Inlägg
av Soar » 1 mars 2026, 12:02
Tack för feedback, men jag håller inte med. Jag förstår att man kan göra den tolkningen initialt, men läser man hela texten tycker jag inte det är en rimlig läsning att Svecia vero avser den svenska rikshalvan i förhållande till Finland.
Gåvor skänks till rikets alla domkyrkor, till alla franciskaner-, dominikaner- och nunnekloster i riket, samt till alla kyrkor i vars socken kronan eller kungen själv äger gods. Alla utgifter för detta som rör Westgocia, Östgocia och dyocesi Srengenensi ska betalas genom myntningen i Skara, Söderköping, Skänninge, Jönköping, Nyköping och Örebro.
De kloster i Sverige exklusive Finland av franciskaner-, dominikaner- eller nunnekloster som fanns i riket 1285 och som inte ingår i Strängnäs stift eller i Västergötlands eller Östergötlands lagsaga fanns i Västerås, Uppsala, Enköping, Stockholm, Arboga och Sko. Solberga nunnekloster på Gotland hörde ju inte heller till östgöta lagsaga, men väl till Linköpings stift. Källa för klostren är banalt nog Wikipedia.
Värend med Växjö stift skulle hypotetiskt också kunna avses med Svecia vero, men där låg inga kloster 1285, och gåvan till Växjö domkyrka bestod i ett kapell med prydnader. Om det inte kan påvisas att kronan eller Magnus ägde mycket gods i Värend kanske det inte fanns något att betala i den delen av landet. Det som återstår av Svecia vero är då Västmanland och folklanden, där också myntningsorterna som skulle betala utgifterna i Svecia vero och Finland ligger.
Det är alltså tydligt, tycker jag, att Svecia vero i testamentet rent faktiskt avser just Västmanland och folklanden. Om det är hela det egentliga Sverige i kontrast till Finland som uttrycket betyder måste ett "återstoden av" ha fallit bort.