Arkeologiska spår av invandring

[Yngwe]

Yngwe! For at et sted skal opkaldes efter en lyster, skal det være det helt typiske og kendetegnende ved dette sted, da lysteren var et helt almindeligt fiskeredskab. Listerlandet er for stort til dette og lysterfiskeri har vel været muligt mange steder i den indre Hänøbugt på grund af sedimenterne fra de store åer, som ikke føres væk i bugten. Hertil kommer sammenfaldet med sandstrandene ved Lister og Listerby (sandviken ved Listerby), hvor Listerby ellers ligger i et helt anden type terræn.

Men jeg vil i øvrigt ikke rode mig for langt ud i argumenter om sandsynligheder i svensk navnedannelse ud fra svensk topografi - det har jeg begrænsede forudsætninger for. Mit grundlag var og er etymologiordbogen.

Björk är ett väldigt vanligt trädslag, och ändå finns massor med platser som innehåller ordet björk i ortsnamnet. Så ditt argument är knappast giltigt. Kan Ljusterö ha fått sitt namn av ljusterfike så kan Listerlandet det också. Det finns vare sig språkliga eller geografiska argument emot det!

[Troels]

Ja - og jo mindre området er jo lettere - men jeg kan ikke umiddelbart komme i tanker om noget landskab, som er opkaldt efter et fiske- eller landbrugsredskab. Kan du ?

[Yngwe]

Även om Listerlandet är större än Ljusterö så är de ändå fullt jämförbara, det handlar om två högst tre gånger större yta idag.

Troligen är det väl i så fall själva aktiviteten namnet avser, inte redskapet i sig. Det borde då var fullt jämförbart med en geografisk beteckning som Järnbärarland, vida större än Listerlandet får det förmodas. . Det lär finnas många fler exempel. Bergslagen och Rosalgen tangerar ju också.

Så om det grunda havet är särskilt lämpligt för ljustring, med ett omfattande sådant fiske som resultat, är det knappast konstigt om den stora ön i det havet kallas Ljusterlandet.

Det finns säkert fler väl underbyggda tolkningar, man får förhålla sig till dom alla istället för att välja en favorit och påstå att den påvisar något.... rita egna pilar som vi kallat det förut!

[Bäckahästen]

Jag finner också denna teori om Listerlandet långsökt.

[kylarvende]

Troels och Starkodder!

Takten man assimileras i, och bevakning av marknadsintressen, el snarare behov av bevakning av sådana intressen, kan vara inblandat:

http://forum.christogenea.org/viewtopic.php?f=3&t=1770

“As mentioned the warrior culture suddenly began to develop uniformly and contemporarily all over Scandinavia though the warrior aristocracy had been influenced by the Romans for centuries. This may be due to the spread of experienced Herulian mercenaries and military advisors to the small Scandinavian kingdoms - leaving a.o. the ErilaR-inscriptions as their trace. This was a usual behavior of the Heruls in Southern Europe, where Heruls could fight against Heruls in various armies. As time went on alliances and political marriages may have integrated the Herulian and Nordic royal families.”

Assimileras man snabbt finns det troligen mindre behov av marknadsföring. Här kan man tänka sig en rel snabb assimilering i East Anglia, som kanske utgörs av en stor del invandrare med liknande bakgrund som herulerna. Man väljer möjligen till stor del sina kunder själv och behöver inte annonsera (rista erilaR) i övermåttan. Vidare kan det vara så att man inte känner av konkurrensen av andra heruler. Varför rista erilaR om man har det bra ändå? Geografin skall även tas med i bilden. Ett långsmalt Skandinavien, jämfört med en tämligen knubbig halvö i form av East Anglia. Landstiger man i södra Skandinavien och arbetsplatserna primärt finns i mälarområdet, så gäller det förmodligen att rista erilaR. Man kan här påminna om att herulerna passerar genom danernas område el dyl, enl. Prokopios:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Heruler.

”Den grekiske historikern Prokopios, som berättade om dem, hävdade att dessa heruler efter sitt nederlag splittrades i två grupper: en som bosatte sig i Illyricum och en som vandrade genom danernas land och sedan bosatte sig i Thule på andra sidan havet, i närheten av en folkrik stam som kallades för Gautoi, vilket bara kan tolkas som götarna.”

Marschen, som torde ha en komponent norrut (kanske upp till Mälaren) kan ta flera dagar. Man kan på så sätt upplysa senare landstigna heruler om att man s.a.s. har mutat in arbetstillfällen.

[kylarvende]

Jeg har kigget videre på udviklingen Heroluestuna - Harleton, hvor der ligger to byer indenfor 20-25 km fra Sutton Hoo mod henholdsvis nord og nordvest.

Eksemplet viser, at det er sandsynligt, at Herul i vestgermansk og derefter nordgermansk kunne udvikle sig til earl/jarl, som tidligere forskere hævdede - men senere blev modsagt af dogmatiske sprogfolk. Det løser ikke forklaringen på erilaR. Ser man på disse indskrifter isoleret, er det det til gengæld muligt, at det skriftlige runiske "eril" (-aR skyldes runisk grammatik som bl.a. ses på Rök og Lister-stenene) er udviklet af det skriftlige latinske "eruli", da vestherulerne havde været romerske lejesoldater i flere århundreder indtil 400-tallet, hvor indskrifterne begyndte at brede sig i Norden, da romerne forlod England.

Eksemplet giver også en forklaring på deres bosteder. Bla. skrev en romersk forfatter i 476 i Sydfrankrig, at vestherulerne boede ved det yderste hav (Nordsøen) - siden hørte man aldrig om dem. Tyskere har peget på Harlingerland (tidl. Herlogaland) med floden Harle - hvilket nu er væsentligt bedre begrundet, da det er samme type navn som Harleton. Det bekræfter altså min påstand om, at en del af vestherulerne fulgte deres angliske og saxiske naboer til East Anglia, hvor de slog sig ned i det, som blev kong Redwalds område ved Sutton Hoo.

Med Procopios østheruler i Sverige fra 508-12 kan vi derefter forklare den arkæologiske forbindelse mellem Sverige og Sutton Hoo - og Beowulf-Lejre.

I en anden tråd nævntes det for nylig, at Lister ifølge en etymologiordbog stammer fra det frisisk-saxiske ord lista - altså præcis der, hvor Harlingerland ligger mellem Frisien og Sachsen - i dag med store strande på ørækken efter den senere landhævning. I modsætning til resten af Blekinge ser man præcis samme strande i Listerland, hvor herulerne tidligere blev sat i forbindelse med Lister stenene - og måske dannede høvdingedømmet mellem Skåne og Østra Vång. Måske var von Friesen ikke så tosset endda. Den del har jeg beskrevet i http://www.gedevasen.dk/lister,pdf

Troels!
Jag har tittat lite mer på kopplingen till Beowulf och scyldingarna (ev kopplat till scira coch Sheringham enl mitt tidigare inlägg), men tror inte jag kommer mkt längre. Jag har svårt att se vad som är orsak och verkan i dessa folkförlyttningar. Intressant är dock kopplingen till sheriff!:

http://www.abovetopsecret.com/forum/thr ... &mem=scira

“The word derives from the Old English scir, itself a derivative of the Proto-Germanic skizo (cf. Old High German scira), meaning care or official charge.”

“The shire in early days was governed by an Ealdorman and in the later Anglo-Saxon period by royal official known as a "shire reeve" or sheriff. The shires were divided into hundreds or wapentakes, although other less common sub-divisions existed.”

http://www.surnamedb.com/Surname/Showering

“the name being from the Olde English pre 7th century "Scira-ing" or the Scira people, atribe who appear widely in the few surviving rolls and charters from the ancient period of history known as "The Dark Ages". The people of England after withdrawal of the Roman Legions in 412 a.d., were left to fight their own battles against the invading Anglo-Saxons and later the Norse-Vikings from Germany and Scandanavia.”

[Troels]

Jeg synes, at jeg kan genkende en del af ordvalget på den liste, du henviser til - men tilført en del af Niels Lukmans og islandske Bardi Gudmundssons teorier om jarlernes udbredelse af østgermanske sagn i Norden og Island.

Vi skal ikke blande Erilar-indskrifter og Procopius' heruler sammen. Halvdelen af disse indskrifter er dateret før kongeslægten drog herop, og spredningen er, som jeg viste på kortet, langs hele Skandinaviens syd- og vestkyst fra Trelleborg og Fyn til Trondhjem - og kun langs kysterne (incl. Vänarn). Desuden er selve indskrifterne af vidt forskellig karakter - kun formlen Ek ErilaR (Jeg herul/jarl) er fælles. Det må være en mode blandt nogle omrejsende selvsikre "skrävlare", som har bestilt dem hos de lokale runkyndige. Kun Strängnäs-stenen, som runologerne holdt skjult i 50 år, skal holdes uden for de 10 andre. Den er senere og har muligvis ikke Ek, men kombinerer .ilaR med Woden - så ErilaR er jo næppe en runemester.

De to sydligste rummer den besværgelsesformel med 3 gentagne "stave", som siden mødes i Lister og Rök. De næste tre op langs Kattegat-kysten er alle brakteater til at bære om halsen, og mod nord er det runesten, som netop kendes først i Norge + en enkelt fibel.

Den nye brakteat fra Trollhättan rummer ud over "ek ErilaR" navnet "MariþeubaR" - samme forled som "Mariki" på Rökstenen, "Marings" ved Donau og "Maeringaburg" i det engelske Deor, hvor "-iki", "-ings" og "-inga" er alle samme folkebetegnelse "-inger" på runisk, østgermansk og oldengelsk. Det østherulske kongerige lå da også netop i "Mähren" ved Tacius' flodnavn "Mar" - en sideflod til Donau - inden de drog til Sverige og East Anglia. Maeringaburg er Ravenna, hvor Theodorik i to år belejrede herulerne og Odoaker med bl.a. det sagnomspundne Rabenschlact.

[kylarvende]

Troels!

Tack för informationen. Man kan koppla ihop det mesta mha Google. Mkt trevligt. Ang Deor:

https://books.google.se/books?id=KUzZtS ... nd&f=false

“deor (= any animal, not just a deer)”

http://skadisman.tumblr.com/post/108026 ... imal-beast

“usual Old English for what we now call a deer was heorot”

Hursomhelst, möjligen är Shouldham den hetaste kandidaten till scyldingarnas tillhåll i East Anglia. I ett tidigare av mina inlägg, på föreliggande tråd, kopplades ”Should” till ”scyld”. Där det senare ansågs motsvara skuld, snarare än sköld. Som man kan läsa nedan finns det dock anledning att fundera över den tolkningen:

https://en.wikipedia.org/wiki/Fincham

“It neighbours the villages of Shouldham, Boughton, and Barton Bendish”

http://www.finchams.org/history.htm

“Fincham and Beowulf - Blyth noted that Fin was the name of the legendary Chief of those Friesians who settled in Anglo-Saxon England. A 'Fin the Friesian' features in 'Beowulf', where his tale is sung in the Danish King's hall. Fin first defeated Hnoef and Hengist, but was then killed in battle by Guthlaf and Oslaf's Danes at his hall, 'Finnes-Ham'.”

[kylarvende]

Ja, vad skall man tro? Det är nästan skrattretande vad man kan hitta mha Goggle. Hingsttuna och Björntuna grannbyar till scyldingarnas Shouldham?, enligt mitt föregående inlägg:

https://en.wikipedia.org/wiki/Boughton,_Norfolk

https://www.west-norfolk.gov.uk/downloa ... letpdf.pdf

“Boughton, or “Buchetuna”, meaning “Buccas”.”

https://en.wikipedia.org/wiki/Barton_Bendish

“The village is mentioned in the Domesday Book of 1086 were the name is given as Bertuna.”

[Starkodder]

Ja, vad skall man tro? Det är nästan skrattretande vad man kan hitta mha Goggle. Hingsttuna och Björntuna grannbyar till scyldingarnas Shouldham?, enligt mitt föregående inlägg:

https://en.wikipedia.org/wiki/Boughton,_Norfolk

https://www.west-norfolk.gov.uk/downloa ... letpdf.pdf

“Boughton, or “Buchetuna”, meaning “Buccas”.”

https://en.wikipedia.org/wiki/Barton_Bendish

“The village is mentioned in the Domesday Book of 1086 were the name is given as Bertuna.”

Försiktigt K, man hittar vad man letar efter. Jag gjorde ett ryck en gång med att försöka para ihop förmodade herulska ortnamn i norra Österrike med södra Västergötland...