålder och Vikingatid
- Tråd: Beowulfskvädets topografi
- Svar: 3178
- Visningar: 1671255
- 10 september 2018, 21:40
- Kategori: Järnålder och Vikingatid
- Tråd: Beowulfskvädets topografi
- Svar: 3178
- Visningar: 1671255
Re: Beowulfskvädets topografi
Finemang AndreasOx
Då hoppar jag till ditt ifrågasättande om inte vissa rader i Beowulf trots allt innehåller eotan betydelsen jutar.
Detta eftersom det är ett av de grundläggande argumenten mot Jyllandshypotesen.
Raderna du nämner har ju gett upphov till en mängd diskussioner genom åren, bl.a. har Tolkien själv funderat kring detta. Det har diskuterats om det avser jutar eller friser, för uppenbarligen gr inte historien att förstå prdenligt.
WP' artikel om slaget vid Finnsburg återger problemet Eotan så här
Det hela förklaras vidare Cris Bishop i artikeln Thyrs, ent, eoten, gigans– Anglo-Saxon ontologies of ‘giant’.
Han redogör tydligt för hur eotan används på olika sätt, bl.a. annat som beskrivning för hemska individer , inte nödvändigtvis jättelika till växten.
Den som då framför att eotan i berörda stycken måste betyda jutar ställer sig alltså på tvären mot en hel mängd forskare där inte ens jute-förespråkarna verkar häda att det är solklart. Utan tvärtom väldigt komplicerat och svårförståeligt.
Att eotan kan betyda jätte/otäcking är så pass väl belagt att den som hävdar att eotan i 1072, 1086, 1141 och 1145 skulle betyda jute får nog förklara varflr. 5 tidigare eotan betyder utan tvekan jätte , och jute ger ingen bättre förståelse av texten, Tvärtom verkar ingen få ihop hur jutarna kom in i bilden, och vem som egentligen då är jute.
Så jag lämnar tillbaka bollen till dig AndreasOx så får du förklara detta.
Då hoppar jag till ditt ifrågasättande om inte vissa rader i Beowulf trots allt innehåller eotan betydelsen jutar.
Detta eftersom det är ett av de grundläggande argumenten mot Jyllandshypotesen.
Raderna du nämner har ju gett upphov till en mängd diskussioner genom åren, bl.a. har Tolkien själv funderat kring detta. Det har diskuterats om det avser jutar eller friser, för uppenbarligen gr inte historien att förstå prdenligt.
WP' artikel om slaget vid Finnsburg återger problemet Eotan så här
I samma artikel återges VickreyThe terms for Frisians and Jutes seem to be used interchangeably in the Episode (see Beo 1088 and 1093), but it is impossible to be certain, given the fragmentary and allusive nature of the evidence, and the alternate ways of construing the term eotenas that has been thought to designate the Jutes. Historically, scholarship has favored the assumption that MS eotena and eotenum refer to Jutes […], though quite a few scholars, especially in recent years, have seen here common nouns referring to giants
Heorot.dk beskriver just de raderna du ifrågasätter liknande, möjligen med samma källa som ovan,the form eotena, the expected genitive plural of eoten 'giant' (eotena 421, 883), is anomalous as a declensional form of *Eote, *Eotan 'Jutes'; and the form eotenum, along with eotenum 902, the expected dative plural of eoten 'giant,' a disyllabic masculine noun with a short first syllable, is, as a dative plural of *Eote, *Eotan 'Jutes,' without parallel elsewhere in the poem either in weak nouns or i-nouns. […] On philological grounds, then, it is more likely that eoten- meant 'giant' and not 'Jute' in the Finn Episode: if 'Jute,' eoten- is suspect and doubtful; if 'giant,' expected and normal.[32]
Det hela förklaras vidare Cris Bishop i artikeln Thyrs, ent, eoten, gigans– Anglo-Saxon ontologies of ‘giant’.
Han redogör tydligt för hur eotan används på olika sätt, bl.a. annat som beskrivning för hemska individer , inte nödvändigtvis jättelika till växten.
Den som då framför att eotan i berörda stycken måste betyda jutar ställer sig alltså på tvären mot en hel mängd forskare där inte ens jute-förespråkarna verkar häda att det är solklart. Utan tvärtom väldigt komplicerat och svårförståeligt.
Att eotan kan betyda jätte/otäcking är så pass väl belagt att den som hävdar att eotan i 1072, 1086, 1141 och 1145 skulle betyda jute får nog förklara varflr. 5 tidigare eotan betyder utan tvekan jätte , och jute ger ingen bättre förståelse av texten, Tvärtom verkar ingen få ihop hur jutarna kom in i bilden, och vem som egentligen då är jute.
Så jag lämnar tillbaka bollen till dig AndreasOx så får du förklara detta.
- 10 september 2018, 20:07
- Kategori: Järnålder och Vikingatid
- Tråd: Beowulfskvädets topografi
- Svar: 3178
- Visningar: 1671255
Re: Beowulfskvädets topografi
Pröva och läs tråden vetja.ffa inläggen kring eoten av den jag adresserade. Alltså inte du.
- 10 september 2018, 19:35
- Kategori: Järnålder och Vikingatid
- Tråd: Beowulfskvädets topografi
- Svar: 3178
- Visningar: 1671255
Re: Beowulfskvädets topografi
Vi gick tidigare i tråden igenom ett otal ställen i Beowulf där vi var tämligen överens att eoten betyder Jätte/väsen/hemsk fiende. Jag kan inte se någon anledning varför denna tydning plötsligt skulle förändras. Jag läser det som att eoten är en omskrivning av danernas väldiga/mäktiga krigare. Mihtig=mäktig används om Grendel liksom eotena..Jag tycker att åtminstone raderna 1072,1088,1141 och 1145 tydligt avser jutar.
Tycker det är rimligare att eoten begreppet är konsekvent och avser frisernas fiender Sköldungarna i de fall du tar upp.
- 10 september 2018, 15:48
- Kategori: Järnålder och Vikingatid
- Tråd: Beowulfskvädets topografi
- Svar: 3178
- Visningar: 1671255
Re: Beowulfskvädets topografi
Den som ifrågasätter måste komma med specifika referenser mm och inte allmänna svepande åsikter, kryddat med hänvisning till många års forumsaktivitet. Mycket av vad vi diskuterar är så komplext att det vore mycket effektivare att skriva ihop vad man tycker i ett dokument, inkl. referenser.Yngwe skrev:Här skiftar du medvetet fokus AndreasOx. Jag har inte sablat ner en rad av Svennungs expertis. Inte i en mening har jag angripit hans latin-kunskaper eller tolkningar, vilket du nog väl vet. Jag har inte ens angripit hans tolkningar av latin, trots att det med all tydlighet och enligt honom själv också är tolkningar som baseras på vanskliga grunder. Han tillstår själv att han gör antaganden utifrån ljudlikhet och han problematiserar själv en hel del av dom. Jag är övertygad om att han vore helt bekväm med kritik i dessa tolkningar då han intar ett resonerande perspektiv helt öppet för kritik.
Och du har fel i att Svennung hanterar frågan om gen på sidan 94- Utan all tvekan, då han är kunnig i latin och språk, duckar han för frågan. Svennung och alla latinare eller ens bara språkvetare lär vara fullt medvetna om skillnaden mellan ett singularis och pluralis. Med all tydlighet innehåller avsnittet flera gen, g"entes Screrefennae" och "gens Adogit" föregår utan npgon som helst diskussion "Alia vero gens ibi moratur Suehans,"
Det är helt orimligt att anta att Svennung är obekant med funktionen hos demonstrativa pronomen, och att han skulle ha missat skillnaden mellan detta och dessa. Om du antar det så är det åter igen ett antagande att såväl Jordanes som Svennung är oförmögna. Det vore i mina ögon ett högst naivt antagande som skulle kräva en omfattande förklaring för att ens vara värd att ta ställning till. Det är dessutom tydligt att Svennung inte förhåller sig till hur Jordanes hanterar relationen mellan gens och natio eftersom han inte nämner det med ett ord.
Som jag antydde är jag förvånad att du som brukar ha utmärkta källor och mycket god grund nu hänvisar till en gammal latinare som spekulerar om vilka Jordanes stammar kan ha varit. En person som fick sin högre skolning i historia 1913. Och som egentligen inte berör det som jag påtalade.
Jag tycker nog inte man får gå hur långt som helst i sin lokalpatriotiska strävan.
Jag blir mycket tacksam för konkreta hänvisningar till vad du anser vara mer relevanta artiklar. Jag har inte kunskap nog för att tolka varför Svennung tycks ta tolkningarna av gens/gente/nationes etc. för givna. Om du vill fortsätta denna diskussion, gör det i lämplig Jordanestråd. Jag måste dock varna för att mitt intresse för Jordanes falnade betänkligt när jag läste detta i Wikipedia:
"In the preface to his Getica, Jordanes writes that he is interrupting his work on the Romana at the behest of a brother Castalius, who apparently knew that Jordanes had had the twelve volumes of the History of the Goths by Cassiodorus at home. Castalius would like a short book about the subject, and Jordanes obliges with an excerpt based on memory, possibly supplemented with other material he had access to."
Dvs Jordanes hade tidigare lånat Cassodorus verk (tror att jag dessutom har läst att han enbart hade tillgång till dem i 3 dagar). Getica är alltså en sammanfattning ur Jordanes minne med eventuell assistans av andra källor - felkällorna blev plötsligt stora.
I vilket fall som helst är denna diskussion av mycket perifert intresse för Beowulfkvädet.
Jag har mycket svårt att placera swiones vid Göta älvs mynning(Västergötland - och saknar fortfarande en tydlig sammanfattning av vad Jyllandsteorin bygger på - dess styrkor och svagheter. Förutom swiones är det andra uppenbara problemet att jutarna kallas för eoten både enligt Bo Gräslund och http://cornelius.tacitus.nu/beowulf/geatas.htm. Jag anser att "Jyllandsteoretikerna" måste gå igenom alla omnämnanden av eoten i kvädet och försöka förklara dessa. Jag tycker att åtminstone raderna 1072,1088,1141 och 1145 tydligt avser jutar.
- 20 augusti 2018, 09:57
- Kategori: Järnålder och Vikingatid
- Tråd: Beowulfskvädets topografi
- Svar: 3178
- Visningar: 1671255
Re: Beowulfskvädets topografi
Just det! Möjligen figurerar både daner, saxare och jutar under epitetet eoten i sagan.
- 19 augusti 2018, 22:11
- Kategori: Järnålder och Vikingatid
- Tråd: Beowulfskvädets topografi
- Svar: 3178
- Visningar: 1671255
Re: Beowulfskvädets topografi
citat från WP's artikel Battle of Finnsburg
Det verkar med andra ord finnas ytterst få skäl att tolka eotenas som jutar. Och det påverkar ju då direkt hur vi ser på Beowulf och hans geatas. Om inga andra tolkas som jutar så är ju den dörren öppen för geatas.On philological grounds, then, it is more likely that eoten- meant 'giant' and not 'Jute' in the Finn Episode: if 'Jute,' eoten- is suspect and doubtful; if 'giant,' expected and normal
- 18 augusti 2018, 16:58
- Kategori: Järnålder och Vikingatid
- Tråd: Beowulfskvädets topografi
- Svar: 3178
- Visningar: 1671255
Re: Beowulfskvädets topografi
Eotan som begrepp behandlas rätt väl tycker jag av Chris Bishop i
Thyrs, ent , eoten, gigans – Anglo-Saxon ontologies of ‘giant’
Med all tydlighet handlar det som Kungsune säger om hemska väsen. Finns enligt Runeberg även som låneord i finskan, etana ellert etona med betydelsen dålig / hemsk människa, helt i linje!.
Thyrs, ent , eoten, gigans – Anglo-Saxon ontologies of ‘giant’
Med all tydlighet handlar det som Kungsune säger om hemska väsen. Finns enligt Runeberg även som låneord i finskan, etana ellert etona med betydelsen dålig / hemsk människa, helt i linje!.
- 18 augusti 2018, 15:33
- Kategori: Järnålder och Vikingatid
- Tråd: Beowulfskvädets topografi
- Svar: 3178
- Visningar: 1671255
Re: Beowulfskvädets topografi
Finns nog fler rader tar med alla jag hittar:
112 eotenas
421 eotena
668 eotonweard
761 Eoten
883 eotena
902 Eotenum
1072 Eotena
1088 Eotena
1141 Eotena
1145 Eotenum
1558 eotenisc
2979 eotonisc
112 eotenas
421 eotena
668 eotonweard
761 Eoten
883 eotena
902 Eotenum
1072 Eotena
1088 Eotena
1141 Eotena
1145 Eotenum
1558 eotenisc
2979 eotonisc