När blev Blekinge danskt?

[anganatyr]

Tänkte lägga in ett inlägg jag gjorde i en annan tråd då det till viss del hör hemma även här. Det är från ett arbete gjort av Historikus om bland annat danegæld. https://www.academia.edu/34078096/Daneg%C3%A6ld_pre_doc

I den resumé som finns på sidan 18 står det:

Skåne er det landskab i de gammeldanske områder,
hvor der er fundet flest mønter af Ethelred
II og samtidig findes ingen belæg, der godtgør,
hvornår Gormslægten eventuelt tog magten her.
Tværtimod viser det historiske forløb et autonomt
Skåne med egen suverænitet, der i slaget ved Fyrisvallarna
plausibelt forsvarede landskabets selvstændighed
mod sveakongen. De skånske jarler
nævnes i kilderne helt frem til analyseperiodens
udløb.

På sidan 6 står det:

Ingen kilder refererer om en hændelse, hvor
Gormslægten tager magten i Skåne - eller blot
indgår en alliance med skåningene. Tidspunktet står
desuden hen i det uvisse. En del litteratur sammenkæder
Harald Blåtands byggeri af Trelleborgene i
tiden 975-80 med den periode, hvor Skåne blev en
del af Danmark.
Samtidig ser det alligevel ud til, at Skåne regeres
af en konge og dermed har sin egen suverænitet.
Sagaerne nævner nemlig en småkonge ved navn
Strut-Harald som skulle have hersket dér sidst i
900-tallet og som islandske Snorri Sturluson hævder,
er far til sønnerne Sigvalde Jarl, Thorkil den
Høje og Hemming Jarl.
Skånes autonomi understøttes af et muligt slag
på Fyrissletterne ved Uppsala med deltagelse af
krigere fra områderne omkring Hällestads og
Sjörups kirker.

Något jag också finner intressant är att skånska stormän slåss för engelska kungen mot den danske kungen Sven Tveskägg. På sidan 9 står:

Dette år tog Thorkil den Høje tjeneste hos
Ethelred II som landeværn - almindeligvis mod de
fremmede og i særdeleshed mod Svend Tveskæg.
Noget tyder på at et tillidsbrud opstod mellem de
skånske Jarler og Gormslægten.

På sidan 8 finns ett citat som jag också finner intressant:

I nyere litteratur findes et udsagn af fil. Dr.
Bertil Helgesson der lyder, “det finns däremot inte
mycket i källmaterialet som påvisar att Harald Blåtand
och Jellingdynastin någonsin fick kontroll över Skåne” 22.
Denne påstand synes at være berettiget.

Citatet är taget från Bertil Helgesson, "Kan regionalitet påvisas
genom arkeologiskt fyndmaterial?", 2008 på sidan 58.

Om inte Skåne var danskt vid denna tidpunkt så bör inte heller rimligtvis Blekinge ha varit det.

[anganatyr]

Tänkte även lägga in några inlägg från andra trådar som även hör hemma här.

I december 2016 släppte Blekinge museum boken Vikten av Vång - en järnåldersplats tar form där flera olika personer skrivit ett kapitel var. En bra och kort sammanfattning av forskningsläget av Vång fram till det datumet. De författare som är med är;
Björn Nilsson (Institutionen för Arkeologi och antikens historia, Lunds universitet)
Mats Anglert (Arkeologerna, Statens Historiska Museer, Lund)
Martin Hansson (Institutionen för Arkeologi och antikens historia, Lunds universitet)
Antonia Hellstam (Institutionen för Arkeologi och antikens historia, Lunds universitet)
Charlotte Fabech (Sydsvensk Arkeologi AB)
Ulf Näsman (Linnéuniversitetet)
Margarethe Watt (Bornholms Museum, Rønne)
Torbjörn Brorsson (Kontoret för Keramiska Studier, Höganäs)
Marianne Görman (Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet)
Mikael Henriksson (Blekinge Museum)
Freya Roe (Institutionen för Arkeologi och antikens historia, Lunds universitet)
Linnea Lidh (Institutionen för Arkeologi och antikens historia, Lunds universitet)
Bertil Helgesson (Sydsvensk Arkeologi AB, Malmö)

[anganatyr]

Mats Anglert framför en ny forskningshypotes om namnet på platsen i sitt kapitel. Han menar att bebyggelsenamnet Hjortsberga har flyttat från Vång till sin nuvarande lokalitet. Bebyggelsen i Vång har också ändrat karaktär och funktion från ett starkt uttalat fokus på kulten under järnåldern till en större utspridd medeltida by. Under tidig medeltid tycks byn haft ett välstånd som avslöjas av det stora skattfyndet från trakten i form av Johannishusfyndet. Detta gör det även möjligt att spekulera i en kyrka från tidig medeltid på platsen, vilket även uttrycks i en sägen kring platsen. I den nuvarande kyrkan i Hjortsberga finns även inventarier som är äldre än kyrkan. Kyrkan i Hjortsberga omtalades 1665 att den dessutom skal være den ældste kirche in Blegind. Men det finns även andra förhållanden som tyder på att kyrkan på sin nuvarande plats inte är den äldsta. Hjortsberga by har varit mycket liten till både yta och antalet gårdar på 1600-talet. Hjortsberga by bestod av endast tre kronogårdar och samtliga nio gårdar i Vång var också kronogårdar. Detta antyder vem som var aktör och hur en flytt har varit möjlig. På sidan 21 skriver Anglert;

Förändringen förefaller ha ägt rum före mitten av 1200-talet i regi av kungamakten och kyrkan.

Detta stämmer väldigt bra tidsmässigt med att Blekinge inte blev danskt förrän under första halvan av 1200-talet. Det första säkra beviset för att Blekinge är danskt finns i Kung Valdemars jordebok, i huvudstycket som är daterat till år 1231. Thomas Persson, Blekinges dansktid, utgiven av Blekinge museum 2013. Persson som var 1:e antikvarie vid Blekinge museum skriver följande på sidan 5:

Tidpunkten för riksbildningen i Danmark är omdiskuterad. Det är uppenbarligen en lång och allt annat än lättolkad process, som tar sin början redan under vikingatiden men först under 1100-talet får fastare form. Ännu något senare, omkring år 1200, kan Blekinge ses som en egentlig del i det danska riket.

Lägg därtill att i Kung Valdemars jordebok nämns för första (och enda) gången de danska kungaleven. Under 1230-talet verkar det anläggas en dansk kungsgård (kungalev) i Vambåsa. Detta ungefär samtidigt som Mats Anglert menar att Hjortsberga flyttar från Vång (det gamla maktcentret) till dagens Hjortsberga. Det hela stämmer väldigt bra ihop tidsmässigt. Det är en ny herre på täppan.

[anganatyr]

Margarethe Watts kapitel handlar om guldgubbarna/guldgummorna. Det har hittats 29 stycken i Vång, varav 27 är hela och 2 fragmentariska. Av de 27 hela är 20 unika för Vång, 6 är från Eketorp på Öland (2 st av Eketorp B typ och 4 st av Eketorp C typ) samt en från Sorte Muld på Bornholm (Sorte Muld 195 typ). Margarethe skriver följande på sidan 65 om guldgubben från Bornholm;

Dog er det bornholmske eksemplar stærkt beskadiget og desuden ikke komplet, hvilket gør, at identifikationen er behæftet med en lille usikkerhed.

Anmärkningsvärt är att ingen guldgubbe/guldgumma från Uppåkra i Skåne har hittats i Vång. Kontakterna verkar mer gå mot Öland och Eketorp vilket stämmer bra med att Blekinges begravningsritualer är mest lika med Möre och Öland under vikingatid, ej Skåne (se Fredrik Svanberg, Death Rituals in South-east Scandinavia AD 800-1000, Acta Archaeologica Lundensia No 24, 2003).

[Bäckahästen]

Är den här tråden igång igen. Vad trevligt.

[ingrid]

I den här utgåvan av kung Valdemars jordebok omnämns Blekinge på sid 44, 48, 51 och 52 (kanske på fler ställen?).

http://dspace.ut.ee/bitstream/handle/10 ... 07_ocr.pdf

Enligt Nielsen, som står bakom utgivningen och som kommenterat utförligt i början av boken, är första delen en förteckning över kung Valdemars egen egendom, medan del två är en uppräkning av kronogods. Nielsen skriver att troligen ägde inte Valdemar något i Blekinge "tidigare", men förvärvade egendomar från kronan i denna veva - och dessa egendomar skrevs därför helt kortfattat in sist i listan över hans egendomar (sid 44). Intressat är också att Nielsen menar att kronans egendom var en sak och kungens en annan, dvs när vi t ex pratar om Vambåsa kungalev så skulle Valdemar ha ägt en kungsgård där, men själva "territoriet", kronans ägor, var mycket större än så.

Men hur tolkar man "röran" i texten på sid 44? Den hör kanske inte ens till Blekinge?

Vad drar ni för slutsatser från Nielsens kommentarerer och utgåvan ovan? Om det fanns kronogods (eller hur egendomsinnehavet ska benämnas) före 1231 - vad innebär det? Hur såg danernas inflytande över Blekinge ut? Vad säger egentligen jordeboken om Blekinges tillhörighet till Danmark före 1231?

[anganatyr]

I den här utgåvan av kung Valdemars jordebok omnämns Blekinge på sid 44, 48, 51 och 52 (kanske på fler ställen?).

http://dspace.ut.ee/bitstream/handle/10 ... 07_ocr.pdf

Enligt Nielsen, som står bakom utgivningen och som kommenterat utförligt i början av boken, är första delen en förteckning över kung Valdemars egen egendom, medan del två är en uppräkning av kronogods. Nielsen skriver att troligen ägde inte Valdemar något i Blekinge "tidigare", men förvärvade egendomar från kronan i denna veva - och dessa egendomar skrevs därför helt kortfattat in sist i listan över hans egendomar (sid 44). Intressat är också att Nielsen menar att kronans egendom var en sak och kungens en annan, dvs när vi t ex pratar om Vambåsa kungalev så skulle Valdemar ha ägt en kungsgård där, men själva "territoriet", kronans ägor, var mycket större än så.

Men hur tolkar man "röran" i texten på sid 44? Den hör kanske inte ens till Blekinge?

Vad drar ni för slutsatser från Nielsens kommentarerer och utgåvan ovan? Om det fanns kronogods (eller hur egendomsinnehavet ska benämnas) före 1231 - vad innebär det? Hur såg danernas inflytande över Blekinge ut? Vad säger egentligen jordeboken om Blekinges tillhörighet till Danmark före 1231?

Du har fått tag i en bok från 1873! för det första så trodde de på den tiden att Landamæri 1 var ett korrekt dokument som stämde med historiska fakta. Detta gör att godsen måste ha varit kungsgårdar innan kung Valdemars tid, därav Nielsens hypotes om att de tidigare varit kronogods. Idag vet jag inte någon seriös forskare som tror att Landamæri 1 är ett korrekt dokument. Det står ju i jordeboken hur kung Valdemar kom över dessa gods nedanför.

Förutom många andra som tillhör Sigridslev och förutom de besittningar som Burislev har ärvt efter sin döde far Sverker den äldre och efter ovannämnde Burislevs död har hans syster Sofia, drottning av Danmark och mor till kung Valdemar, ärvt samma besittningar. Och när vi fått veta om alla förut nämnda besittningar har vi gett dem till hertig Knut med undantag av Burislevs arv.

Den hertig Knut som nämns är Kung Valdemars son och han är den förste kände danske hertigen i Blekinge.

Danska kumgamakten hade troligen inget inflytande i Blekinge innan 1200-talet i form av kungamakt över regionen.

[anganatyr]

Ett mer modernare förhållningsätt till frågan har Thomas Persson i Blekinges dansktid, utgiven av Blekinge museum 2013. Persson som var 1:e antikvarie vid Blekinge museum skriver följande på sidan 5:

Tidpunkten för riksbildningen i Danmark är omdiskuterad. Det är uppenbarligen en lång och allt annat än lättolkad process, som tar sin början redan under vikingatiden men först under 1100-talet får fastare form. Ännu något senare, omkring år 1200, kan Blekinge ses som en egentlig del i det danska riket.

[ingrid]

Ja utgåvan är gammal, men texten i jordeboken bör ju "stämma" den har ju några hundraår till på nacken. Jag ska jämföra med senare varianter när jag får tag i dem. Det som jag inte fått något bra svar på i litteratur jag läst är varför det finns två listor, och varför, vad gäller Blekinge, de kungliga besittningarna i Blekinge skiljer sig åt (jfr sid 44 och 48 i tidigare ref källa) mellan listorna? Mörrum och Wambåsa är inte med i första listan. Dessutom - hör texten om svenska besittningar verkligen till Blekingetexten (sid 44)? Ja hertig Knut har ju koppling till Blekinge, men solklart är det inte hur texterna ska tolkas.

[anganatyr]

Ja utgåvan är gammal, men texten i jordeboken bör ju "stämma" den har ju några hundraår till på nacken. Jag ska jämföra med senare varianter när jag får tag i dem. Det som jag inte fått något bra svar på i litteratur jag läst är varför det finns två listor, och varför, vad gäller Blekinge, de kungliga besittningarna i Blekinge skiljer sig åt (jfr sid 44 och 48 i tidigare ref källa) mellan listorna? Mörrum och Wambåsa är inte med i första listan. Dessutom - hör texten om svenska besittningar verkligen till Blekingetexten (sid 44)? Ja hertig Knut har ju koppling till Blekinge, men solklart är det inte hur texterna ska tolkas.

Anledningen till att besittningarna är olika är att tex huvudstycket, kungalevslistan och ölistan har olika dateringar. Äldst är huvudstycket som är daterat till 1231, de andra är senare tillägg som allmänt dateras till 1230-talet (dock efter huvudstycket). Därför finns fler kungliga ättegods i den senare kungalevslistan än i huvudstycket. Danska kungamakten har alltså fått ett fastare grepp om Blekinge sedan 1231.

Att listan och tillhörande text i huvudstycket hör ihop ser jag som självklart. Varför skulle de inte höra ihop när de står ihop? Som sagts tidigare så är den hertig Knut som omtalas den första kända danske hertigen över Blekinge och kallas så under 1230-talet efter kung Valdemars jordebok. Sommaren 1229 är dock Knut endast hertig över Estland (som var danskt vid tidpunkten) enligt ett brev skrivet i Ribe den 25 juni 1229 (Diplomatarium Danicum 1. række 6. bind 1224-1237 i brev nr: 98). Först efter kung Valdemars jordebok är han hertig över både Estland och Blekinge. Så för mig råder det ingen tvekan om att texten hör ihop med listan och det är därför de också står ihop.