Birkas smutsiga hemlighet

[Yngwe]

Vist ska man ha olika hypoteser Ättelägg, men man måste också se att om de inte är väl uppbyggda så måste dom falla. Och hypoteserna ska inte byggas och försvaras av mediala skäl. Slav-temat är ett typiskt sådant som ofta söker billiga poänger och det är i ropet nu. Det verkar som alla ska ha med slavar i sin forskning (aningen överdrivet, men ändå)

Kedjade slavar har man bara behov av om man har brist på billig arbetskraft och samtidigt behov av en massiv produktion. I antikens Grekland bodde hundratusentals människor i städer där människor inte själv hade möjlighet att producera mat, kläder, bränsle, byggmaterial och dylikt. Allt de förbrukade behövde köpas in.

Såg det ut så i Norden? Om inte, varför behövde man slavar vars magar ska mätts och som ska bevakas, efter man investerat i att skaffa dom?

[Ättelägg]

Där vi ser avvikelser vill vi gärna förstå. Är Birkas tidigaste tid en avvikelse - ja i så motto att vi inte (hittills) sett något liknande i närområdet. Därav tolkningar utifrån andra kulturer och tider där man kan se något liknande - kanske. Avvikelsen är där, ingen trevlig miljö, stor produktion - till vilka? Avsättningen av det producerade bör vara av största intresse (kanske mer än produktionsformen som så). Det lilla jag i stunden kan erinra mig att vi ser produkternas ände i gravar och fynd runt Mälardalen, norrut och möjligen Finland. I Ryssland, söderut - vet ej. Läget på en ö som har relativt långa avstånd till andra och där den närmaste är av högsta elitmiljö gör kanske kedjor i sig onödiga. Slavar? Inte vet jag men varför inte, liknande fenomen ses på europeisk nivå och möjligen i vendel. Allt är tolkningar och blir i sig svåra att formellt bevisa utan handlar om sannolikheter. Dock har vi en intressant skapelse med Birka, en ö som ligger mitt i dåvarande fjorden Mälaren. Omgivet av elitmiljöer så vem som beställde och vart varorna tog vägen är det intressanta. De som producerade, oavsett status, var sannolikt inte helt befriade från omvärldens krav. Skapelsen verkar dessutom vara tämligen abrupt i termer av yta och tid. Någon ritade i sanden och skapade Birka. Det tidiga Birka är mkt liten i förhållande till omgivande yta, så varför en vall och en så liten yta? Frivillighet blir något absurt då vallen knappast är att se som ett försvarsverk utan mer som avgränsning. Tja, avgränsning mot vad? Frågorna blir många och detta forum begränsat då mycket som berör Mälardalen verkar väcka mycket känslor som begränsar debatten, tyvärr.

[Ättelägg]

Varför är vi så fixerade vid att återskapa vår egna tids syn på värdegrund att vi försöker förtränga att människan är så mycket större än dagens ideologiska uppfattning?

[Yngwe]

VArför är Birka abrupt? Skiljer platsen sig drastiskt från samtida platser av liknande art, t.ex. Staraja Ladoga och Grobina som undersökt? Har inte de också jordvallar och småhus?

Och när det gäller den eventuella vallens funktion....tja det blir ju rena gissningar.... kan den inte stänga ute någon är det konstigt att säga att den kunde stänga in någon....

[Kungsune]

Ladoga och Grobina har förmodligen haft liknande områden ja. Slavarnas betydelse förs ofta fram av just ryska forskare så det är inget konstigt. Min uppfattning är att det är populärt att förneka slaveriet för att det inte gynnar turism och polärkulturen generellt. Att man vågar lyfta på locket lite tycker jag är toppen.
Vad definierar en "vanlig stad"? Liknande miljöer har ju varit vanliga i de flesta kända städer som fanns i Europa under järnåldern.

Om man antar att det är ett slavläger så uppstår en mängd frågor. Hur blir det lönsamt om förhållandena ska vara så pass bra att hantverksskicklighet kan frodas samtidigt som slavarna ska bevakas dygnet runt. Varför finns inte ett sådant läger på en plats där tillgång till bränsle, råmaterial och dylikt är mycket bättre? Hur kommer det sig att det finns en omfattande begravningsplats just där om samhället befolkas av slavar?

Första frågan kan väl besvaras med usla levnadsförhållanden, fängsel och kvantitet. Det finns digra källor från antiken som visar hur det fungerar. Andra frågan kan man ju vända på. Skulle verkligen samhället acceptera en sådan här anläggning på ett annat ställe? Tredje frågan; Birka verkar ju vara en gravö, dit fastlandsbefolkningen förde sina döda. Varför skulle det vara tabu att befolka ett slavläger där?

[Kungsune]

Och när det gäller den eventuella vallens funktion....tja det blir ju rena gissningar.... kan den inte stänga ute någon är det konstigt att säga att den kunde stänga in någon....

Nja, det är ju en väsentlig skillnad. Stänger du inne något så styr du tillgången till vatten, mat och bränsle och omringar fången. Inifrån är du omringad och tvungen att utgå från det du har tillgång till i närmiljön. Angriparen kan forsla fram vad den behöver. Inifrån kan du bara vara effektiv om du kan vänta dig hjälp utifrån och/eller har skjut/ slungvapen. Sedan ska man nog inte överdriva försvarstänket. De flesta slavhus passerade man nog utan att ha en aning om vad som försiggick. Dvs risken för rymningar och våld var nog inte så överhängande. En slav var bunden till sin husbondes mat och bränsle mer än något halsjärn eller vakt på en vall.

[Yngwe]

Kungsune

Det må vara sant att man försökt dölja slaveriet, men det är lika sant att andra frossar i det... Man måste ju kunna se sut och objektivt på det hela om man alls ska förstå något.

Om du ska jämföra Birka med antikens exempel, som nämnda Keramikos och Suburra, så måste man ju ändå påtala att Birka saknar hela den kontext som dessa platser återfinns i. Dom är "förstäder" till Athen och Rom, städer med hundratusentals invånare med ett mycket stort behov av massproducerade varor. Dessutom, dessa statsdelarna är inte rena slavläger utan har en blandad befolkning, om än med stort inslag av slavar. Jämförelsen blir alltså helt irrelevant då Birka på inget vis liknar dessa platser vare sig till utseende eller kontext.


Om Birkas stadsvall har för många och stora öppningar för att kunna bevakas, så är ju det ett faktum som gäller både från in och utsidan. Hela de här tankesättet är för övrigt bara ren spekulation, alla fasta försvar är kompromisser mellan praktiskhet och styrka... det kan alltså knappast användas som argument åt vardera hållet....


När du sen säger att risken för våld och rymning nog inte var överhängande, så börjar vi luta åt samma håll. Som jag sagt kan jag visst acceptera en hög grad av ofrihet bland hantverkarna, eller iallafall deras hjälpredor. Men då inte i from av kedjefångar utan socialt bunden arbetskraft vars situation inte alls behöver vara odräglig. Eller iallafall inte mycket sämre än den frie men egendomslöses situation....

[Kungsune]

Subura och Kerameikos är ju tittskåp till hur det började och vilket arv alla våra städer faktiskt har. Även om vi inte gillar det så är dessa slavstäder råmallen för all vår stadsplanering än idag.

Om Birkas stadsvall har för många och stora öppningar för att kunna bevakas, så är ju det ett faktum som gäller både från in och utsidan. Hela de här tankesättet är för övrigt bara ren spekulation, alla fasta försvar är kompromisser mellan praktiskhet och styrka... det kan alltså knappast användas som argument åt vardera hållet....

Håller inte med dig där. Har de använts endast för att underlätta hållning av slavar så är det ingen panik om det rymmer en och annan. Det kan man kosta på sig. Dessutom inte något behov av särskilt starka portar. Ska man skydda sig mot yttre hot däremot måste man ha rejäla befästningar. Sedan har jag alltid varit skeptisk till den sk försvarsvallen mot yttre hot eftersom den ligger på en ö och hotet därför kom från sjön. Varför inget skydd mot hamnen?

[Yngwe]

Det är väl snarast så att såväl städer med slavar som andra städer följer ett antal mönster som mer har med stadens funktioner än med själva slavarna att göra....

Men 200 frihetslängtande slavar som slår sig ut är givetvis själ till panik för den högborne som bor strax utanför..... men som du säger, vallen, eller snarare den förmodade vallen, kan ha haft en helt annan funktion, kanske var den bara avgränsande i juridisk mening....

[Kungsune]

Det är väl snarast så att såväl städer med slavar som andra städer följer ett antal mönster som mer har med stadens funktioner än med själva slavarna att göra....

Nja, jag menar att det stratifierade samhället i Rom ledde till att stadsutvecklingen strömlinjeformades efter detta tänk med en tjänsteklass som uppehåller sig i samma rum men ändå inte. Vissa rumsliga egenheter är helt avvägda för att de ska existera utanför den upphöjde medborgarens blickfång. Ungefär som att man gömmer motorn i en bil. I det officiella upphöjda rummet existerar tjänaren/slaven endast i egenskap av sin funktionella roll. Dessas privata sfär skyms undan i trängre rum som inte får/bör anses ha rätt att/ ta plats i det allmänna medvetandet. Fria medborgare däremot kan uppträda privat i det officiella rummet. Man kan se detta såväl i boende som klädkoder och hur infrastruktur planerats. Även hur olika tjänstekvarter i officiella byggnader planerats. Antikens påverkan på oss har varit så fundamental att dessa mönster återkommer ännu i våra städer utan att vi är medvetna om det.