När blev Blekinge danskt?

[anganatyr]

Lägg i denna tidslinje in vad Mats Anglert skriver om Vång/Hjortsberga som passar perfekt in i att danska kungamakten nu börjar få ett järngrepp om Blekinge, som jag skrev om i ett tidigare inlägg.

Mats Anglert framför en ny forskningshypotes om namnet på platsen i sitt kapitel. Han menar att bebyggelsenamnet Hjortsberga har flyttat från Vång till sin nuvarande lokalitet. Bebyggelsen i Vång har också ändrat karaktär och funktion från ett starkt uttalat fokus på kulten under järnåldern till en större utspridd medeltida by. Under tidig medeltid tycks byn haft ett välstånd som avslöjas av det stora skattfyndet från trakten i form av Johannishusfyndet. Detta gör det även möjligt att spekulera i en kyrka från tidig medeltid på platsen, vilket även uttrycks i en sägen kring platsen. I den nuvarande kyrkan i Hjortsberga finns även inventarier som är äldre än kyrkan. Kyrkan i Hjortsberga omtalades 1665 att den dessutom skal være den ældste kirche in Blegind. Men det finns även andra förhållanden som tyder på att kyrkan på sin nuvarande plats inte är den äldsta. Hjortsberga by har varit mycket liten till både yta och antalet gårdar på 1600-talet. Hjortsberga by bestod av endast tre kronogårdar och samtliga nio gårdar i Vång var också kronogårdar. Detta antyder vem som var aktör och hur en flytt har varit möjlig. På sidan 21 skriver Anglert;

Förändringen förefaller ha ägt rum före mitten av 1200-talet i regi av kungamakten och kyrkan.

Detta stämmer väldigt bra tidsmässigt med att Blekinge inte blev danskt förrän under första halvan av 1200-talet. Det första säkra beviset för att Blekinge är danskt finns i Kung Valdemars jordebok, i huvudstycket som är daterat till år 1231. Thomas Persson, Blekinges dansktid, utgiven av Blekinge museum 2013. Persson som var 1:e antikvarie vid Blekinge museum skriver följande på sidan 5:

Tidpunkten för riksbildningen i Danmark är omdiskuterad. Det är uppenbarligen en lång och allt annat än lättolkad process, som tar sin början redan under vikingatiden men först under 1100-talet får fastare form. Ännu något senare, omkring år 1200, kan Blekinge ses som en egentlig del i det danska riket.

Lägg därtill att i Kung Valdemars jordebok nämns för första (och enda) gången de danska kungaleven. Under 1230-talet verkar det anläggas en dansk kungsgård (kungalev) i Vambåsa. Detta ungefär samtidigt som Mats Anglert menar att Hjortsberga flyttar från Vång (det gamla maktcentret) till dagens Hjortsberga. Det hela stämmer väldigt bra ihop tidsmässigt. Det är en ny herre på täppan.

[ingrid]

Leifh Stenholm menar i sin avhandling att Vambåsa och Mörrum kan vara två kungalev som mist sin betydelse, därav nämns de inte i huvudlistan. Med tanke på hamnen vid Hjortahammar och pålspärrarna utanför daterade till vikingtid/tidig medeltid låter det som en rimlig hypotes, men det gör ju även Mats Anglerts? Är det någon som har koll på det exakta läget för Hjortahammarhamnen? Det skulle vara intressant att se hur den ligger i förhållande till Vambåsa gamla by. De kartor jag sett är av mer övergripande natur.

Stenholm diskuterar även den möjliga gränsdragningen i 1000-talets mitt, och huruvida uppgifterna i äldre Västgötalagen är äkta eller ej. Även om forskarna idag lutar åt att uppgifterna inte stämmer är det fortfarande en tolkning och intressant att fortsätta fundera över.

[ingrid]

En sak som jag tänkt på när jag läst igenom hela tråden är:
- Blekinge idag vet vi vad det är. Men för 1000 år sedan? Vad menade dåtidens författare med Blekinge? Kan östra Blekinge tillhört Möre?

Wulfstan seglade förbi Blekinge, Möre, Öland och Gotland på sin väg till Truso. Det indikerar att Möre kan ha inkluderat nuv östra Blekinge, för hur skulle han annars ha sett Möre, han var ju på väg till södra Östersjön? så fall har det här östra området i tysthet inlemmats i övriga Blekinge någon gång under de närmaste seklerna. Så länge det inte finns källor på vilket landområde som avsågs med Blekinge, så kan vi inte uttala oss med säkerhet om riksgränsdragning tänker jag.

[Historikus]

Tänkte lägga in ett inlägg jag gjorde i en annan tråd då det till viss del hör hemma även här. Det är från ett arbete gjort av Historikus om bland annat danegæld. https://www.academia.edu/34078096/Daneg%C3%A6ld_pre_doc

I den resumé som finns på sidan 18 står det:

Skåne er det landskab i de gammeldanske områder,
hvor der er fundet flest mønter af Ethelred
II og samtidig findes ingen belæg, der godtgør,
hvornår Gormslægten eventuelt tog magten her.
Tværtimod viser det historiske forløb et autonomt
Skåne med egen suverænitet, der i slaget ved Fyrisvallarna
plausibelt forsvarede landskabets selvstændighed
mod sveakongen. De skånske jarler
nævnes i kilderne helt frem til analyseperiodens
udløb.

På sidan 6 står det:

Ingen kilder refererer om en hændelse, hvor
Gormslægten tager magten i Skåne - eller blot
indgår en alliance med skåningene. Tidspunktet står
desuden hen i det uvisse. En del litteratur sammenkæder
Harald Blåtands byggeri af Trelleborgene i
tiden 975-80 med den periode, hvor Skåne blev en
del af Danmark.
Samtidig ser det alligevel ud til, at Skåne regeres
af en konge og dermed har sin egen suverænitet.
Sagaerne nævner nemlig en småkonge ved navn
Strut-Harald som skulle have hersket dér sidst i
900-tallet og som islandske Snorri Sturluson hævder,
er far til sønnerne Sigvalde Jarl, Thorkil den
Høje og Hemming Jarl.
Skånes autonomi understøttes af et muligt slag
på Fyrissletterne ved Uppsala med deltagelse af
krigere fra områderne omkring Hällestads og
Sjörups kirker.

Något jag också finner intressant är att skånska stormän slåss för engelska kungen mot den danske kungen Sven Tveskägg. På sidan 9 står:

Dette år tog Thorkil den Høje tjeneste hos
Ethelred II som landeværn - almindeligvis mod de
fremmede og i særdeleshed mod Svend Tveskæg.
Noget tyder på at et tillidsbrud opstod mellem de
skånske Jarler og Gormslægten.

På sidan 8 finns ett citat som jag också finner intressant:

I nyere litteratur findes et udsagn af fil. Dr.
Bertil Helgesson der lyder, “det finns däremot inte
mycket i källmaterialet som påvisar att Harald Blåtand
och Jellingdynastin någonsin fick kontroll över Skåne” 22.
Denne påstand synes at være berettiget.

Citatet är taget från Bertil Helgesson, "Kan regionalitet påvisas
genom arkeologiskt fyndmaterial?", 2008 på sidan 58.

Om inte Skåne var danskt vid denna tidpunkt så bör inte heller rimligtvis Blekinge ha varit det.

Anganatyr,

Dejligt hvis du kunne referere til det rigtige dokument, så bliver det lettere at tjekke Det kommer her i en link -

https://www.academia.edu/34514065/Daneg ... _979-1016_

[anganatyr]

Tänkte lägga in ett inlägg jag gjorde i en annan tråd då det till viss del hör hemma även här. Det är från ett arbete gjort av Historikus om bland annat danegæld. https://www.academia.edu/34078096/Daneg%C3%A6ld_pre_doc

I den resumé som finns på sidan 18 står det:

Skåne er det landskab i de gammeldanske områder,
hvor der er fundet flest mønter af Ethelred
II og samtidig findes ingen belæg, der godtgør,
hvornår Gormslægten eventuelt tog magten her.
Tværtimod viser det historiske forløb et autonomt
Skåne med egen suverænitet, der i slaget ved Fyrisvallarna
plausibelt forsvarede landskabets selvstændighed
mod sveakongen. De skånske jarler
nævnes i kilderne helt frem til analyseperiodens
udløb.

På sidan 6 står det:

Ingen kilder refererer om en hændelse, hvor
Gormslægten tager magten i Skåne - eller blot
indgår en alliance med skåningene. Tidspunktet står
desuden hen i det uvisse. En del litteratur sammenkæder
Harald Blåtands byggeri af Trelleborgene i
tiden 975-80 med den periode, hvor Skåne blev en
del af Danmark.
Samtidig ser det alligevel ud til, at Skåne regeres
af en konge og dermed har sin egen suverænitet.
Sagaerne nævner nemlig en småkonge ved navn
Strut-Harald som skulle have hersket dér sidst i
900-tallet og som islandske Snorri Sturluson hævder,
er far til sønnerne Sigvalde Jarl, Thorkil den
Høje og Hemming Jarl.
Skånes autonomi understøttes af et muligt slag
på Fyrissletterne ved Uppsala med deltagelse af
krigere fra områderne omkring Hällestads og
Sjörups kirker.

Något jag också finner intressant är att skånska stormän slåss för engelska kungen mot den danske kungen Sven Tveskägg. På sidan 9 står:

Dette år tog Thorkil den Høje tjeneste hos
Ethelred II som landeværn - almindeligvis mod de
fremmede og i særdeleshed mod Svend Tveskæg.
Noget tyder på at et tillidsbrud opstod mellem de
skånske Jarler og Gormslægten.

På sidan 8 finns ett citat som jag också finner intressant:

I nyere litteratur findes et udsagn af fil. Dr.
Bertil Helgesson der lyder, “det finns däremot inte
mycket i källmaterialet som påvisar att Harald Blåtand
och Jellingdynastin någonsin fick kontroll över Skåne” 22.
Denne påstand synes at være berettiget.

Citatet är taget från Bertil Helgesson, "Kan regionalitet påvisas
genom arkeologiskt fyndmaterial?", 2008 på sidan 58.

Om inte Skåne var danskt vid denna tidpunkt så bör inte heller rimligtvis Blekinge ha varit det.

Anganatyr,

Dejligt hvis du kunne referere til det rigtige dokument, så bliver det lettere at tjekke Det kommer her i en link -

https://www.academia.edu/34514065/Daneg ... _979-1016_

Tack Historikus för att du rättade till mitt misstag.

[anganatyr]

Leifh Stenholm menar i sin avhandling att Vambåsa och Mörrum kan vara två kungalev som mist sin betydelse, därav nämns de inte i huvudlistan. Med tanke på hamnen vid Hjortahammar och pålspärrarna utanför daterade till vikingtid/tidig medeltid låter det som en rimlig hypotes, men det gör ju även Mats Anglerts? Är det någon som har koll på det exakta läget för Hjortahammarhamnen? Det skulle vara intressant att se hur den ligger i förhållande till Vambåsa gamla by. De kartor jag sett är av mer övergripande natur.

Stenholm diskuterar även den möjliga gränsdragningen i 1000-talets mitt, och huruvida uppgifterna i äldre Västgötalagen är äkta eller ej. Även om forskarna idag lutar åt att uppgifterna inte stämmer är det fortfarande en tolkning och intressant att fortsätta fundera över.

Leifh Stenholms avhandling är från 1986 och mycket nytt har forskats fram sedan dess. Stenholm utgår också från att Landamæri 1 är ett korrekt dokument, och så är ju inte fallet. Flera forskare (bla Peter Sawyer) har redan visat på dess alla felaktigheter förutom de mer uppenbara, som att de två kungarna som nämns inte ens är samtida. Om inte gränsdragningsdokumentet är korrekt så faller ju hela Stenholms hypotes. Vad det gäller pålspärrarna så slutade de underhållas ca 1230 enligt tex Fredrik Svanberg, alltså samtidigt som hertig Knut får flera gods i Blekinge och blir Blekinges förste kända danske hertig. Dessutom kan pålspärrarna kopplas till svenska böteplatser, vilket ytterligare förstärker att Blekinge inte var danskt innan 1231.

Vad det gäller forskningen om Skåne har mycket nytt kommit sedan Stenholms avhandling. Tex först efter ca 1075 har nordöstra Skåne införlivats i det danska riket och myntfynden består av 100% danska mynt. Något som sker tidigare i sydvästra Skåne. I Blekinge däremot dominerar tyska mynt in på 1100-talet.

Om Vambåsa och Mörrum är två kungalev som mist sin betydelse, varför nämns de då i den yngre kungalevslistan och inte i det äldre huvudstycket? Då borde det ju vara tvärtom, eller hur?

[anganatyr]

En sak som jag tänkt på när jag läst igenom hela tråden är:
- Blekinge idag vet vi vad det är. Men för 1000 år sedan? Vad menade dåtidens författare med Blekinge? Kan östra Blekinge tillhört Möre?

Wulfstan seglade förbi Blekinge, Möre, Öland och Gotland på sin väg till Truso. Det indikerar att Möre kan ha inkluderat nuv östra Blekinge, för hur skulle han annars ha sett Möre, han var ju på väg till södra Östersjön? så fall har det här östra området i tysthet inlemmats i övriga Blekinge någon gång under de närmaste seklerna. Så länge det inte finns källor på vilket landområde som avsågs med Blekinge, så kan vi inte uttala oss med säkerhet om riksgränsdragning tänker jag.

Då är ju saken enkel. Det är bara att framför de bevis du har för att östra Blekinge tillhört Möre.

[Yngwe]

Tittar man på fornlämningsprofilen finns ett ganska tydligt avbrott mellan dagens Blekinge och Möre.

En plott av FMIS gravfält ser ut så här och tanken om en gränsförskjutning mellan Blekinge och Möre känns därför långsökt

Blekinge Möre.png (1.53 MiB) Visad 4400 gånger

[Kungsune]

Man behöver nog beta av fornlämning för fornlämning i det aktuella "glappet" om man ska våga göra en sådan karta. Tycker det saknas flera gravfält i din karta Yngwe. Bla Torhamn 38:1 och 198.
Dessutom ska man tänka på att där finns flera ensamgravar. Det blir nog ändå en utglesning i området men inte så distinkt.

[Yngwe]

Kungsune ! Givetvis har du rätt i att en trovärdig redovisning ska ha med fler fornlämningstyper. Men det hade jag inte någon tillgänglig snabbt, och faktum är att gravfält som urval är ganska representativt.

Här har jag tagit med Flatmarksgrav, Fornborg, Fornlämningsliknande bildning, fornlämningsliknande lämning, gravfält, gravhägnad, grav markerad med sten/block, grav och boplatsområde, grav - uppgift om typ saknas, grav övrig, hög, stenkammargrav, stenkistegrav, stenkrets och stensättning. Väldigt brett alltså. Bilden kvarstår.

Möre Blekinge.png (485.5 KiB) Visad 4359 gånger