Var ligger Beowulf begravd?

[Castor]

Bede, som skrev på latin, skrev "iut-". Det är i den fornengelska översättningen av hans verk vi hittar formen "geat-". Originalet skrevs cirka 730 och översättningen gjordes cirka 150 år senare.

Det är förresten inte troligt att Bedes iuti kom från Jylland. Snarare kom de från trakterna kring Rhens mynning.

[Starkodder]

Chambers försöker förklara varför Bede tre gångger kallat jutar för geats. Att Bede gör det är ett faktum. Om Chambers vore så övertygande för alla som för dig hade debatten varit släckt för länge sen, men som du vet debatteras det fortfarande world-wide. Det språkliga argumentet är alltså otillräckligt. Vilket du väl vet.

Nej. Diskussion om att geats=jutar är tämligen sval och har varit det länge. Titta på kartorna i översättningar av Beowulf.

[Ättelägg]

Några tankar kring Jordanes titel De origine actibusque Getarum, märk inte de origine actubusque gotarum. Nu är min latinkunnighet något skral men kanske böjnings form. Oavsett används tidigt get=got men vi har även folkslaget geter (thrakier) som förklaras utifrån namnförväxling, eller? Många från västgötaskolan använder sig av faktumet att svear inte förekommer i singularis vilket är lite roligt då detta gäller även götar. Att tillhöra kan helt enkelt vara just pluralis medans singularis är namnet Adils, som adils bynolfsson respektive adils svenske, ej svensk. Hela denna debatt är intressant då vi hamnar där sveadebatten hamnar med problemet av viktning. Källor sågas, stycken väljs ut osv för att stödja ens egna hypotes. Dessa sköra källor bör nog inte användas på detta vis. Antingen gör man som den strikta skolan och kastar ut bäbisen med badvattnet eller så försöker man hitta/tyda, sålla källorna efter matnyttigt och viktar dess information mot andra källor i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Slutresultatet blir som bäst en mer eller mindre trovärdig hypotes men med starkast stöd utifrån underlaget. Indicier. Svårigheten med beowulf är att det är en källa dock finns däri olika informationer med bäringar till andra källor och om möjligt även andra vetenskaper som etymologi och om möjligt arkeologi. Men även kanske logik även om det blir vanskligt. Sista ordet kan vara skönt för individen men det blir inte speciellt intressant utifrån övriga inblandade och med mkt tveksamt intresse för helheten. Men intressant nog går forskningen framåt och även om man kan trösta sig med konspirationsteorier och vetenskapsförakt (de andra ser inte sanningen och därmed korrupta och dåliga vetenskapsmän till skillnad från mig). Vi är idag inne i en formligen flod av en syntes av tvärvetenskaplighet och frigörelse från ytterlighets vetenskap som ger mkt spännande utkomster, nästan i form av paradigmskifte. Det syns inte minst på kontinenten men även i Sverige, projektet Vikingafenomenet skall ex bli spännande att följa.

[Yngwe]

Bede, som skrev på latin, skrev "iut-". Det är i den fornengelska översättningen av hans verk vi hittar formen "geat-". Originalet skrevs cirka 730 och översättningen gjordes cirka 150 år senare.

Det är förresten inte troligt att Bedes iuti kom från Jylland. Snarare kom de från trakterna kring Rhens mynning.

Det är förstås helt riktigt, jag uttryckte mig som vi ofta gör om källorna, Bede skrev, Snorre Skrev osv när det i själva verket är senare översättningar eller avskrifter det handlar om.,,

[Yngwe]

Chambers försöker förklara varför Bede tre gångger kallat jutar för geats. Att Bede gör det är ett faktum. Om Chambers vore så övertygande för alla som för dig hade debatten varit släckt för länge sen, men som du vet debatteras det fortfarande world-wide. Det språkliga argumentet är alltså otillräckligt. Vilket du väl vet.

Nej. Diskussion om att geats=jutar är tämligen sval och har varit det länge. Titta på kartorna i översättningar av Beowulf.

Den är så pass levande att Oxford English Dictonary säger att geats motsvarar jutar eller götar.

[Yngwe]

Några tankar kring Jordanes titel De origine actibusque Getarum, märk inte de origine actubusque gotarum. Nu är min latinkunnighet något skral men kanske böjnings form. Oavsett används tidigt get=got men vi har även folkslaget geter (thrakier) som förklaras utifrån namnförväxling, eller? Många från västgötaskolan använder sig av faktumet att svear inte förekommer i singularis vilket är lite roligt då detta gäller även götar. Att tillhöra kan helt enkelt vara just pluralis medans singularis är namnet Adils, som adils bynolfsson respektive adils svenske, ej svensk. Hela denna debatt är intressant då vi hamnar där sveadebatten hamnar med problemet av viktning. Källor sågas, stycken väljs ut osv för att stödja ens egna hypotes. Dessa sköra källor bör nog inte användas på detta vis. Antingen gör man som den strikta skolan och kastar ut bäbisen med badvattnet eller så försöker man hitta/tyda, sålla källorna efter matnyttigt och viktar dess information mot andra källor i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Slutresultatet blir som bäst en mer eller mindre trovärdig hypotes men med starkast stöd utifrån underlaget. Indicier. Svårigheten med beowulf är att det är en källa dock finns däri olika informationer med bäringar till andra källor och om möjligt även andra vetenskaper som etymologi och om möjligt arkeologi. Men även kanske logik även om det blir vanskligt. Sista ordet kan vara skönt för individen men det blir inte speciellt intressant utifrån övriga inblandade och med mkt tveksamt intresse för helheten. Men intressant nog går forskningen framåt och även om man kan trösta sig med konspirationsteorier och vetenskapsförakt (de andra ser inte sanningen och därmed korrupta och dåliga vetenskapsmän till skillnad från mig). Vi är idag inne i en formligen flod av en syntes av tvärvetenskaplighet och frigörelse från ytterlighets vetenskap som ger mkt spännande utkomster, nästan i form av paradigmskifte. Det syns inte minst på kontinenten men även i Sverige, projektet Vikingafenomenet skall ex bli spännande att följa.

Även om man jobbar tvärvetenskapligt så slipper man ju inte kravet på form och metod , man måste ju fortfarande förhålla sig till vetenskapen med respekt. Man måste fortfarande förhålla sig till såväl kritik som alternativ.

I den här diskussionen är det uppenbart att ett par deltagare konsekvent vägrar att förhålla sig till det som framförs, och i stället gång på gång börjar om från början, beklagande att nån vill ha sista ordet.

Om man för diskussion på det viset, utan respekt för motparter, form och metod, kan man knappast förvänta sig annat än att man till slut förlorat möjligheten att "få komma undan med heder" . Då får man nog leva med risken att bli totalt nersågad.

[Starkodder]

Chambers försöker förklara varför Bede tre gångger kallat jutar för geats. Att Bede gör det är ett faktum. Om Chambers vore så övertygande för alla som för dig hade debatten varit släckt för länge sen, men som du vet debatteras det fortfarande world-wide. Det språkliga argumentet är alltså otillräckligt. Vilket du väl vet.

Nej. Diskussion om att geats=jutar är tämligen sval och har varit det länge. Titta på kartorna i översättningar av Beowulf.

Den är så pass levande att Oxford English Dictonary säger att geats motsvarar jutar eller götar.

Någon ny ref som är FÖR jutar? Vill läsa.

[Ättelägg]

Ungefär som Andreas under arkeologiforums tid blev "nedsågad" eller att moderatorerna gav upp. Respekt är passande ord, ömsesidighet ett annat.

[Valdemar]

Skönt med lite självkritik från din sida Yngwe! Detta forum är väl inte ditt personliga, där just du bestämmer reglerna? Är så fallet vill jag omgående bli avregistrerad. Ett antal personer i denna diskussion tycker du har fel och anger varför. Du har fått otaliga referenser och det är utan tvekan så att någon konsensus inte nås här. Ändå slänger du ur dig formuleringar med syfte att förminska dem som inte håller med dig. Du är den som använder härskartekniker och har en ohövlig ton!

[Yngwe]

Ja Valdemar. ett par personer tycker jag har fel, men de har inte visat varför genom att visa att något av mina framförda argument är bristfälliga, utan bara genom att säga så tycker inte jag, eller han, eller dom.

Den möjliga tolkningen av geat som jute är ett så tydligt exempel. En part hävdar att det kan det inte betyda, den andra parten påvisar genom exempel att det kan det, i vissa fall, visst betyda. En normal reaktion vore då att gå tillbaka till ett läge där båda parterna enas om att man kan rent språkligt inte avgöra om geat ska avse jute eller göte. Att det är en normal reaktion är knappast en forumsregel inrättad för att ge någon tolkningsföreträde, utan en fullkomligt normal social överenskommelse och en självklarhet om man sysslar med något som ens liknar vetenskap. Ändå, förhåller sig par till detta genom att fortsätta säga, så tycker inte jag, användande sig av termen konsensus kan inte nås som en ursäkt.

Men konsensus kan nås, man kan instämma i just det avgörande, nämligen att det inte säkert går att språkligt avgöra om geat ska betyda jute eller göte. Vi har en känd ljudregel som förklarar att det ena är mer troligt sett utifrån språkutveckling, men vi har undantag som visar att denna ljudregel kan sättas ur spel. Det borde alla här kunna vara överens om!