Tegnabyar

[AndreasOx]

Går man igenom ätter som Natt och Dag, Puke, Bonde och Trolle är det slående att deras tidiga huvudgods och fasta residens återfinns i Sveriges mest produktiva jordbruksbygder. Det är där de tidigast kan beläggas med sammanhängande jordkomplex...

...

Det där skulle jag vilja se styrkt

Jag också. I min påbörjade sammanställning från ÄSF ser jag inte detta alls.
Ringrostig, finns det några sammanställningar liknande ÄSF för den introducerade adeln från modern tid? Elgenstierna duger inte...

[AndreasOx]

Kungsune - inser att jag inte svarat på tidigare inlägg. Vad jag minns:
Västgötaslättan är mellan Billingen och Hunneberg. Väster om Lidan är den dock betydligt bergigare/magrare. Det är där de flesta Tegn-runstenarna finns. Håller med dig om att de onekligen verkar "vakta" vägarna. Dvs tegnarna kanske hade detta som uppgift. Eller så var det helt enkelt magrare marker och närmare Kattegatt så de äventyrslystna mer sannolikt därifrån.
Bohuslän vet jag alldeles för lite om. Vad jag kan hitta så tillhörde det, vad man vet, enbart Norge 1000-ca 1020 och återgick genom ett giftermål till Sverige.
Anund är givetvis Anund Jakob så jag förstår inte vad du undrade över. Min förståelse är:
Olof skötkonung döps i England på 990-talet
Skara stift grundas ca 1014
"Sverige delas" ca 1019 mellan Olof och hans son Anund Jakob
Olof dör ca 1022 - här har tydligen Adam av Bremen ett ca 10 år senare årtal.

[Kungsune]

Vad gäller ätterna så har Yngwe en poäng att diplomatariums äldsta belägg för ex Puke, Trolle och Natt och Dag är mindre Småländska randbygdsjordar men källmaterialet är tunt. Någon generation senare har bilden ändrats/klarnat. Jag kan inte belägga något mer än säga att det framkommer i Diplomatarium vem som delade ut förläningarna. Ofta en lagman mitt ute i fullåkersbygden. Jag får ta skammen att jag trodde källäget var gott här🫣. Bra kämpat Yngwe! Hade uppgift att en Trolle skulle finnas i dansks källor men den gick jag bet på. Det ändrar inte strukturen men kan bidra att förstå mängden frälse i Småland.

Trgnstenarna är fler i Västergötland än på Jylland och Bohuslän var ju svenskt efter Svolder. Knutförklaringen blir långsökt. Vad gör Tegnebyar i Bohuslän och Uppland? När Olof dör och Anund Jakob tar över är osäkert men runt 1020 är väl rimligt. Uppgifterna om delningen är väl en sen konstruktion?

[Yngwe]

Går man igenom ätter som Natt och Dag, Puke, Bonde och Trolle är det slående att deras tidiga huvudgods och fasta residens återfinns i Sveriges mest produktiva jordbruksbygder. Det är där de tidigast kan beläggas med sammanhängande jordkomplex...

...

Det där skulle jag vilja se styrkt

Jag också. I min påbörjade sammanställning från ÄSF ser jag inte detta alls.
Ringrostig, finns det några sammanställningar liknande ÄSF för den introducerade adeln från modern tid? Elgenstierna duger inte...

DMS är ju gediget, och många av dom finns ju som gratis PDF (alla?)

[Yngwe]

Tyvärr finns ju inte Västergötland och Östergötland.


Jag har börjat titta lite på Uppland. Det tar tid för det duger inte att titta på dom sammanfattande kartorna, som speglar 1500- tal och även om de ger ett hum så riskerar man att missa en del, så det är bara till att gå igenom plats för plats.

Hittills ser bilden ut som jag förväntat mig i fullåkersbygden. Jag ser inga stora sammanhållna ägor utom för kyrkan. Nästan alla donationer och jordbyten är av smådelar av fastigheter och till och med enstaka tegar och berghällar.

Min tolkning, ägostrukturen är sönderärvd och saknar i stort spår av konsolidering, något undantag kan kanske finnas, det får vidare läsning utvisa, men i det stora hela är det så. Det som också slår mig är 1500-tals-materialets stora antal skattegårdar. Hur går det ihop? Har det att göra med att en hel del borgare förvärvar jordbruksfastigheter?

[Yngwe]

Vad gäller ätterna så har Yngwe en poäng att diplomatariums äldsta belägg för ex Puke, Trolle och Natt och Dag är mindre Småländska randbygdsjordar men källmaterialet är tunt. Någon generation senare har bilden ändrats/klarnat. Jag kan inte belägga något mer än säga att det framkommer i Diplomatarium vem som delade ut förläningarna. Ofta en lagman mitt ute i fullåkersbygden. Jag får ta skammen att jag trodde källäget var gott här🫣. Bra kämpat Yngwe! Hade uppgift att en Trolle skulle finnas i dansks källor men den gick jag bet på. Det ändrar inte strukturen men kan bidra att förstå mängden frälse i Småland.

Trgnstenarna är fler i Västergötland än på Jylland och Bohuslän var ju svenskt efter Svolder. Knutförklaringen blir långsökt. Vad gör Tegnebyar i Bohuslän och Uppland? När Olof dör och Anund Jakob tar över är osäkert men runt 1020 är väl rimligt. Uppgifterna om delningen är väl en sen konstruktion?

Tack men det är diskussionen som driver kunskap så du är lika stor del. Oavsett vilken ståndpunkt som blir kvar har vi ju lärt oss något.

Min fundering är att vi kanske bättre måste skilja på Kronojord och Frälsejord, där den förstnämnda är det som blir förläningar och kanske också gåvor. Mer än en motsträvig storman har nog förutom huvet också förlorat jorden han äger vilken sen ingått i det som kan förlänas.

[Yngwe]

Och så klart, lagmän har ju samma noder som kyrkan, dom behövs bäst där det finns mest folk. Av ren bekvämlighet kanske verkar dom ändå ibland vilja bo långt ut på vischan...

[AndreasOx]

Tyvärr finns ju inte Västergötland och Östergötland.


Jag har börjat titta lite på Uppland. Det tar tid för det duger inte att titta på dom sammanfattande kartorna, som speglar 1500- tal och även om de ger ett hum så riskerar man att missa en del, så det är bara till att gå igenom plats för plats.

Hittills ser bilden ut som jag förväntat mig i fullåkersbygden. Jag ser inga stora sammanhållna ägor utom för kyrkan. Nästan alla donationer och jordbyten är av smådelar av fastigheter och till och med enstaka tegar och berghällar.

Min tolkning, ägostrukturen är sönderärvd och saknar i stort spår av konsolidering, något undantag kan kanske finnas, det får vidare läsning utvisa, men i det stora hela är det så. Det som också slår mig är 1500-tals-materialets stora antal skattegårdar. Hur går det ihop? Har det att göra med att en hel del borgare förvärvar jordbruksfastigheter?

Är inte dessa klosterjord? I övrigt håller jag med dig. Det verkar vara mer undantag att en person äger en hel by. Ofta ägs småbitar spritt över stora ytor. Tycker jag kan ana en rörelse mot Mälarlandskapen under 1300-talen i takt med att Stockholm blir "huvudstad".
Annat inlägg: Som du skriver är DMS är allt annat än fullständigt och därför inte relevant för min studie. Det finns dock så många släkter i ÄSF så de ger en full dig bild.

[Yngwe]

Du menar att skattejorden skulle vara klosterjord? Isåfall nix, dom redovisas separat.

DMS och ÄSF utgår ju från varsin ända så att säga, från bygden respektive frälset. Så det blir ju olika håll att närma sig ifrån.

DMS kriterier för att konstatera att något är en sätesgård är ju relativt strikta. De ska antingen uttryckligen sägas vara det i text, eller ha brev utfärdade på platsen eller så ska det på annat tydligt sätt framgå. Tittar man på alla jordenheter är frälsets ägande naturligtvis bra mycket större.

Det är intressant att tittar man på Smålands tassemarker så kan man faktiskt möjligen ana dessa konsolidering ar av ägor, som med tidigare beskrivna Aspenäs ätten runt Sommen, så verkar det finnas kluster där Bååt-ätten har flera ganska närliggande gårdar. Se t.ex. runt Hultaby och Flishult. Men det krävs mer studier innan jag vågar rista det i sten.

[AndreasOx]

Jag menade att klosterjorden övergått till skattejord. Och/eller konfiskationer.
ÄSF har samma kriterier för frälsegård.