Arkeologiska spår av invandring

[Opager]

Leif. Ystadprojektet under 1980-talet var en inventering av forntiden i ett större område? Efter detta har de naturvetenskapliga metoderna förbättrats.

Lund har ett exempel mot slutet av Vikingatiden eller tidig medeltid och det är olika begravningstraditioner på kyrkogårdar i samma stad. Vissa gravar hade käppar, andra var kalkade och en tredje kategori hade gravgåvor. Källa: Maria Cinthios bok om Lunds första kyrkor och kyrkogårdar.

http://www.svd.se/kultur/liv-och-dod-i- ... _76126.svd

Opager

[Leif]

som av en slump ringde radion (p4) idag och ville prata folkvandringstid.... Jag hade inte tid utan vi får ta det i nästa vecka istället...
(de hade sett denna blogpost och ville prata om den http://arkeologiihalland.blogspot.se/20 ... stort.html )

[Vetgirig]

Man började bygga väldiga gravhögar med stenpackning i mitten och täckning av jord och torv d.v.s. ett helt nytt monumentalt gravskick. Främst är kungshögarna i Gamla Uppsala. Gravgåvorna var också av en helt annan standard är vad som varit vanligt tidigare. Detsamma gäller båtgravarna i Vendel/Valsgärde och Badelunda d.v.s. belägna vid Östra och Västra Aros

Vad gäller det monumentala gravskicket, med stenpackning i kärnan och/eller kammare, så är de äldsta av typen vad jag vet arkeologiskt daterade till 4-500-talen i Helsinglanden. Både längs Ångermanälvens dalgång, Härnösand (här är det i stället en variant med "vestlandskittel" i minst 2 fall) och Medelpad (bl a Högom).
Uppsalakomplexet, som alltså är yngre, har samma arkitektur, som Högom. Även Härnösand har en arkitektur beskriven likt Högom. Tidsföljden blir Ångermanälven, Härnösand, Högom, Uppsala, etc.

[Leif]

Vad gäller västsverige så finns det gott om gravhögar från bronsåldern med kärnröse eller andra former av stenpackning i mitten. Stenkistor eller båtformer inne i högen är inte heller ovanligt. Att man skottat över äldre megaitgravar (dösar/gånggrifter) med jord har också förekommit. Men att det skulle vara ett tecken på invandring har jag inte stött på.

[History freak]

Vad gäller västsverige så finns det gott om gravhögar från bronsåldern med kärnröse eller andra former av stenpackning i mitten. Stenkistor eller båtformer inne i högen är inte heller ovanligt. Att man skottat över äldre megaitgravar (dösar/gånggrifter) med jord har också förekommit. Men att det skulle vara ett tecken på invandring har jag inte stött på.

Högar från äldre tider var av annan konstruktion. På bronsåldern bestod rösena mestadels av sten. När höggravarna på 500-talet kom så bestod de av en liten stenpackning runt gravfynden som täcktes av en stor jordhög. I vissa fall av enorma jordhögar typ Gamla Uppsala, Badelunda m.fl. Detta hade vi inte sett förut. En annan faktor som är betydelsefull är också att århundradena föe höggravarna begravdes människorna i flatmarksgaravar på stora bygdegravfält. Alltså skedde en stor förändring av gravskicket på 500-talet då man gick från bygdegravfält till högbegravningar.

Att högbegravningarna skulle ha börjat i Norrland bygger ju på dateringar som är ytterst osäkra. Hur många av dessa höggravar är utgrävda ? Högom-mannen hade om jag minns rätt rikliga gravgåvor med tydliga romerska influenser. Hade han varit legosoldat i medelhavs/svartahavs-området och där sett stormannagravar ?

[Leif]

Högar från äldre tider var av annan konstruktion. På bronsåldern bestod rösena mestadels av sten. När höggravarna på 500-talet kom så bestod de av en liten stenpackning runt gravfynden som täcktes av en stor jordhög. I vissa fall av enorma jordhögar typ Gamla Uppsala, Badelunda m.fl. Detta hade vi inte sett förut. En annan faktor som är betydelsefull är också att århundradena föe höggravarna begravdes människorna i flatmarksgaravar på stora bygdegravfält. Alltså skedde en stor förändring av gravskicket på 500-talet då man gick från bygdegravfält till högbegravningar.

Nja, nu gör du det extremt lätt för dig... Så nydanande är inte de senare högarna. Och de äldre högarna är variationsrika så det förslår. Också gjordes det rösen. Ibland kärnrösen i högarna så det hela går inte att förenkla riktigt hur som helst.
Bronsålderns rösen och högar är, som jag ser det, uttryck för samma sak men i olika material. Och de kan vara STORA. Need I say kikviksgraven?

[Yngwe]

Spelehögen utanför Munkedal, daterad till Romersk järnålder, med tydligt kärnröse och en högfyllning av silt.
http://media1.vgregion.se/vastarvet/BM/ ... 2006-8.pdf


Högfyllningarna som sådana lär väl bestå av lokalt tillgängligt material och därmed variera.

[Vetgirig]

Högar från äldre tider var av annan konstruktion. På bronsåldern bestod rösena mestadels av sten. När höggravarna på 500-talet kom så bestod de av en liten stenpackning runt gravfynden som täcktes av en stor jordhög. I vissa fall av enorma jordhögar typ Gamla Uppsala, Badelunda m.fl.

Stenpackning och/eller kammare noterade jag!

Detta hade vi inte sett förut. En annan faktor som är betydelsefull är också att århundradena föe höggravarna begravdes människorna i flatmarksgaravar på stora bygdegravfält. Alltså skedde en stor förändring av gravskicket på 500-talet då man gick från bygdegravfält till högbegravningar.

Stora bygdegravfält? Det varierar väl över landet. Och flatmarksgravar finns väl parallellt och kontinuerligt med höggravar och även parallellt med monumentalgravarna. Förändringen är alltså att det inkommer en ny gravsed utöver tidigare.

Att högbegravningarna skulle ha börjat i Norrland bygger ju på dateringar som är ytterst osäkra. Hur många av dessa höggravar är utgrävda ? Högom-mannen hade om jag minns rätt rikliga gravgåvor med tydliga romerska influenser. Hade han varit legosoldat i medelhavs/svartahavs-området och där sett stormannagravar ?

ALLA dessa monumentalgravars dateringar är väl lika osäkra, så då blir de ju i så falla ungefär "lika säkra". Annars är väl mer av gravgåvorna i Högom bevarade än i t ex Uppsala, så Högom borde då vara säkrare daterad. Sedan är flera gravar i Högomkomplexet utgrävda. Vad jag minns innehåller komplexet också en uppsättning sekundärgravar (blir ju typ flatmark, även om graven placeras någonstans längs högens sluttning) för varje hög.

[Leif]

Högfyllningarna som sådana lär väl bestå av lokalt tillgängligt material och därmed variera.

Högfyllningen i sig kan ses som ett offer och kan vara specifikt utvald. En hög (Skelhøj) som grävdes i Danmark analyserades pedologiskt, dvs jorden undersöktes. Det visade sig att jorden bestod av torvor, tydligt staplade. Torvorna kom från fyra eller om det var fem olika platser och var uppdelad "sektioner", var och en med lite olika byggnadsteknik. Antagligen var det olika bygglag / gårdar som var för sig bidrog med materialet till sin respektive sektion.

Mads Kähler Holst och Marianne Rasmusen har skrivit om det på lite olika ställen.

[Yngwe]

Om man ser på GU's högar så verkar de väl antyda att man tagit vad man havit. Åsmaterial till en, blandad lerjord och torv till en och en tredje, först åsmaterial och sen jord. I allafall om man får tro Sundqvist, Vikstrand och Ljungkvist. http://www.upplandsmuseet.se/PageFiles/ ... ppsala.pdf

Även om artikeln inleds med några ytterts tveksamma påståenden så finsn det ju inte så mycket utrymme för tolkning om högfyllningen. Det blir svårt att se någon gemensam idé om att någons särskild slags jord skulle ses som offer.