Skandinaviskt Arkeologiforum

Det är inte bara rotväxlingen mellan *s/t som är intressant, utan också ändelserna. Om man är bekant med de grundläggande ljudförändringarna mellan PIE och PG, och vidare i de germanska språken, är de germanska nominativ singularformerna i förra inlägget enkla att förklara. Det är vad vi förväntar o...

Det är i princip en form av suppletion, vi kan i alla fall inte med någon säkerhet säga att formerna skulle komma från samma rot. Men växlingen är väldigt gammal, den fanns redan i urindoeuropeiskan. Den finns väl bevarad i grekiskan och sanskrit. Jämför: Maskulinum nominativ singularis: PIE *só , g...

Det verkar kunna vara en form lånad från något motsvarande lat. normanni (nordmän, normander). Det är ju onekligen ganska stor ljudolikhet, så skälet att misstänka det är mest att formen verkar vara en del av en större variation som förekommit. Tydligen förekommer former som lormanni och lordomanni ...

Det tidigaste belägget för den nordiska efterställda bestämdhetsmarkören verkar vara från 1000-talet, på två svenska runstenar där formen andinni ‘anden (dativ)’ förekommer (eller det är åtminstone den vanligaste tolkningen). Om det är det äldsta belägget i skrift innebär det sannolikt att sådana fo...

Jag har inte annat än snabbt skummat igenom denna nu ganska omfattande tråd, så nedan berör bara några språkliga frågor i förstainlägget. Man bör kunna rekonstruera en urgermansk form *swēbaz för "en sveb" (eller en suebus ). Just b-et berörs nedan (det uttalades alltså frikativt). Vad gäller vokale...

Samtidigt är inte all utveckling helt linjär. Vi har ju några udda norska exempel som lever än idag, Kvitfjell (vit) eller kva (vad) och några till. Jo, de formerna är ju intressanta på så sätt att de återställt den ursprungliga indoeuropeiska konsonanten. Det är dock inte så att dessa norska diale...

Jag antar att det finns ett samband mellan fornvästnordiska hvél och wheel i dagens engelska. men hur ser detta samband ut? Är det engelskan som lånat från fornvästnordiska, eller tvärtom? Eller har ordet äldre gemensamt ursprung? Ja, det stämmer. Det verkar inte vara frågan om något lån utan det ä...

Det finns alltså en koppling mellan orden hjul och Jul.. Det gör det antagligen inte. Sidan thewhitegoddess.co.uk ovan har nog missförstått det hela lite, varken i fornnordiska eller fornengelska finns något ord iul som betyder ’hjul’. Söker man på iul och wheel verkar alla träffar handla just om m...

Jag tror att hundare (som administrativ indelning) har att göra med räkneordet hundra. Motsvarande indelning i hundreds finns i England och Wales. Så här skriver Wikipedia: "The name "hundred" may be derived from the number one hundred; it may once have referred to an area liable to provide a hundre...

En tvetydighet är det, men frågan är om den är medveten. Om tillnamnet Skötkonung tillkom först senare måste det ju vara en ren tillfällighet, och då får man anta att texten <SCEAT> helt enkelt ska tolkas som ordet sceatt (stavningen torde ha varierat) som betyder ’mynt m.m.’. Och även om tillnamnet...