Martin Rundkvist i Populär arkeologi nummer 5/2020

anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Martin Rundkvist i Populär arkeologi nummer 5/2020

Inlägg av anganatyr » 14 oktober 2020, 20:45

I senaste numret av Populär arkeologi (nummer 5/2020) finns en väldigt intressant artikel Om Askahallen i Östergötaland på sidorna 10-15 som är skriven av Kristina Ekero Eriksson. Bland annat har det grävts fram rester av vad som kan vara en völvastav i den 49 meter långa och 12 meter breda hallen. Stolphålen till de takbärande stolparna var 1,5 meter i diameter och över 1,8 meter djupa! Inga vikingatida fynd har gjorts i hallen, allt verkar vara från omkring år 700, alltså från Vendeltiden. Det finns mycket härlig information i artikeln om denna fantastiska utgrävning.

Jag har dock lite guttagnäll. I artikeln utrycker sig grävledare Martin Rundkvist (som bland annat också grävt ut båtgraven i Skamby i Östergötland) så här:
-Hallarna i Aska och Gamla Uppsala är upplagda på samma sätt, de här människorna har rest till varandra och tittat på varandras hallar, kanske har de till och med lånat arkitekter av varandra, menar Martin Rundkvist.
Det jag vänder mig emot är varför han använder ordet arkitekt istället för byggmästare här? Det blir bara missvisande tycker jag. Ordet arkitekt kommer av latinska architectus eller grekiska arkhitekton. Ordet är alltså en sammanslagning av de grekiska orden archos och tekton. Archos är ett förled som kan utläsas mästare (samma ordled som i ärkebiskop och ärkefiende) och tekton betyder snickare eller byggare. Således kan man säga att arkitekt betyder byggmästare. Varför inte bara använda det svenska ordet byggmästare istället? Det tycker jag skulle passa mycket bättre i detta sammanhanget. Vad är vinsten med att använda ordet arkitekt istället? Vad vill han uppnå med det?

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Martin Rundkvist i Populär arkeologi nummer 5/2020

Inlägg av Valdemar » 14 oktober 2020, 21:56

Han tyckte nog inte det var viktigt i sammanhanget?

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Martin Rundkvist i Populär arkeologi nummer 5/2020

Inlägg av Yngwe » 14 oktober 2020, 22:06

För att han vill påskina att det är en unik, alltså arkitektritade, form. Vilket inte är sant. Det är bara effektsökeri. Om vi nu var inne på guttagnäll.

Gnejs
Inlägg: 4
Blev medlem: 1 september 2015, 08:20

Re: Martin Rundkvist i Populär arkeologi nummer 5/2020

Inlägg av Gnejs » 14 oktober 2020, 22:08

Efter en snabb googling ser jag att ordet arkitekt funnits i svenskan sedan iallafall 1670. Byggmästare verkar kunna härledas till skråväsendets tid, några hundra år innan. Då kan man fundera på hur länge ett ord ska finnas i svenska språket innan det ska räknas som ett svenskt ord.

Bäckahästen
Inlägg: 1787
Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
Ort: Blekinge

Re: Martin Rundkvist i Populär arkeologi nummer 5/2020

Inlägg av Bäckahästen » 15 oktober 2020, 05:26

Jag tycker också att ordet arkitekt är väldigt missvisande här. I den moderna svenskan betyder arkitekt något helt annat än byggmästare. Under vendeltiden fanns inte arkitekter i den moderna meningen av ordet. Jag förstår varför du reagerade Angantyr i din guttakritik. :D

Castor
Inlägg: 1027
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Martin Rundkvist i Populär arkeologi nummer 5/2020

Inlägg av Castor » 15 oktober 2020, 08:51

"Arkitekt" kan ju också användas i överförd bemärkelse som "skapare" eller "upphovsman"... "Arkitekten bakom EU:s banbrytande cirkulär ekonomi-paket...", t.ex.

Rundkvist talar ju om monumentala hallbyggnader, så jag tycker nog att "arkitekt" är ett adekvat ordval i det här fallet, även om "byggmästare" eller "timmerman" kanske hade varit att föredra.

Bäckahästen
Inlägg: 1787
Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
Ort: Blekinge

Re: Martin Rundkvist i Populär arkeologi nummer 5/2020

Inlägg av Bäckahästen » 16 oktober 2020, 05:25

Castor skrev:
15 oktober 2020, 08:51
"Arkitekt" kan ju också användas i överförd bemärkelse som "skapare" eller "upphovsman"... "Arkitekten bakom EU:s banbrytande cirkulär ekonomi-paket...", t.ex.

Rundkvist talar ju om monumentala hallbyggnader, så jag tycker nog att "arkitekt" är ett adekvat ordval i det här fallet, även om "byggmästare" eller "timmerman" kanske hade varit att föredra.
Här hänger jag inte riktigt med. Varför ska upphovsmannen kallas arkitekt för det är en monumental hallbyggnad? Det kan vara samma person som byggt ladan och då kallas denna för timmerman/byggmästare. Jättekonstigt tycker jag att samma person får olika titel beroende vad det är som byggs. Personen i fråga utför samma arbetsuppgifter i båda fallen.

Castor
Inlägg: 1027
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Martin Rundkvist i Populär arkeologi nummer 5/2020

Inlägg av Castor » 16 oktober 2020, 09:04

Jag menar bara att jag tycker att det är helt okej att använda ordet "arkitekt" (gärna inom citationstecken) i ett populärvetenskapligt sammanhang, då man spekulerar om varför man finner likartade konstruktioner på två olika platser, och speciellt då det handlar om lite mer storslagna byggnadsverk.

Bäckahästen
Inlägg: 1787
Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
Ort: Blekinge

Re: Martin Rundkvist i Populär arkeologi nummer 5/2020

Inlägg av Bäckahästen » 16 oktober 2020, 18:02

Castor skrev:
16 oktober 2020, 09:04
Jag menar bara att jag tycker att det är helt okej att använda ordet "arkitekt" (gärna inom citationstecken) i ett populärvetenskapligt sammanhang, då man spekulerar om varför man finner likartade konstruktioner på två olika platser, och speciellt då det handlar om lite mer storslagna byggnadsverk.
Du tycker det är okej att arkitekt användes i artikeln, jag tycker det inte. Vi har helt enkelt olika åsikter i frågan. Det har jag inga som helst problem med.

Vad jag däremot tycker är problematiskt är varför en upphovsperson ska kallas arkitekt om personen uppför en ”monumental hallbyggnad” eller ett ”mer storslaget byggnadsverk”, men om samma upphovsperson uppför en lada är det okej med timmerman eller byggmästare? I båda fallen uppför byggmästaren en byggnad och utövar sin profession. Förklara gärna detta för mig för jag förstår det inte alls.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Martin Rundkvist i Populär arkeologi nummer 5/2020

Inlägg av Yngwe » 16 oktober 2020, 18:51

Castor skrev:
16 oktober 2020, 09:04
Jag menar bara att jag tycker att det är helt okej att använda ordet "arkitekt" (gärna inom citationstecken) i ett populärvetenskapligt sammanhang, då man spekulerar om varför man finner likartade konstruktioner på två olika platser, och speciellt då det handlar om lite mer storslagna byggnadsverk.
Det är väl just det som är poängen att binda dom två byggnaderna till varandra genom att ge dem en gemensam arkitekt, alltså något mer exklusivt.

Skriv svar