Beowulfskvädets topografi

500 f.Kr. - 1066
AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 23 maj 2019, 14:21

Castor skrev:
23 maj 2019, 09:02
Varför skulle "ofer wíd wæter" (rad 2423) och "sæ" inte kunna syfta på Vänern? "Sæmann" kan väl enklast oversättas med "sjöman". Att vara "brimwís-", vilket Hæðcyn sägs ha varit (rad 2930), kanske innebär att man är duktig på att färdas över öppet hav och inte bara på Vänern.
Enligt sid 3 i min länk:
Geatas omnämns tydligen 42 gånger i samband med hav, oftast med ord som kan betyda både sjö och hav som sœ, mere, holm, lagu och brim. Tre gånger omnämns geatas
tillsammmans med ord som enbart kan betyda salthav: geofon och hœf (rad 362, 1862, 2477).
Hygelacs kungsgård låg intill havet enligt ett stort antal rader.

Så Vänern/Vättern kan avses i de flesta fall men kan tydligen inte avses med orden geofon och hœf.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 23 maj 2019, 14:39

Starkodder skrev:
När det gäller havssulor undrar jag var den uppgiften kommer ifrån? Rikligt förekommade är en viss överdrift, även om de kanske var mer vanliga förr. Uppgiften stämmer iofs delvis eftersom de oftare påträffas på Västkusten än i Östersjön.
Rad 1861 "ofer ganotes bæðsceal" ungefär "över havssulornas badställe" dvs havet. Havssulor är vanliga runt Jyllands kust, mindre vanliga längs svenska kusten och ffa mycket sällsynta runt Gotland.

Castor
Inlägg: 1028
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Castor » 23 maj 2019, 15:25

AndreasOx skrev:
23 maj 2019, 14:21

Så Vänern/Vättern kan avses i de flesta fall men kan tydligen inte avses med orden geofon och hœf.
Men Gefjons sjö brukar ju av många anses vara innanhavet Vänern! :D

Begreppsbildningen i fornengelska behöver inte vara likadan som i modern svenska, men jag tror säkert att en större insjö mycket väl skulle kunna ha betraktats som ett (innan-)hav... En googling av "innanhavet Vänern" ger drygt 2000 träffar (medan "innanhavet Vättern" ger 100 och "innanhavet Mälaren" 6 träffar).

Starkodder
Inlägg: 1719
Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
Ort: Lund

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Starkodder » 23 maj 2019, 16:08

Kungsune skrev:
23 maj 2019, 14:39
Starkodder skrev:
När det gäller havssulor undrar jag var den uppgiften kommer ifrån? Rikligt förekommade är en viss överdrift, även om de kanske var mer vanliga förr. Uppgiften stämmer iofs delvis eftersom de oftare påträffas på Västkusten än i Östersjön.
Rad 1861 "ofer ganotes bæðsceal" ungefär "över havssulornas badställe" dvs havet. Havssulor är vanliga runt Jyllands kust, mindre vanliga längs svenska kusten och ffa mycket sällsynta runt Gotland.
Frågan är om du kan översätta ganotes så ordagrant eller om det är en kenning bara.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 23 maj 2019, 16:28

Min teori är att nedtecknaren på Brittiska öarna var inspirerad av de därstädes mycket vanliga sulfågelbestånden. Hur de dyker efter stim utanför kusten. Det kan också vara en bevarad rest från de som tog med sig berättelsen från Jylland. Visst är det en omskrivning för "hav" men ganot (gannet) är sjöfågel i Nordatlanten och det pekar på var berättelsen hör hemma. Inte särdeles troligt att en Gotlänning skulle dra till med en sådan kenning.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 23 maj 2019, 17:20

Men om det är en kenning som nedtecknaren infogat säger det ingenting om vilket hav som avses. Enligt min mening ett indicium på Nordsjön men inte starkare än så. Gannet kan ju även ha betytt någon annan fågel på den tiden.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 23 maj 2019, 17:28

Castor skrev:
23 maj 2019, 15:25
AndreasOx skrev:
23 maj 2019, 14:21

Så Vänern/Vättern kan avses i de flesta fall men kan tydligen inte avses med orden geofon och hœf.
Men Gefjons sjö brukar ju av många anses vara innanhavet Vänern! :D

Begreppsbildningen i fornengelska behöver inte vara likadan som i modern svenska, men jag tror säkert att en större insjö mycket väl skulle kunna ha betraktats som ett (innan-)hav... En googling av "innanhavet Vänern" ger drygt 2000 träffar (medan "innanhavet Vättern" ger 100 och "innanhavet Mälaren" 6 träffar).
Enligt Gräslund sid 60 kan geofon och hæf enbart avse salta hav. För geofon se ex https://books.google.se/books?id=_lEMAw ... on&f=false
Så det tycks vara anglosaxiska

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 23 maj 2019, 17:49

AndreasOx skrev:
23 maj 2019, 17:20
Men om det är en kenning som nedtecknaren infogat säger det ingenting om vilket hav som avses. Enligt min mening ett indicium på Nordsjön men inte starkare än så. Gannet kan ju även ha betytt någon annan fågel på den tiden.
Enligt sid 72-92 i http://discovery.ucl.ac.uk/1431318/1/Mo ... Thesis.pdf
är betydelsen av gannet mycket vid i Old English, nästan vilken stor kraftig sjöfågel som helst. Sillgrisslorna är talrika runt Gotland...

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 23 maj 2019, 18:57

kanske. Jag har ju svårt att hitta några hållbara skäl att vika av från Nordsjön på något enda ställe i Beowulf.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Yngwe » 23 maj 2019, 20:19

AndreasOx skrev:
22 maj 2019, 21:59
Beowulfkvädet och Jordanes tycks ha helt olika skalor i sina beskrivningar av "folk".
Jordanes stammar/bygder är relativt små närmast motsvarande senare tids härader. Därför har jag mycket svårt att tro att suehans och suetidi motsvarar det mycket mer omfattande övergripande sveabegreppet som antyds i andra källor.
Beowulfkvädet har en betydligt större skala - daner, svear, friser, geatas tycks vara åtskilda av betydande avstånd över hav som knappast kan ha varit Vänern eller Vättern. Och då finns det inte anledning att omnämna "götar", dvs de som bodde i Västergötlands och Östergötlands centralbygder, oavsett 500-talets möjliga namn och uppdelningar.
Här får jag protestera då Jordanes beskrivning verkar täcka ett område som omfattar mer eller mindre hela skandinaviska halvön sträckning i nord sydlig riktning. Och där finns massor med stammar (natio) men bara tre folk (gen).

Skriv svar