Mer från Syrien

[Leif]

Min kollega Anas har bloggat lite om vad som händer i Syrien, framför allt handlar det om världsarvet Bosra:
http://arkeologiihalland.blogspot.se/20 ... adade.html

Detalj från amfiteatern i Bosra:

[Carl Thomas]

Krig är alltid fruktansvärt och det fins inga segrare i krig, bara två förlorare där den ena parten förlorade mer än den andra parten. Krig skövlar allt, även fornminnen.

Vad vi ser här är någonting nytt. Här för man krig mot sin egen kultur, sina egna förfäder - och sin egen historia - och förnekar en utvecklingskedja som leder fram till dagens kultur.

De som utför detta är förlorare, de har inte lärt sig någonting från sin egen historia, de kan inte förstå sin omvärld - och de har därmed dömt sig själva till undergång. De blir bara en obehaglig liten parantes i världens historia som kommer att nämnas som exempel på mänskligt vansinne, ungefär som nazismen.

All historia visar att när terror används som politiskt och/eller religiöst medel så accepterar inte omvärlden, och den egna befolkningen detta - och bekämpar det.

Thomas

[Leif]

Det är inte för inte som Orwell i sin 1984 myntade slagordet Who controlls history controlls the future. Och nog ligger det något i det. Åtminstone har det tillämpats i krig och konflikter i alla tider. Några exempel från de senaste 25 åren:

- I inbördeskriget i Jugoslavien förekom visst mått av riktad förstörelse av kulturarv.
- Talibanerna i Afganistan ägnade sig också åt liknande förstörelse.
- Vi har religiösa konflikter i norra indien där kulturarvet använts som vapen, raderandet av motståndarens kulturarv och upphöjandet av det egna.

Backar vi lite finner vi:

- SS Ahnenerbe hade en liknande agenda. https://sv.wikipedia.org/wiki/Ahnenerbe Där fanns även en arkeologisk del, sonderkommando Jahnkuhn som säkrade ariska arkeologiska spår i de erövrade områdena och förstörde felande spår. https://de.wikipedia.org/wiki/Herbert_Jankuhn

Möjligen är det mer utstuderat, nej snarare uppmärksammat, just nu i mellanöstern.

[Carl Thomas]

Jag kan inte påminna mig någon historisk händelse där man målmedvetet gått in för att förstöra sin egen historia så som sker idag.

talibanderna sprängde statyer naturligtvis - men bara de stora statyerna - men vad jag förstår är de stolta över sin egen historia.

Nassarna ville ha till en stoltare historia med arisk bakgrund och förfalskade en del - men de förstörde inte medvetet historsika fynd, tvärtom, passade de in i deras uppfattning togs de till vara och användes i propagandan.

I Jugoslavien förstördes andras kulturarv - inte det egna kuklturarvet. Det tycker jag nog är en viss skillnad

Att förstöra andras kulturarv är gammal tradition eftersom det är segrarna som skriver historia. Sin egen kuktur brukar man vara rädd om.

Vad vi ser idag är att man förstör sitt eget kultruarv inom den egna kulturen. Det tycker jag är ett nytt fenomen.

Thomas

[Yngwe]

Inge d.ä. sägs ha bränt sitt eget lands mest berömda tempel....

[Wurner]

Det kristna Romarriket och Bysans gjorde väl en hel del för att skyla över sitt hedniska förflutna? Inte total förnekelse och förstörelse som det som sker i Syrien, alltså inte lika intensivt, men det kunde pågå under längre tid och över större geografiska områden.

Jag läste om detta i Tom Hollands "In the Shadow of the Sword" men kommer inte ihåg alla detaljer nu.

[karlfredrik]

Kulturrevolutionen i KIna förstörde en del av det egna kulturarvet, liksom i mindre grad Sovjetunionen och DDR

[dersa]

Det var väl en kejsare i Kina som brände alla böcker för att historien skulle börja med honom?? Det var väl Evert Taube som skrev en sång om det hela, vilken Dag Vag gjorde en version av på åttiotalet..""!!

[Carl Thomas]

Den allmänna meningen tycks då vara att det som Deash gör idag är fullt jämförbart med de exempel som angetts?

Thomas

[dersa]

Fullt jämförbart är det kanske inte men, tyvärr, inget nytt..