Var ligger Beowulf begravd?

[Bäckahästen]

Läser precis Dick Harrissons bok om Kalmar där han som historiker belyser 1100-talets sverige som ett löst sammanfogad enhet som i stort består av VG utan kust, ÖG och mälardalen. En säregen konstruktion som sträcker sig snett genom Sverige. Randområdena som Möre är här mer att se som autonom, lokal, egen makt i skärningspunkten mellan olika intressen som Danskt, Sveonskt, Norskt, Vendiskt, Baltiskt. Med denna bild blir konstruktionen än mer minnande om ett förbund av tre kärnor som sannolikt bör ses i ljuset av ömsesidiga intressen från de mäktiga familjerna som förenas över gränserna med godsinnehav både här och där. Det dåvarande "Sveriges" tyngdpunkt handlar mer om östersjön än något annat. Intressant är tankarna kring den osäkra tid som rådde med återkommande plundringar från öst/syd vilket genererade befästningsarbeten i defensivt syfte. Sverige verkar, förutom interna maktkamper även vara utsatt för tryck utifrån som bör ha varit en motor i riksbygget. Enligt kvädet ser vi även redan under dess tillkomst tid hur mäktiga släkter binds ihop utöver gränserna vilket är mkt intressant. Processen av ömsesidiga intressen verkar finnas tidigt mellan olika ätter vilket gör frågan om vaggor och dylikt helt ointressant. Vaggan har ingen geografisk mittpunkt utan är enkelt sagt processen som utifrån synergi leder fram till Birger Jarl. Att sedan Uppsala som symbolik blir vald är inget att förvåna sig över då behov finns att knyta an maktanspråk till ett känt förflutet. Likt kyrkor, helger ges en kristen skrud för att sas överta det gamla. Sverige år 500 fanns inte, olika maktcentra ja och troligen ett var Svioner. Sverige år 1000 knappast heller men en vilja till enhetlighet från toppen skönjes. Sannolikt bör vi se Sverige som nation med Birger Jarl och där intresset är makt, inte etnicitet, stam eller folk. Tvärtom torde makten ha i sitt intresse att dessa särskiljande identiteter utplånas för att uppnå identiteten Svensk.

Ett bra inlägg tycker jag Ättelägg.
Det är i denna tid med dess politiska mål som det flesta av de medeltida sagorna är skrivna, inte i den forntid de omtalar. Det är viktigt att komma ihåg.

[karlfredrik]

Kan vi skilja på fakta och saga om Beowulf?

[Starkodder]

Kan vi skilja på fakta och saga om Beowulf?

Det finns inga sanningar om Beowulf. Endast bedömningar av de enskilda delarna av berättelsen. Var och en gör sina egna bedömningar och tolkningar av namn, platser och händelser. Vill man göra sina egna tolkningar eller vill man godkänna andras, till exempel flertalets andra uttolkares tolkningar? Valet är fritt.

Så svaret på din fråga är: det får du bestämma själv. Konsensus är omöjligt, även vad gäller s k fakta. Det visar väl denna tråd?

[Yngwe]

Kan vi skilja på fakta och saga om Beowulf?

I praktiken nej, obestridlig historisk fakta kan vi knappast få fram ur Beowulf.

Men vi kan faktiskt få fram en del intressant genom t.ex. jämförelser med andra källor. Det var t.ex. tämligen enkelt att med hjälp av jämförelser med andra källor påvisa att Ottar föll på Jylland och att dessa geats då rimligen bara kan vara jutar. Sen vet vi ju inte om Ottar var en verklig person, men det är ju en helt annan sak.

Det går alltså att göra en del väl underbyggda tolkningar som inte bara bygger på ljudlikhet och eget tyckande.

[Valdemar]

Eller forskning..

[Starkodder]

Kan vi skilja på fakta och saga om Beowulf?

I praktiken nej, obestridlig historisk fakta kan vi knappast få fram ur Beowulf.

Men vi kan faktiskt få fram en del intressant genom t.ex. jämförelser med andra källor. Det var t.ex. tämligen enkelt att med hjälp av jämförelser med andra källor påvisa att Ottar föll på Jylland och att dessa geats då rimligen bara kan vara jutar. Sen vet vi ju inte om Ottar var en verklig person, men det är ju en helt annan sak.

Det går alltså att göra en del väl underbyggda tolkningar som inte bara bygger på ljudlikhet och eget tyckande.

Mm. Med samma typ av källor får man då bestämma sig för om Hugleik föll i Frisland eller vid Fyris

[Starkodder]

Eller forskning..

Forskning är också till stora delar tyckande, inte minst i denna mjuka och hala sfär. Vilket 200 års forskande kring Beowulf tydligt har visat. Många gånger handlar det mest om vilken styrka ens argumentation har och hur många "godkännanden" man hämtar in. Fortfarande är det så att dateringen av original-Beowulf är omstridd. Även om Leonard Neidorf just nu tycks ha flyt i loppet.

[Valdemar]

Forskningsmetodikens syfte är att minska på tyckandet. Sen lyckas detta inte alltid. Speciellt farligt är det när det går prestige i en fråga. Ett bra exempel på detta är Goffarts syn på Goternas historia.

[Yngwe]

Kan vi skilja på fakta och saga om Beowulf?

I praktiken nej, obestridlig historisk fakta kan vi knappast få fram ur Beowulf.

Men vi kan faktiskt få fram en del intressant genom t.ex. jämförelser med andra källor. Det var t.ex. tämligen enkelt att med hjälp av jämförelser med andra källor påvisa att Ottar föll på Jylland och att dessa geats då rimligen bara kan vara jutar. Sen vet vi ju inte om Ottar var en verklig person, men det är ju en helt annan sak.

Det går alltså att göra en del väl underbyggda tolkningar som inte bara bygger på ljudlikhet och eget tyckande.

Mm. Med samma typ av källor får man då bestämma sig för om Hugleik föll i Frisland eller vid Fyris

Det är faktiskt ganska enkla källkritiksregler som gör att Frisland måste hållas som betydligt troligare. Det är en mer samtida uppgift och den har stöd i annan källa medans Snorres uppgift är av sent datum, inte ens är trogen sin egen påstådda källa och dessutom kan förklaras med såväl politisk ambition som ljudlikhet.

[Valdemar]

Att Geats bara kan vara Jutar är ett paradexempel på tyckande

Språkvetenskapligt blir Geatas översatt till skandinaviska Gautar. Just detta är inte speciellt kontroversiellt