Skara stadsförsamlingar

[Carl Thomas]

Tack Valdemar!

Japp, en snabbsökning gav att det var Adam som skrev om resan via Skara, Tälje till Birka. Rimbert nämner ingenring om Skara och Tälje vad jag kan se.

Skara var alltså en betydelsefull plats, enligt Adam, på 1080 talet

Thomas

[Valdemar]

Ja, och domkyrkan anläggs runt år 1000, så det görs stora satsningar på orten redan från början.

[Anders i Uppsala]

Städer på tiotusen invånarna i Skandinavien på 1300-talet är tveksamt. Finns det en källa?

Opager

Har sett siffror på knappt 10 000 invånare (ca 8 000?) i Stockholm, men det var nog senare medeltid/vasatid, kanske kring år 1500? 5 000 invånare är kanske en rimlig gissning för 1300-talet, men det kunde säkert befinna sig betydligt fler i staden emellanåt, till exempel vid marknader.

Enligt Wikipedia hade Stockholm 3 000 invånare 1289 och 6 000 invånare 1460. Se: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Befolkn ... _Stockholm

En gissning är att befolkningen var uppemot 5 000 invånare före digerdöden i mitten av 1300-talet. Sannolikt minskade den kan drygt hälften av detta (ca 3 000 invånare?) i och med digerdöden.

Domkyrkorna användes väl inte som församlingskyrkor på medeltiden. Kan det vara förklaringen? Stockholm hade en stor församlingskyrka, medan Skara hade en domkyrka (ej församlingskyrka) och ett par mindre församlingskyrkor.

[AndreasOx]

Enligt Wikipedia hade Stockholm 3 000 invånare 1289 och 6 000 invånare 1460. Se: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Befolkn ... _Stockholm
En gissning är att befolkningen var uppemot 5 000 invånare före digerdöden i mitten av 1300-talet. Sannolikt minskade den kan drygt hälften av detta (ca 3 000 invånare?) i och med digerdöden.

Domkyrkorna användes väl inte som församlingskyrkor på medeltiden. Kan det vara förklaringen? Stockholm hade en stor församlingskyrka, medan Skara hade en domkyrka (ej församlingskyrka) och ett par mindre församlingskyrkor.

Skulle gärna vilja se underlaget för dessa gissningar om folkmängd. Stockholm blev dessutom stad först 1436. Enligt Wikipedia har Storkyrkan väsentligen utvidgats i början på 1400-talet men varit en mer ordinär kyrka innan dess. Finns säkerligen väl dokumenterat, har inte letat.
Lennart Andersson Palm antar att snittstorleken på socknar varit 100 hushåll (enligt komplett lista från Halland 1260 och den fragmentariska markgälden i Uppland 1312) med 5 personer per hushåll (vilket mer verkar vara en gissning). Så att en församling skulle ha väsentligen fler än 1000 personer verkar märkligt. Mellan 1558 och 1600 skapades 6 nya församlingar i Stockholm.
Skara, Västerås och Växjö domkyrkor verkar också ha fungerat som landsförsamlingskyrkor, se Wikipedia (delvis svårtolkat).
Tack Valdemar för tipset. Jag kontaktar Ragnar Stigsjö.

[AndreasE]

Skulle gärna vilja se underlaget för dessa gissningar om folkmängd. Stockholm blev dessutom stad först 1436.

Vad menar du med att Stockholm inte blev stad förrän 1436? Stockholm har bevarade stadsprivilegier från 1436, men det säger ingenting om när Stockholm blev en stad. Det privilegiebrevet tillkom på grund av Engelbrektsupproret, och utfärdades som belöning och tack för stadens stöd till upproret. Det var inte första gången staden fick stadsprivilegier. Tex utfärdade kung Magnus Eriksson ett idag förlorat privilegiebrev 1336. Brevet är dock intressant då det kallar Stockholm rikets "huvudstad", vilket är första gången staden omnämns på det sättet.

Om man tittar på stadens faktiska historia så är det uppenbart att den var en stad långt innan 1436. Stadens sigill omtalas 1281 (och finns bevarat från 1296), stadens borgare och deras speciella rättigheter omtalas 1288, Stockholm omnämns som rikets folkrikaste stad 1289, flera viktiga personer avrättas i staden under 1300-talet (Torgil Knutsson 1306, Johan Brunkow 1319, kung Birgers son Magnus 1320), Kung Magnus och drottning Blanka kröns i Storkyrkan 1336. Och det är bara ett urval av händelser och fakta som entydigt visar på att Stockholm varit en stad sen åtminstone andra halvan av 1200-talet.

När det gäller befolkningsstorlek så är det betydligt mer komplicerat. Källorna är osäkra och kommer nästan uteslutande från senmedeltid. Det är inte heller säkert att befolkningen haft en jämn, ökande kurva, utan den gick nog både upp och ned under medeltidens gång.
När det gäller Stockholm så är det framför allt skotteböckerna man använt sig av. De består av längder av hur mycket årlig skatt stadens borgare samt fastighetsägare betalat. I princip så är enbart hushållsföreståndare upptagna i längderna, och all som inte ägde en fastighet eller hade stora inkomster saknas. Man måste alltså uppskatta hur många icke-skatteskyldiga invånare som gick på varje skattebetalande hushållsföreståndare för att få fram en ungefärlig total befolkningsberäkning. Vanligtvis har man uppskattat att varje hushåll i genomsnitt bestod av 5 medlemmar, och så har man lagt till en summa för präster, munkar och deras tjänstefolk samt kronans soldater och anställda samt daglönare, arbetskarlar osv.

Antalet skattebetalande invånare i Stockholm under andra halvan av 1400-talet ligger runt 1000, vilket vanligtvis uppskattas motsvara en befolkning på 6-7000 invånare (se tex Göran Dahlbäck "I medeltidens Stockholm", 1987). Tidigare perioder är svåra att bedöma, men den yttre stadsmuren började byggas redan på 1300-talet så själva stadsholmens utbredning nådde sin senmedeltida utbredning redan då. Dessutom vet vi att bebyggelsen på malmarna växlade mycket i utbredning under medeltidens gång. Runt Södermalmstorg har man nyligen hittat stadsbebyggelse från runt år 1300 som senare rivits för att underlätta stadens försvar på 1400-talet. Förhållandena var troligtvis liknande på Norrmalm. Stadens befästningar var på många sätt en artificiell begränsning av befolkningen, då all bebyggelse utanför murarna när som helst kunde avhysas om rådet så bestämde. Städer på medeltiden kunde generellt sett inte uppehålla sin egen befolkning, utan berodde på inflyttning utifrån. Befolkningen kunde därför fluktuera snabbt beroende på externa faktorer som tex politiska oroligheter och behov av arbetskraft.

[AndreasE]

Förresten, vad det gäller trådens ämne så är antalet kyrkor i en medeltida stad starkt förknippat med när under medeltiden staden anlades. Grovt sett - ju tidigare staden anlades desto fler kyrkor. Lund och Sigtuna anlades mycket tidigt och hade många fler kyrkor än vad befolkningsmängden kan motivera. Fram mot 1200-talet krävs det sällan mer än en eller två kyrkor för en normal skandinavisk stad. När Stockholm anlades under andra halvan av 1200-talet så blev staden ett eget pastorat med en egen församlingskyrka, St. Nikolai (Storkyrkan), samt mindre kapell på malmarna och på slottet. Det anlades dessutom två kloster vid ungefär samma tid.

Om en stad hade en domkyrka krävdes det alltid dessutom en församlingskyrka för stadens invånare, då vanliga gudstjänster inte hölls i domkyrkan. Därav tex Helga Trefaldighetskyrkan i Uppsala som ligger alldeles intill domkyrkan.

[AndreasOx]

Alla Sveriges medeltida domkyrkor förutom Uppsala tycks även ha fungerat som församlingskyrkor. Alla utom Linköping även för landsförsamlingen som omgav staden.
Stockholms stad var felskrivning för stadsprivilegier. Magnus Erikssons brev från 1336 kände jag inte till. Min fundering där är hur Stockholm kunde klara sig med en enda tydligen ganska ordinär kyrka långt in på 1400-talet.
Antalet stadsförsamlingar (obs inte samma sak som antal kyrkor i staden, ex. Sigtuna enligt #5) tycker jag inte är speciellt korrelerat med stadens förmodade ålder. Se trådens första inlägg. Vad vet vi egentligen om Arboga?

[Anders i Uppsala]

OK, då var det bara Uppsala domkyrka som stack ut och inte var församlingskyrka. Varför då? Uppsala var ju en mycket liten stad på medeltiden, med kanske 1 000 invånare.

[AndreasOx]

Ärkestift? Men om jag minns rätt så fanns förssmlingskyrkorna långt före 1258 när påvens tillstånd till flytten från Gamla Uppsala gavs. Och det kan vara anledningen, dvs församlingskyrkorna fanns så att den nya domkyrkan kunde byggas utan att samtidigt vara knuten till en församling.

[Anders i Uppsala]

Så kan det vara, men hur såg det ut internationellt? Brukade domkyrkorna vara församlingskyrkor?