Eld, ved och vedåtgång

[Carl Thomas]

De små talens magi är viktiga att fundera på.

Om vi räknar att Sverige under medeltid hade 500.000 invånare (?) och det var fem personer per hushåll och att man eldade 100 kubikmeter ved per hushåll, blir vedförbrukningen 10 miljoner kubikmeter.

Tror man mer på 50 kubikmeter per hushåll blir det 5 miljoner kubikmeter.

För några år sedan, 2003 tror jag det var, eldades i Sverige 4,6 miljoner kubikmeter ved (inklusive biomassa tror jag).

Kalelugnen kom till beroende på brist på lövträd. Den var den första värmekällan där man kunde stänga in elden i ett eget rum och därmed halverades vedförbrukningen för uppvärmning. Genom att man kunde reglera från- och tilluft minskade utgående luft vilket minskade draget - och för första gången kunde man prata om "inomhusklimat" i form av varm luft i rummet. Problemet som uppstod var att ljuset försvann (elden stängdes in i etcetera rum).
I och med att kakelugnen kom kunde man elda barrved eftersom elden var instängd.

Ljus fick man av stearinljus och senare fotogenlampor (när vedspisen kom på 1800 talet).

Thomas

[Leif]

En historisk utvikning för att belysa regional trä- och bränslebrist:

Det finns uppteckningar från 1600-talet som visar att allt trä var betydligt dyrare i bohuslän än tex västergötland. Veden var tex dubbelt så dyr. Störvirket var dyrt men finvirke till skeppsbyggnad var abnormt dyrt. Regional vedbrist är mao en realitet som vi får ta i beaktande. Från medeltid och frammåt användes såväl örekilsälven som göta älv för att flotta ner timmer till kusten där det behövdes.
(se tex http://pub.epsilon.slu.se/4251/1/Avilov ... P_1995.pdf)

Att bohuslän (undantaget de nordöstra delarna) i tidiga uppteckningar beskrivs som skoglöst, där ljung och ormbunkar breder ut sig är idag svråt att förstå.Idag är i princip all gammal utmark igenplanterad, och mycket åkermark med. Igenplanteringen startade på allvar i början av 1900-talet och har accellererat kraftigt under de senaste 100 åren.
(se tex: http://www.raa.se/publicerat/rapp2008_2.pdf)

Liknande uppgifter kan man rota fram även för Halland. Det skulle inte förvåna mig om vi har andra kustområden, inte minst Öland, där en motsvarande problematik rådde. Därför måste vi i diskussionen vara öppna för att man kan ha eldat på fler sätt än det som kanske är "bäst". Man var tvungen att elda med det som fanns att tillgå.

[Carl Thomas]

Delsjön med omgivande skogar i östa Göteborg är en ung skog. Dör 100 år sedan fanns bara små områden som var fredade med skog. Runt själva Delsjön fann ingen skog alls. Den skog man ser idag är planterad runt 1910-20. Detta förvånar säkert de Göteborgare som läser detta skulle jag tro.

Jag tror inte att det fanns vedbrist under Järnåldern, vi var helt enkelt för få. Regionalt kan det ha funnits vedbrist. De stora slätterna sägs ha saknat skog vilket jag tycker är märkligt eftersom jorden är mycket bördig och har funnits där sedan inlandsisen drog sig tillbaka för 10-12 tusen år sedan. Jag tror mer på att de skogar som fanns eldades upp i eldstäder med början på bondestenåldern. Bor det mycket folk insett område eldas skogen upp snabbt. Island var skogsbeväxt när vikingarna flyttade in...

Bohuslän är skogfattigt och består till stor del av berg och spickdalar. Det finns inte plats för stora skogar mer än i de östra delarna. Den skog som fanns blev nog ved ganska tidigt gissar jag.

Man eldade det material som fanns på platsen där man bodde, så enkelt fungerar det. Men, här öppnar sig också en möjlighet som vi bör fundera allvarligt på. De som hade råd köpte säkert riktig ved om de bodde dör inte ved fanns. Vedförsäljning kan alltså ha funnits tidigt i vårt land. Kanske var det vedtransporter som tvingade fram vägar? Ar det vedförsäljning som blev början till vår handel?.... Kan man sälja ved kan man även sälja annat också....kanske samtidigt?

2009 startade veddebatterna på AF. Ingen hade ens funderat på massorna av ved före det. Inga avhandlingar finns vad jag kan se, inga böcker fanns om ved, inga ämnen på AF handlade om ved, osv. När debatterna startade var alla emot vedförbrukningen... Vi diskuterar alltså idag någonting som vi bör se som ny kunskap - som just håller på att bli känd i historievärlden... Då blir det ytterst viktigt att vi får det rätt.

Många små eldstäder tillsammans förbrukar enorma mängder ved under ett år. Detta började för 12000 år sedan i vårt land - och pågår än idag.

Det finns en uppenbar risk för att ved, veduttag och vedhantering tolkas galet. Det framgår klart när vi diskuterade på AF - och även här. Jag har diskuterat ved i 7 år - och fortfarande tror en del att man isolerade sina hus på järnåldern. Forfarande tror man inte riktigt på att den enda värme man fick ut av att elda var strålningsvärmen. Detta är utvecklingen på 7 år...

Det positiva efter 7 år är, som jag ser det, att en majoritet har insett ATT man eldade och att vedåtgången var stor, till och med enorm. Mina 20 kubik årsved trodde man inte på 2009 - idag anses 100 kubik vara ok för de flesta

När vi diskuterar ved måste vi börja med helheten - och vad majoriteten av landets befolkning eldade regelbundet. Vi kan inte diskutera att på ort X fanns det tre gubbar som eldade tång, torv, Kråkbodarna, eller annat. Då hamnar vi käpprätt fel. Sverige hade enorma skogar. Jag är helt övertygad om att järnåldersfolket eldade med ved. Orsaken till att jag är övertygad om detta är enkel. Att elda med ved är det bästa - och samtidgt det enklaste och det minsta arbetet med det minsta problemet, minsta vikten, minsta volymen, och ved hade den kortaste arbetstiden.

Alla andra bränslen medförde alltså mer arbete, tyngre arbete, högre vikt, större volym, längre torktider och behövde större skydd mot regn....

Återigen, man eldade det material som fanns tillgängligt på platsen där man bodde. Oavsett vad det var. Om man inte köpte ved från andra platser naturligtvis

Thomas

[Yngwe]

En historisk utvikning för att belysa regional trä- och bränslebrist:

Det finns uppteckningar från 1600-talet som visar att allt trä var betydligt dyrare i bohuslän än tex västergötland. Veden var tex dubbelt så dyr. Störvirket var dyrt men finvirke till skeppsbyggnad var abnormt dyrt. Regional vedbrist är mao en realitet som vi får ta i beaktande. Från medeltid och frammåt användes såväl örekilsälven som göta älv för att flotta ner timmer till kusten där det behövdes.
(se tex http://pub.epsilon.slu.se/4251/1/Avilov ... P_1995.pdf)

Att bohuslän (undantaget de nordöstra delarna) i tidiga uppteckningar beskrivs som skoglöst, där ljung och ormbunkar breder ut sig är idag svråt att förstå.Idag är i princip all gammal utmark igenplanterad, och mycket åkermark med. Igenplanteringen startade på allvar i början av 1900-talet och har accellererat kraftigt under de senaste 100 åren.
(se tex: http://www.raa.se/publicerat/rapp2008_2.pdf)

Liknande uppgifter kan man rota fram även för Halland. Det skulle inte förvåna mig om vi har andra kustområden, inte minst Öland, där en motsvarande problematik rådde. Därför måste vi i diskussionen vara öppna för att man kan ha eldat på fler sätt än det som kanske är "bäst". Man var tvungen att elda med det som fanns att tillgå.

Absolut. Det är också en viktig drivkraft för att börja effektivisera sin vedförbrukning. Den som har ved i överflöd behöver kanske inte fundera lika mycket på isolering som den som får lägga dyra pengar på varje klamp, eller inte alls kan få tag på den. Kanske är det så att det i vilket fall lönar sig gott att isolera eftersom det innebär mindre arbete.

Alternsativa bränslen kan vi nog räkna med, men vare sig man pratar om dynga eller tång så känns det som att de skulle finnas i större mängd än vad ved finns. Bra komplement, och lokalt av stor betydelse säkert, men i så fall borde det g att hitta bra uppgifter då förhållandet borde vara detsamma i senare tider.

[Jerrark]

En film och artikel från Ryssland där en person skall överleva den bistra ryska vintern på medeltidsvis.

In 2013, a medieval reenactment group set out to see what it would be like to survive a Russian winter in the Middle Ages. They selected one of their members, Pavel Sapozhnikov, to live on a farmstead, with only ninth century tools, clothing and shelter for six months as part of a project entitled, Alone in the Past.

http://www.medievalists.net/2015/12/12/ ... ddle-ages/

Vore ju kul att se hur mycket ved han gör åt under vintern.

[Bäckahästen]

En film och artikel från Ryssland där en person skall överleva den bistra ryska vintern på medeltidsvis.

In 2013, a medieval reenactment group set out to see what it would be like to survive a Russian winter in the Middle Ages. They selected one of their members, Pavel Sapozhnikov, to live on a farmstead, with only ninth century tools, clothing and shelter for six months as part of a project entitled, Alone in the Past.

http://www.medievalists.net/2015/12/12/ ... ddle-ages/

Vore ju kul att se hur mycket ved han gör åt under vintern.

Vilken intressant människa som ger sig in i ett sådant experiment under så lång tid. Inspirerande!

[Leif]

Om man funderar en vända till över vedbrist så hänger det ihop med betesdjur. I takt med en ökande befolkning och ökande tamdjurshjordar så ökar trycket på markerna. Inte minst återföryngringen av träd blir lidande då småträden för många djur av lantrastyp är begärligt foder.

När vi pratar regionala alternativ pga vedbrist pratar vi inte "tre gubbar på en kobbe i bouslän" utan kanske så mycket som 1/4 av bohuslän, halland, skåne + i stort sett hela öland. Kanske inte de största ytorna sett till hela sverige men betydligt mycket mer tätbefolkat än de flesta andra regioner av sverige. Det är antagligen där vi kan hitta alternativa bränslen. Om vi väljer att leta efter dem.

Jag skulle hävda att detta toppar under äldre järnålder, det är då vi grovt sett ser en kraftfull expansion in i skogsbygderna i södra götaland. Det är även då vi ser den första ljunghedstoppen i pollendiagrammen.

Vedfrågan kan med andra ord ses som en liten pusselbit i ett större sammanhang om man så vill.

[Carl Thomas]

Leif,
Vedbrist är intressant oavsett var den uppstår. Människan har eldat här i landet under ca 12000 år. Vedbrist har säkert inträffat på olika platser under den tiden. Ju fler vi blev - ju mer ved gick det åt. Idag är vi 20 invånare per kvadratkilometer tror jag. På järnåldern var det troligen tvärt om, 20 kvadratkilometer per invånare.

Boskapsskötseln förde med sig betning och sämre återväxt. Klimatet förändrade sig från bronsålders vamare klimat till järnålderns kallare klimat. Även det bör ha förändrat återväxten ock kanske även våra trädsorter.

Men, för att diakutera och förstå det onormala måste vi nog försöka bestämma oss för vad som var normalt. Vad eldade majoriteten av befolkningen som bodde i ett av världens mest skogstäta land? Tång? Torv? Ved?

När vi enats om själva bränslet som användes kan vi diskutera mängderna som gick åt. Då får vi en norm vi kan abeta vidare från. Vi kan börja titta på olika landsändar, kuster, öar, osv. Vad har hänt där under 12000 år när det gäller bränsle. Ämnet bränsle är alltså omfattande - och förutsättningen till att det gick att överleva i vårt klimat.

Jag tror också att när mönniskor bosatte sig på en plats så avgjorde vissa saker om platsen gick att bo på. Vikestillhpng, Vedtillgång, vattentillgång, markens fuktighet, osv var viktiga ingredienser i det beslutet.

När man väl bosatt sig oc levt där i några generationer kunde saker förändras - och då tror jag att man anpassade sig till gällande förhållande. Island var skogbevuxet när vikingarna flyttade dit - och nör skogens eldats upp eldade man torv och drivved för att överleva. Samma sak inträffade högst troligt även här lokalt.

Thomas

[Carl Thomas]

Lite information om torv. Se öven biobränslen på samma sida.

http://www.bioenergiportalen.se/?p=1504&m=975

Thomas

[Leif]

Men, för att diakutera och förstå det onormala måste vi nog försöka bestämma oss för vad som var normalt. Vad eldade majoriteten av befolkningen som bodde i ett av världens mest skogstäta land? Tång? Torv? Ved?

Här har vi en tydlig skillnad mellan dig och mig. Jag drar mig för stora svepande generaliseringar kring vad som var normalt. Jag väljer att se till miljöer eller kanske regioner eller kanske storskaliga biotoper när jag närmar mig sådana frågor. Just därför att jag är helt övertygad om att strategin är olika beroende på var man befinner sig och de förutsättningar som där råder.

Att det finns vissa grundläggande fysikaliska utgångspunkter som man inte kommer undan är givet. Men de måste bollas mot andra faktorer som temperatur, nederbörd, vind, eller för den delen jordmån. Förutsättningen på Öland är en annan än bara fem mil innanför kalmarsund. Ett i princip avskogat Hisingen skiljer sig från storskogarna kring Borås några mil innåt landet. Förutsättningarna för en vikingatida gård i halland baserad på boskapsskötsel skiljer sig fundamentalt från en vikingatida jaktbaserad gård vid storsjöns västra strand. Förutsättningarna som de första människorna som följde i isens spår i skåne skiljer sig fundamentalt från situationen i slutet av mesolitikum som skiljde sig från situationen under yngre bronsålder. Visst, man har eldat, men på olika sätt och av olika skäl. Under mesolitikum eldade man inte för att rosta säd. Under neolitikum skapade man inte träkol i syfte att kunna få en effektiv smidesässja. Eldningen i den äldre järnålderns järnugnar skiljer sig fundamentalt från eldningen i vikingatidens järnugnar. Jag har tidigare visat hur man valt olika träslag till olika eldningsanläggningar, det ligger i linje med vad jag här försöker visa. Elden i förhistorien handlar om så mycket mer än att värma en bostad.

Förutsättning + syfte + tradition -> strategi

Traditionen kommer vi åt arkeologiskt bland annat genom eldstädernas utformning och placering i husen. Syftet får vi genom den arkeologiska tolkningen av hädren/anläggnignen. Den enklaste formen av förutsättning kommer vi åt via vedartsanalyserna. Och som jag tidigare påpekat varierar dessa över tid och rum.

Därför drar jag mig för att fastslå vad som är "normalt".