Gesta Wulinensis och Knopa m fl

[Historikus]

Søgning i Google på "Lothæknut, et successit Olaf".

Nordalbingische Studien: neues Archiv der Schleswig-Holstein ..., Bind 10

https://books.google.dk/books?id=Umb2Et ... af&f=false

[Historikus]

Her er en anden sjov ting, ’Runekrønike’, skrevet med runer. AM 28, 8vo; fragment.
Som det meste af den dansksprogede historiske litteratur fra middelalderen er også det krønikefragment der findes i Codex Runicus en stilistisk kortfattet affære. Krøniken opregner danske konger fra sagnkongen Hadding til Erik Menved (død 1319).

https://heimskringla.no/wiki/Runekr%C3%B8nike

https://tekstnet.dk/runekroenike/1

[fileoscar]

Källäget är onekligen svagt och motsägelsefullt. Och därför lätt att vi hamnar i egna teorier om tingens ordning. För egen del gissar jag följande:

Jag misstänker att de motstridiga uppgifterna beror på att källorna talar om olika saker. Vi (eller åtminstone jag) vet väl rätt lite om hur enade danerna var vid aktuell tidpunkt. Uppgifterna om att Olof av sveonskt ursprung hade tagit makten över det viktiga Hedeby samt visst område inom Schleswig-Holstein (som idag finns på båda sidor av dansk-tyska gränsen) verkar ganska samstämmiga. Men hade han makten över samtliga daner? Jag tvivlar.

Utifrån de annaler som varit uppe här på slutet skulle Gyrth ha varit släkt med Olof men snarare ett barnbarn än en son (som annars Adam hävdar). Det kan så vara, men i så fall var Olof rätt ålderstigen när han intog Hedeby med tanke på att barnbarnet Gyrth uppges ha efterträtt fem år senare. Så jag tippar ändå att Adam är rätt ute denna gång - inklusive att Gyrth/Gurd och Gnupa faktiskt var bröder. Äldre brodern Gyrth får inte vara med så länge innan han dödas varpå Gnupa efterträder.

Fortfarande handlar det om området kring Hedeby, som en bit sydost om staden möter de domäner som behärskades av de slaviska vagrierna, jfr https://de.wikipedia.org/wiki/Wagrier.

Jag envisas också med att fortfarande tro att Helmut Schröcke var ganska rätt ute med sitt träd över obotriterna (där vi får skilja på de “egentliga” obotriterna kontra stamförbundet i vilka vagrierna ingick - mer eller mindre mot sin vilja stundtals). Vi vet att en Selibur var herre över vagrierna under 960-talet och att han efterträddes av Sederich som med största sannolikhet var hans son. Tyskarna ser båda namnen som nordiska och menar att Sederich är en form av “Sigtrygg”. Enligt namngivningsprinciperna borde då Sederichs farfar också haft namnet Sederich/Sigtrygg.

Jag tror att så var fallet och att detta är “vår” Sigtrygg. Hur svagt än källäget är i övrigt så vet vi en sak med säkerhet. Att denne kallades “kung” på runa DR4. Jag har då svårt att tro att han inte de facto också var just det. Dock knappast kung över danerna (finns ju inget nämnt om det någonstans) men mera troligt över vagrierna.

Går vi bakåt i kedjan Sederich - Selibur - Sigtrygg så kommer Gnupa härnäst (runorna bekräftar åtminstone sista ledet). Även denne kan antas ha haft samma maktområde som Olof och/eller sina efterkommande. Vi kan jämföra med Widukinds sachserkrönika i dansk översättning från Per Benny Paulsens hemsida. Paulsens egna funderingar (inom parantesen) har samma lutning som mina.

“Da han nu havde underlagt sig alle de omboende folk, førte han en hær mod danerne, der hjemsøgte friserne med sørøvertogter; han slog dem og gjorde dem skatskyldige og nødte deres konge Chnuba til at lade sig døbe (dette sejrrige togt mod danerne foregik i 934. Chnuba var dog ikke Danmarks konge, men konge over danskerne nede ved den Slesvigske grænse - måske også over en del af Holsten og Wagrien, sandsynligvis en vikingekonge. Chnuba (Gnupa) omtales på de to slesvigske runesten fra Vedelspang).”

Var sedan Gorm kommer in i sammanhanget är en annan femma. Själv tror jag att han tillhörde en annan linje, som kom att ta makten över danerna i gemen.

[AndreasOx]

Många andra källor (ex Wulfstan, Ottar) beskriver Danmark som ett rike. Jag har mycket svårt att få ihop dessa beskrivningar med "småriken” i södra Jylland.
Hur kan man få Sederich och Selibur till nordiska namn?
Namn på Se- finns inte belagda.

[David Almer]

Nordiska namn på Se-, Si- och Sä- finns belagda i runstensmaterialet. Selubur är uppenbart slaviskt, men Sederich med ändelsen -rich/rik är ju klart en germansk form.

[anganatyr]

Många andra källor (ex Wulfstan, Ottar) beskriver Danmark som ett rike. Jag har mycket svårt att få ihop dessa beskrivningar med "småriken” i södra Jylland.
Hur kan man få Sederich och Selibur till nordiska namn?
Namn på Se- finns inte belagda.

Ottar och Wulfstan är väl 890-talet, alltså tidigare än svenska dynastin i Hedeby. Sedan har ju länders storlek skiftat fram och tillbaka genom hela historien. Se tex i modern tid hur Ryssland snodde Krimhalvön från Ukraina.

Sedan är frågan vad som menas med daner? Samerna finns i Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Alla identifierar dem som samer, men de har inget eget rike för det. Om någon tog makten över samerna (inte nödvändigtvis alla samer), vad tog de då makten över? Jag ser det inte som osannolikt om något liknande kan ha gällt både daner och svear så här tidigt.

Jag tror frågan är mycket mer komplex. Det går inte att jämföra med senare tiders riken eller stater.

[fileoscar]

Många andra källor (ex Wulfstan, Ottar) beskriver Danmark som ett rike. Jag har mycket svårt att få ihop dessa beskrivningar med "småriken” i södra Jylland.
Hur kan man få Sederich och Selibur till nordiska namn?
Namn på Se- finns inte belagda.

Sederichs koppling till nordiskt namn har jag länkat tidigare: https://de.wikipedia.org/wiki/Sederich
“Eine Herkunft aus Wagrien mit seiner Nähe zum Siedlungsgebiet der Dänen lässt bereits der nordische Name (wohl von Sygtrigg) vermuten.“

När det gäller Selibur så minns jag inte det i skrivande stund - får leta… Citerar så länge ur denna, https://www.mgh-bibliothek.de/dokumente/a/a089769.pdf vilket inte bekräftar namnfrågan men väl tanken om resurser; samband med danskarna samt att han troligen efterträdde sin fader.

“Sein Feind ist Zelibor (=Selibur), ein Fürst der Wagrier, die hier zum ersten Male genannt werden, und zwar bemerkenswerter weise sogleich mit eigener politischer Organisation und Führungsspitze. Zellbor ist burggesessen, seine Burg muß von Hermann Billung, dessen Schlichtungsspruch sich Zelibor nicht unterwerfen will, genommen werden. Er verfügt über gute Beziehungen zu den Dänen. Ihre Feindschaft, deren Grund Widukind nicht mitteilt, ist den beiden Gegnern bereits von ihren Vätern überkommen - also hat bereits Zellbors Vater über die Wagrier geherrscht, wie der Mstivojs über die Abodriten.”

I tidigare inlägg glömde jag för övrigt att nämna Astrid Odinkarsdotter - hustru till Gnupa och mor till Sigtrygg enligt runstenen. Vi vet inte så mycket om henne, men visst var väl Astrid (eller Estrid) ett namn som ofta kunnat knytas till obotriterna (?).

[fileoscar]

När det gäller frågan om ett enat Danmark så är jag förhållandevis dåligt påläst - särskilt om man jämför med vissa danska deltagare på det här forumet...

Min bild är annars att Godfred skulle kunna representera ett sådant när han står upp mot frankerna i början av 800-talet. Men att det sedan finns en splittring i åtminstone öst och väst som tätas först genom Gorm.

[Historikus]

Jag tror frågan är mycket mer komplex. Det går inte att jämföra med senare tiders riken eller stater.

Rigtigt Anganatyr. Her er lidt forklaring fra én af mine artikler.

I yngre germansk jernalder (550-800 e.Kr.) ses Skandinavien som et ‘kludetæppe’ af mindre stammeforbund. Processen frem til den første rigssamling var præget af ufred og interne stridigheder om magten. Udviklingen kan muligvis opdeles i faser -
Kilde: Viking, Ran ild og sværd, Jeanette Varberg 2020, s.135.

"Et tidligt samarbejde mellem to eller flere nabostammer resulterer over tid i multiple regionale sammenlægninger med efterfølgende stiftelser af mindre regionale stammeforbund. Måske endda i form af en regional samling af »ét eller flere autonome stormandsvælder«. Processen udvikler sig til
sammenlægninger i stadig færre stammeforbund, plausibelt ledet af regionale fyrster, der udpeger en enkelt person som en slags ’overherre".

Kilde: Danerne og det danske kongeriges opkomst. Om forskningsprogrammet »Fra Stamme til Stat i Danmark«, af Ulf Näsman, Kuml 2006, s. 227-28.

[Historikus]

Roskildekrøniken fra ca. år 1138 - af Michael H. Gelting på lex.dk.

Roskildekrøniken, krønike, ofte kaldt den ældste Danmarkshistorie, skrevet på latin ca. 1138 ved Roskilde Domkirke. Krøniken beretter om kristendommens historie i Danmark fra kong Harald Klaks dåb i Mainz 826 til udnævnelsen af Eskil til ærkebiskop 1137/38.

Den ældre del bygger især på Adam af Bremen; fra slutningen af 1000-t. er den en selvstændig kilde, hvor hovedvægten ligger på Roskildekirkens historie. Fortsættelsen frem til Valdemar 2. Sejr er uden selvstændig kildeværdi.

Krøniken fik betydning for historieskrivningen ved ærkesædet i Lund, men stod fra 1200-t. i skyggen af Saxo. I 1900-t. blev den en hovedkilde for brødrene Curt og Lauritz Weibulls omvurdering af 1000-1100-t.s Danmarkshistorie.

Roskildekrøniken er udgivet af M.Cl. Gertz 1917-18 og i dansk oversættelse senest i 1979.

* * * * * * * * *
Kommentar: jeg prøver at finde noget tekst frem . . . .