En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

500 f.Kr. - 1066
Daner
Inlägg: 67
Blev medlem: 9 november 2023, 10:18

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av Daner » 7 augusti 2025, 11:23

jancro skrev:
5 augusti 2025, 16:42
fileoscar, en icke påläst fråga ; var/ när kommer den händelsen in som Avico berättar om för Thietmar ?
Avico nævnes af den samtidige kilde Merseburg-nekrologen Codex 129, faksimile 6r. - fra den sidste fjerdedel af 900-tallet. Thietmars krønike - nedskrevet i perioden 1012-1018 - er den eneste yderligere kilde, der nævner kapellan Avico. Påtegninger med Thietmars hånd findes både i Codex 129 og i Dresden Manuskriptet.
De arkæologiske udgravninger har ikke kunne dokumentere en afbrænding af Hamborg i perioden omkring år 983 - og ingen andre kilder beretter om en sådan ødelæggelse. Denne begivenhed (mirakel-tekst) synes at være Thietmars egen opfindelse!

Daner
Inlägg: 67
Blev medlem: 9 november 2023, 10:18

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av Daner » 7 augusti 2025, 11:33

fileoscar skrev:
6 augusti 2025, 17:27
Man kan fundera över vad den mer precisa uppgiften om återuppbyggnaden vilar på. Den känns inte tagen ur luften.
Den tidligere viste link indeholder henvisninger til Hamborg Museets anvendte litteratur og kilder - som du kan klikke dig frem til.

https://geschichtsbuch.hamburg.de/epoch ... elalter-2/

Hvis du vil orientere dig mere indgående i Hamborg Museets granskning - kan du finde mange interessante ting her -

https://amh.de/mythos-hammaburg/

AndreasOx
Inlägg: 1496
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av AndreasOx » 10 augusti 2025, 15:41

Enligt https://fmg.ac/Projects/MedLands/MECKLE ... c185503163 finns det ytterst få belägg för obotritfurstarna före 1160. Samt: "Another possibility is that she was Tove of Poland, daughter of Mieszko I Prince of Poland. The name "Mieszko" is just as similar to "Mistiuis" as "Mstivoj"."
Eller att Tove var dotter till någon icke belagd Mstivoj.

Daner
Inlägg: 67
Blev medlem: 9 november 2023, 10:18

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av Daner » 10 augusti 2025, 22:46

IMG_0892.jpeg
IMG_0892.jpeg (76.17 KiB) Visad 3514 gånger
[/url]Bild[/img]

Under orglet i Sdr. Vissing Kirke står den enorme runesten, som dronning Tove fik rejst som et minde over sin mor. Oprindeligt har stenen sandsynligvis stået på en gravhøj i det område, hvor kirken senere blev bygget. Stenen var glemt i mange århundreder, men blev fundet i et kirkegårdsdige i 1836 og anbragt inde i kirken.
*
Stoklund, Marie: Sønder Vissing-stenene i Lexpå lex.dk. Hentet 10. august 2025 fra https://lex.dk/S%C3%B8nder_Vissing-stenene
*
Tove’ er en af de mere ukendte dronninger i danmarkshistorien, men man ved dog, at Tove var datter af en vendisk fyrste ved navn Mistivoj. Han herskede over området Mechlenburg i det nuværende Nordtyskland. Harald Blåtand blev omkring år 960 gift med Tove - sandsynligvis som led i en politisk alliance med svigerfar Mistivoj.
*
Efter giftermålet har Tove haft sin gang i Sdr. Vissing. Det er den to en halv meter høje runesten et ret håndfast bevis på.
*
Runestenen er rejst til minde om Toves mor, og forskere mener, at den oprindeligt stod ved en gravhøj på det nuværende kirkeområde. Trods stenens størrelse gik den i glemmebogen, efter at kirken blev bygget i 1100-tallet. Først i 1836 blev Toves runesten genopdaget i et kirkegårdsdige, og samtidig fandt man en lidt mindre og ældre runesten, som stammer fra tiden, før kristendommen havde vundet indpas for alvor.

fileoscar
Inlägg: 308
Blev medlem: 21 september 2015, 20:11
Ort: Nässjö
Kontakt:

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av fileoscar » 11 augusti 2025, 14:04

AndreasOx skrev:
10 augusti 2025, 15:41
Enligt https://fmg.ac/Projects/MedLands/MECKLE ... c185503163 finns det ytterst få belägg för obotritfurstarna före 1160. Samt: "Another possibility is that she was Tove of Poland, daughter of Mieszko I Prince of Poland. The name "Mieszko" is just as similar to "Mistiuis" as "Mstivoj"."
Eller att Tove var dotter till någon icke belagd Mstivoj.
Obotriternas existens är ju dokumenterad i en rad av källor och deras roll i exempelvis Karl den stores utrotningsaktion gentemot sachsarna under sent 700-tal är väl beskriven. Utan att kolla så har jag vidare väldigt svårt att tro att framställningen av deras adelsskikt med en furste i toppen (kallad knez) skulle vara tagen ur luften.

Om man så av någon anledning plötsligt skulle underkänna samtliga skrivna källor, så är det ändå svårt att gå förbi runan i Sönder Vissing. Den Mistiui som nämns här rimmar väl med Mistivoj - även kallad Mistui eller Mistue i en del källor. Helmold av Bosau berättar f ö om en Mistue, som sonson till obotritledaren Gottschalk (via Henrik). Jag är dock inte förvånad över att Mieszko nämns som möjlig fader. Särskilt polackerna lyckas - i sin outtröttliga strävan att omfattas av vikingahypen - få in honom som trolig stamfader till de flesta av ledande skandinaver under aktuell period.

Jag vill nog hävda att den sida du länkat till innehåller en hel del tveksamheter (det har jag konstaterat mer än en gång över de år jag återkommit till densamma). Inte minst gäller det citatet nedan. Och det är tur det för GW:s eventuella trovärdighet, för annars faller den krönikans uppgift om ett giftermål Harald-Tove respektive Sven T.s födsel år 963 helt och hållet. Vidare hade väl inavelskoefficienten blivit väl hög när sedan Sven T gifter sig med en annan dotter till Mieszko (enligt de som tror att denne var den samme som "Burislef" i de isländska sagorna - jag gör det inte).

“The name of Tove´s father, "Mistiuis", on the Runic stone bears some similarity to Mstivoj. However, one difficulty is the apparent chronological discrepancy. The only other reference to Mstivoj is dated to 1000 and gives no idea about his age at the time. Nor is there any indication of the date of Tove´s marriage, although it appears unlikely that she married much later than 980 considering the date her husband died. This would place her birth in [960] which, in turn, would mean that Mstivoj would have been over 60 years old when he is mentioned in 1000. This is not impossible, but it seems a little surprising. Another possibility is that she was Tove of Poland, daughter of Mieszko I Prince of Poland. The name "Mieszko" is just as similar to "Mistiuis" as "Mstivoj". This would place her birth after 966…”

AndreasOx
Inlägg: 1496
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av AndreasOx » 12 augusti 2025, 18:24

Jag ville påpeka bristen på primärkällor.
Enligt fmg.ac är enbart Billug och hans son Missizla belagda under 900-talet. Samt dottern Hodica som var gift med Boleslav I av Polen (ca 967-1025).
Tove kan varit brorsdotter till Billug men det är en ren gissning.
fmg.ac tycker jag oftast är mycket bra på att beskriva problematiken med genealogi när primärkällor saknas. Den är dock något ofullständig för de nordiska länderna.

fileoscar
Inlägg: 308
Blev medlem: 21 september 2015, 20:11
Ort: Nässjö
Kontakt:

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av fileoscar » 15 augusti 2025, 12:08

AndreasOx skrev:
12 augusti 2025, 18:24
Jag ville påpeka bristen på primärkällor.
Enligt fmg.ac är enbart Billug och hans son Missizla belagda under 900-talet. Samt dottern Hodica som var gift med Boleslav I av Polen (ca 967-1025).
Tove kan varit brorsdotter till Billug men det är en ren gissning.
fmg.ac tycker jag oftast är mycket bra på att beskriva problematiken med genealogi när primärkällor saknas. Den är dock något ofullständig för de nordiska länderna.
Bernhard Friedmann inleder sin drygt 300-sidiga bok “Untersuchungen zur Geschichte des abodritischen Fürstentums bis zum Ende des 10. Jahrhunderts” med att av de nordvästslaviska stammarna så har de obotritiska gjort det största historiska avtrycket. Detta beroende på en relativt gynnsam källsituation.

Annales regni Francorum nämner att obotriterna år 789 leds av en Witzan (“Abotriti, quorum princeps fuit Witzan”). Med ledning av de frankiska annalerna leds obotriterna år 798 sedan av Thrasco. Efter att Thrasco mördats år 809 på order av danske kungen Godfred, följdes han enligt bland annat Annales Aquensus av en Sclaomir. År 818 efterträddes denne av Ceadrag (Annales regni Francorum), som var en släkting - eventuellt son till Sclaomir. I Annales Fuldenses nämns att år 844 är Goztomuizli “rex” för obotriterna. Etc. etc.

Obotritledarnas latinska titel har skiftat - från rex (kung), dux (ledare) till princeps (prins) - vilket föranlett en diskussion forskare emellan huruvida det bara handlat om stilmässiga variationer eller om en faktisk åtskillnad i makt (storfurste kontra furste). Min tanke är att det stundtals också skulle kunna vara fråga om en markering av frankernas överhöghet. Till och med Harald Blåtand blev ju i Annales Althahensis Maiores kallad hertig under en period när danskarna var skattskyldiga till den tyske kejsaren.

Om vi hoppar till 900-talet så berättar den arabiske resenären Ibrahim ibn Yaqub att landet närmast öster om sachsarna - d v s obotriternas område - styrs av Nako. Årtalet för resan han återger kan antas vara 965. Nako anses ha avlidit någon gång kring år 966, vilket kan stämma för året efter dyker Mistui/Mistivoj upp. Widukind berättar då att Selibur leder vagrierna och Mistui obotriterna.

Om år 967 skriver Thietmar i sin krönika, kapitel 14 av andra boken: “Duke Herman also made Selibur, Mistui, and their followers pay tribute to the emperor” (i engelsk översättning av David A Warner). I kapitel 18 av tredje boken skriver Thietmar: “Duke Mistui of the Abodrites burned and ravaged Hamburg……This incident was related to me by Avico who was then Mistui´s chaplain, but later became my spiritual brother”. Året som händelserna förefaller åsyfta var 983 (någon brandhärjning av Hamburg det året går dock inte att spåra i andra källor och dessutom finns det ytterligare information i avsnittet som tyder på att Thietmar/Avico fått det hela om bakfoten - åtminstone rent tidsmässigt). Det tredje stället i Thietmars krönika där Mistui nämns är kapitel två av fjärde boken: “After leaving Magdeburg, Henry went to Quedlinburg to celebrate the joyful feast of Easter….Dukes Miesco, Mistui, and Boleslav converged here along with innumerable others and swore oaths confirming their support for him as king and lord”. Året torde vara 984.

Hodica - dotter till Mistui/Mistivoj/Billug - nämns enbart av Helmold av Bosau. Hon kan eventuellt ha varit gift med Boleslav I av Polen. Men när man läser aktuellt textavsnitt ur Slaverkrönikan så får man onekligen intrycket att det var någon annan (vissa författare gissar att det handlade om en hevellisk prins). Detta då avsnittet inleds kring “den allerkristeligste konge Bolizlaus af Polonien” för att sedan längre ner komma till “en mand ved navn Bolizlaus”:

“Ved samme tid tvang den allerkristeligste konge Bolizlaus af Polonien i forening med Otto den Tredje hele Slavenland på den anden side af Odera til at betale skat og ligeledes Rucerne og Pruzerne, hos hvem biskop Adelbert var blevet blodvidne, og hans levninger flyttede Bolizlaus nu over til Polonien. Høvdingerne for de Slaver, der kaldes Winuler eller Winither, var dengang Missizla, Nakkon og Sederik; under dem herskede der uafbrudt fred, og Slaverne nægtede aldrig at svare skat. Imidlertid tør man ikke glemme, at det var Obotriterfyrsten Missizlaus, der, skønt han gav sig mine af at være kristen, i det skjulte forfulgte de kristne, bortførte sin egen søster, jomfru Hodika, der havde viet sit liv til herrens tjeneste, fra nonneklostret i Mikilinburg og med brødefuld foragt for denne hendes hellige indvielse lod hende gifte sig med en mand ved navn Bolizlaus og lod resten af jomfruerne der på stedet indgå ægteskab med sine krigsmænd eller skikkede dem over til Wilzerne og Ranerne.”

Daner
Inlägg: 67
Blev medlem: 9 november 2023, 10:18

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av Daner » 15 augusti 2025, 17:51

fileoscar skrev:
15 augusti 2025, 12:08
AndreasOx skrev:
12 augusti 2025, 18:24
Jag ville påpeka bristen på primärkällor.
Enligt fmg.ac är enbart Billug och hans son Missizla belagda under 900-talet. Samt dottern Hodica som var gift med Boleslav I av Polen (ca 967-1025).
Tove kan varit brorsdotter till Billug men det är en ren gissning.
fmg.ac tycker jag oftast är mycket bra på att beskriva problematiken med genealogi när primärkällor saknas. Den är dock något ofullständig för de nordiska länderna.
Bernhard Friedmann inleder sin drygt 300-sidiga bok “Untersuchungen zur Geschichte des abodritischen Fürstentums bis zum Ende des 10. Jahrhunderts” med att av de nordvästslaviska stammarna så har de obotritiska gjort det största historiska avtrycket. Detta beroende på en relativt gynnsam källsituation.

Annales regni Francorum nämner att obotriterna år 789 leds av en Witzan (“Abotriti, quorum princeps fuit Witzan”). Med ledning av de frankiska annalerna leds obotriterna år 798 sedan av Thrasco. Efter att Thrasco mördats år 809 på order av danske kungen Godfred, följdes han enligt bland annat Annales Aquensus av en Sclaomir. År 818 efterträddes denne av Ceadrag (Annales regni Francorum), som var en släkting - eventuellt son till Sclaomir. I Annales Fuldenses nämns att år 844 är Goztomuizli “rex” för obotriterna. Etc. etc.

Obotritledarnas latinska titel har skiftat - från rex (kung), dux (ledare) till princeps (prins) - vilket föranlett en diskussion forskare emellan huruvida det bara handlat om stilmässiga variationer eller om en faktisk åtskillnad i makt (storfurste kontra furste). Min tanke är att det stundtals också skulle kunna vara fråga om en markering av frankernas överhöghet. Till och med Harald Blåtand blev ju i Annales Althahensis Maiores kallad hertig under en period när danskarna var skattskyldiga till den tyske kejsaren.

Om vi hoppar till 900-talet så berättar den arabiske resenären Ibrahim ibn Yaqub att landet närmast öster om sachsarna - d v s obotriternas område - styrs av Nako. Årtalet för resan han återger kan antas vara 965. Nako anses ha avlidit någon gång kring år 966, vilket kan stämma för året efter dyker Mistui/Mistivoj upp. Widukind berättar då att Selibur leder vagrierna och Mistui obotriterna.

Om år 967 skriver Thietmar i sin krönika, kapitel 14 av andra boken: “Duke Herman also made Selibur, Mistui, and their followers pay tribute to the emperor” (i engelsk översättning av David A Warner). I kapitel 18 av tredje boken skriver Thietmar: “Duke Mistui of the Abodrites burned and ravaged Hamburg……This incident was related to me by Avico who was then Mistui´s chaplain, but later became my spiritual brother”. Året som händelserna förefaller åsyfta var 983 (någon brandhärjning av Hamburg det året går dock inte att spåra i andra källor och dessutom finns det ytterligare information i avsnittet som tyder på att Thietmar/Avico fått det hela om bakfoten - åtminstone rent tidsmässigt). Det tredje stället i Thietmars krönika där Mistui nämns är kapitel två av fjärde boken: “After leaving Magdeburg, Henry went to Quedlinburg to celebrate the joyful feast of Easter….Dukes Miesco, Mistui, and Boleslav converged here along with innumerable others and swore oaths confirming their support for him as king and lord”. Året torde vara 984.

Hodica - dotter till Mistui/Mistivoj/Billug - nämns enbart av Helmold av Bosau. Hon kan eventuellt ha varit gift med Boleslav I av Polen. Men när man läser aktuellt textavsnitt ur Slaverkrönikan så får man onekligen intrycket att det var någon annan (vissa författare gissar att det handlade om en hevellisk prins). Detta då avsnittet inleds kring “den allerkristeligste konge Bolizlaus af Polonien” för att sedan längre ner komma till “en mand ved navn Bolizlaus”:

“Ved samme tid tvang den allerkristeligste konge Bolizlaus af Polonien i forening med Otto den Tredje hele Slavenland på den anden side af Odera til at betale skat og ligeledes Rucerne og Pruzerne, hos hvem biskop Adelbert var blevet blodvidne, og hans levninger flyttede Bolizlaus nu over til Polonien. Høvdingerne for de Slaver, der kaldes Winuler eller Winither, var dengang Missizla, Nakkon og Sederik; under dem herskede der uafbrudt fred, og Slaverne nægtede aldrig at svare skat. Imidlertid tør man ikke glemme, at det var Obotriterfyrsten Missizlaus, der, skønt han gav sig mine af at være kristen, i det skjulte forfulgte de kristne, bortførte sin egen søster, jomfru Hodika, der havde viet sit liv til herrens tjeneste, fra nonneklostret i Mikilinburg og med brødefuld foragt for denne hendes hellige indvielse lod hende gifte sig med en mand ved navn Bolizlaus og lod resten af jomfruerne der på stedet indgå ægteskab med sine krigsmænd eller skikkede dem over til Wilzerne og Ranerne.”
Godt arbejde fileoscar. Har du en konklusion om dette emne - indtil nu ???

fileoscar
Inlägg: 308
Blev medlem: 21 september 2015, 20:11
Ort: Nässjö
Kontakt:

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av fileoscar » 16 augusti 2025, 12:33

Tack Daner!

Återkommer med någon form av konklusion.

fileoscar
Inlägg: 308
Blev medlem: 21 september 2015, 20:11
Ort: Nässjö
Kontakt:

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av fileoscar » 18 augusti 2025, 20:08

Ett försök till sammanfattning av mina slutsatser så här långt:
  • Jag kan inte finna annat än att Thomas Nugents ordning för obotritledarna kring år 1000 håller. Att Mistivoj under 960-980-tal följs av Mistislaw under 990-tal respektive Mistivoj under början av 1000-talet verkar ha stöd i källorna - bland annat hos Helmold av Bosau. Det är vidare osannolikt att det skulle vara samma Mistivoj som agerar mot Selibur år 967 och sedan fajtas runt 1012-1018; abdikerar år 1018 och sedan lever ytterligare ett antal år som kristen flykting (enligt Helmold).

    Frågan är däremot vem som var far till 960-talets Mistivoj - den Nugent kallar Mistivoj II. Den allmänna uppfattningen är att det var Nako, vilket kan antas vara grundat på att Nako utifrån källorna styrde det obotritiska förbundet strax innan (bland annat under slaget vid Raxa år 955). Men det handlade alltså om ett förbund av stammar - de “egentliga” obotriterna (kring Mecklenburg), vagrierna (kring Oldenburg), polaberna (kring Ratzeburg) samt tidvis även de wilziska stammarna kessinerna och circipanerna. De “egentliga” obotriterna satt i förarsätet, men det framgår att det år 967 uppstod en maktkamp mot vagrierna - som Selibur förlorade. Seliburs son fick ersätta som furste över vagrierna medan Mistivoj var fortsatt storfurste över hela förbundet.

    Forskare menar att det troligen fanns ett släktskap mellan Selibur och Mistivoj. Och namnsättningen på några avkommor indikerar ett motsvarande mellan Mistivoj och Nako. Men jag hävdar att Mistivoj däremot inte var en son till Nako. Det är troligare att Nako i grunden ledde någon annan stam (eventuellt polaberna) men fick vikariera som ledare för hela förbundet. Situationen kan kanske liknas vid en period då Ratibor fick leda förbundet när Gottschalk (son till Udo; sonson till Mistivoj III) var förhindrad. Några menar att Ratibor - som dödades av Magnus den Gode - skulle vara farbror till Gottschalk medan andra ser honom som en polabisk furste (koppling Ratibor - Ratzeburg). När tre personer - Mistislaw, Sederich och Nako - dyker upp vid några kända möten så tolkar en del det som att de var bröder. Men Sederich kan namnmässigt direkt härledas till Selibur (en sonson?) och jag gissar det samma beträffande denne Nako - att det var en ättling till den kände Nako på annat sätt än via Mistivoj.
  • Nugents information om att Mistivoj II var ett spädbarn när fadern dog (“...his only son Mistivoj II, surnamed Billung, then an infant, succeeded to the kingdom of the Obotrites. The minority of this prince was the cause of his making no figure in the beginning of his reign…….”) har jag inte hittat något belägg för i källorna. Så teoretiskt skulle fortfarande GW:s uppgift om Sven T:s födsel år 963 kunna vara korrekt. Men det förutsätter alltså att vi underkänner Nugents uppgift om Mistivoj II som ett spädbarn vid tillträdet, men samtidigt godkänner hans uppgifter beträffande successionen av obotritledare.
  • Thietmars uppgift om brandhärjning av Hamburg runt år 983 menar jag - precis som Daner har visat - är felaktig. Detta med ledning av krönikor och annan dokumentation som tagits fram inom den staden. Thietmar skulle kunna räddas av att ha missuppfattat sin sagesman Avico. Men det blir knepigare när det gäller GW, för första delen av denna krönika ska ju ha författats av just Avico och han var antingen ögonvittne eller hade närhet till den som var det.

    Det är dock ännu värre än så. Utöver diverse artiklar så är det enda presenterade GW-materialet så här långt det som man valde ta in i den s.k. handskriftsbilagan till Rosborn och Sielskis bok, “Vikingakungens guldskatt”. Här hittar vi i avsnitt 15 följande text i den svenska versionen: “Han (Sven Tveskägg) gick därefter i hemlighet mot den kungliga viljan och slöt ett nytt avtal med obotriternas prins Mistui, som jag (dvs krönikören Avico) hade lärt den kristna tron. Tillsammans anslöt sig dessa två ledare, frestade av hat och den rikedomen som fanns i det gamla biskopssätet i Hammanburgu, och på dagen för påven Sylwestras död plundrade de denna stad och utplånade invånarna och borgens besättning. Själv räddade jag alla de heliga relikerna undan elden….”.
    Avsnittet får antas avse år 983 eller 984 då bilagan är kronologiskt berättad och man hittar just de åren i avsnitten runt omkring. Problemet är förstås att det inte verkar ha funnits ett sammansatt GW-original. De fragment av översättningar som visats förefaller vara lösryckta - som lösblad. Det är antagligen Rosborn/Sielski som sorterat upp Antoninas översättningar i faksimil och därmed skapat den kronologiska ordningen i handskriftsbilagan. Jfr: https://skandinavisktarkeologiforum.org ... 50#p26804

    Att de placerat händelsen just där kan måhända kopplas till Thietmars krönika. Men det finns faktiskt en mycket klarare tidsuppgift än så. Om det är något som är säkert är det att den katolska kyrkan har fullständig koll på sina påvar. Någon “Sylwester” finns det bara tre stycken av. Den första verkade på 300-talet och den sista år 1045 medan Sylvester II tillträdde den 2 april år 999 och sedan var påve fram tills han dog den 12 maj år 1003. Så där har vi exakt datum för Svens och Mistuis attack på Hamburg, “dagen för påven Sylwestras död”. Om vi får tro GW.

    Men vid den tidpunkten hade Sven full koncentration åt ett annat håll. Enligt den anglosaxiska krönikan ledde Sven Tveskägg försommaren år 1003 en flotta av vikingaskepp som stormade Exeters murar och plundrade staden, vars skräckslagna invånare knappt gjorde motstånd. Vikingarna härjade sedan i inlandet och satte eld på hus, medan ledaren för den hastigt inkallade engelska försvarsarmén drabbades av panik. Denna - Svens andra invasion av England - var med all sannolikhet en hämndaktion för massakern St Brice´s Day, 13 november 1002, då bland annat hans egen syster blev dödad.

    En sak är säker - Sven var inte på plundrarstråt i Hamburg maj 1003. Därmed är GW:s information i den delen inte trovärdig. Detta under förutsättning att inte Avico med sin skrivning endast avser den 12 maj, men ett annat år - vilket förefaller långsökt men förvisso möjligt.
Senast redigerad av 2 fileoscar, redigerad totalt 19 gång.

Skriv svar