Arkeologiska spår av invandring

500 f.Kr. - 1066
Castor
Inlägg: 1165
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Arkeologiska spår av invandring

Inlägg av Castor » 24 april 2016, 21:23

Eskatorpsbrakteaten hör till den ganska sällsynta F-typen som visar ett ensamt fyrfotadjur - en åsna enligt Wikipedia, men en häst är väl mer sannolik? Tydligen är det i alla fall ett djur utan horn.

En annan brakteat med ett ensamt djur som mest av allt liknar en hjort med horn har hittats i Poysdorf i Österrike och brukar betecknas som langobardisk, men den kan nog lika gärna vara rugisk eller herulsk...

Bild

De "behornade hästarna" på många C-brakteater beror kanske på kopieringsmissar. En guldsmed har använt en gammal brakteat som förlaga då han skapat en stamp för nya brakteater. Hästens öron stiliseras så att de liknar horn. I nästa generation tolkas de stiliserade öronen som horn och nya öron ritas till. På samma sätt har en utsträckt tunga tolkats som ett bockskägg.

En brakteat som har hittats i själländska Kitnæs är kanske urtypen för alla C-brakteater. Här avbildas en häst (inte helt olik hästen på Eskatorpsbrakteaten) med en ryttare i helfigur...

Bild
Senast redigerad av 1 Castor, redigerad totalt 24 gånger.

Castor
Inlägg: 1165
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Arkeologiska spår av invandring

Inlägg av Castor » 24 april 2016, 21:35

Om västra Norge under folkvandringstiden...
Some of the archaeological findings in West Norway dating from this time appear to indicate that something new had happened. It may also be that new groups emigrated to Norway from Europe. “Rygers” and “Horders” are two Germanic tribes whom the present-day counties of Rogaland and Hordaland are believed to be named after.
http://avaldsnes.info/en/historie/folke ... -550-e-kr/

kylarvende
Inlägg: 864
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Arkeologiska spår av invandring

Inlägg av kylarvende » 28 oktober 2016, 13:58

Jag får ansluta lite till mitt inlägg 30 okt 2015 på föreliggande tråd.

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func ... Id=7370138

”herewulf direkt fornengelska poetiska krigarbeteckningar som (härulv)”

http://jozef.saers.com/runstenar.htm

“Herul från här-ulv?”

Ättelägg
Inlägg: 506
Blev medlem: 3 maj 2015, 10:47

Re: Arkeologiska spår av invandring

Inlägg av Ättelägg » 28 oktober 2016, 14:12

Intressant med stampar, är brakteaterna slagna? Har vi kopior och om inte, varför? Att lägga ner tid på att göra en stamp som sedan används endast en gång väcker i alla fall mitt intresse. Torde ligga någon form av religiöst, alternativt konstnärligt skäl bakom. Men en stans kan man skapa många fler. Sedan kan man fundera kring material men sannolikt torde väl järn föredras eller?? Detta är av intresse för hur många har vi, få. Utbredning, stort. Tid, ganska snävt. Tänker vi oss många mästare över kort tid som skapar många unika stansar eller ser vi få mästare som ambulerar??

Castor
Inlägg: 1165
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Arkeologiska spår av invandring

Inlägg av Castor » 28 oktober 2016, 17:07

kylarvende skrev:Jag får ansluta lite till mitt inlägg 30 okt 2015 på föreliggande tråd.

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func ... Id=7370138

”herewulf direkt fornengelska poetiska krigarbeteckningar som (härulv)”

http://jozef.saers.com/runstenar.htm

“Herul från här-ulv?”
Kanske "här-uggla" (fornengelska: *here-ule) kan vara en annan tänkbar möjlighet.

http://www.etymonline.com/index.php?all ... search=owl

För ett folk som tidigare hade specialiserat sig på nattliga räder kan väl ugglan ha varit ett lämpligt totem-djur?
http://cornelius.tacitus.nu/rom/germania/43.htm skrev:Till anfall välja de dessutom mörka nätter, och genom själva sitt hemska utseende i förening med mörkret ingiva de fasa såsom för en spökhär, så att ingen motståndare håller ut mot denna häpnadsväckande, nästan avgrundsartade syn.

Castor
Inlägg: 1165
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Arkeologiska spår av invandring

Inlägg av Castor » 31 oktober 2016, 09:05

Ättelägg skrev:Intressant med stampar, är brakteaterna slagna? Har vi kopior och om inte, varför? Att lägga ner tid på att göra en stamp som sedan används endast en gång väcker i alla fall mitt intresse. Torde ligga någon form av religiöst, alternativt konstnärligt skäl bakom. Men en stans kan man skapa många fler. Sedan kan man fundera kring material men sannolikt torde väl järn föredras eller?? Detta är av intresse för hur många har vi, få. Utbredning, stort. Tid, ganska snävt. Tänker vi oss många mästare över kort tid som skapar många unika stansar eller ser vi få mästare som ambulerar??
Det finns drygt 1000 kända brakteater från folkvandringstiden. Några, jag vet inte hur stor andel, är helt klart slagna med samma stamp. Man kan nog vara ganska säker på att det totala antalet brakteater som tillverkats måste ha uppgått till flera tusen, bara en liten bråkdel har bevarats och hittats. Man har även hittat stampar, bl.a. på Jylland, om jag inte minns fel.

Att variationer av samma motiv, exempelvis C-brakteaternas manshuvud ovanpå häst, är så vanliga tyder på att imitationer var regel. Kanske var det för att brakteaterna distribuerades vida omkring medan guldsmederna var stationära. Om någon hövding (eller motsvarande) ville ge ut egna brakteater kunde han kanske knyta en guldsmed till sig. Denne fick då börja med att göra imitationer av de brakteater som det fanns tillgång till.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4973
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Arkeologiska spår av invandring

Inlägg av Yngwe » 31 oktober 2016, 10:43

Är det verkligen rätt att tolka det som imitationer? Är det inte olika tolkningar av samma motiv. På de olika varianterna så finns ju ändå vissa små detaljer med, så det känns inte som halvslarviga försök till avbildning...

Castor
Inlägg: 1165
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Arkeologiska spår av invandring

Inlägg av Castor » 31 oktober 2016, 13:41

Jag tycker att det kvittar om man kallar dem imitationer, kopior eller fria konstnärliga tolkningar av ett givet motiv...

Det verkar ha funnits föreställningar om hur brakteater skulle se ut. A-brakteater torde ha varit populärast (åtminstone under en tid, kanske i början) då de efterliknar romerska mynt och medaljer med kejsarens bild i profil. C-brakteaterna torde ursprungligen ha utgått från vanliga ryttarporträtt, men manshuvudet i profil har kommit att ta överhanden. Senare verkar de mer abstrakta eller djurornamentala D-brakteaterna, som saknar romerska förebilder, bli populära.

Enligt länken nedan är det visst bara två brakteattillverkningsverktyg som har hittats, ett i Danmark och ett i England.

Om brakteater som bevis på långväga kontakter:
https://www.reading.ac.uk/web/FILES/GCM ... ntacts.pdf

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4973
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Arkeologiska spår av invandring

Inlägg av Yngwe » 31 oktober 2016, 19:24

Ja, instämmer , A-typen är nog fråga om en imitation.... men t.ex. C-typen tror jag har fått en egen symbolik, förmodligen knuten till hur de använts

kylarvende
Inlägg: 864
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Arkeologiska spår av invandring

Inlägg av kylarvende » 1 november 2016, 16:56

Castor skrev:
kylarvende skrev:Jag får ansluta lite till mitt inlägg 30 okt 2015 på föreliggande tråd.

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func ... Id=7370138

”herewulf direkt fornengelska poetiska krigarbeteckningar som (härulv)”

http://jozef.saers.com/runstenar.htm

“Herul från här-ulv?”
Kanske "här-uggla" (fornengelska: *here-ule) kan vara en annan tänkbar möjlighet.

http://www.etymonline.com/index.php?all ... search=owl

För ett folk som tidigare hade specialiserat sig på nattliga räder kan väl ugglan ha varit ett lämpligt totem-djur?
http://cornelius.tacitus.nu/rom/germania/43.htm skrev:Till anfall välja de dessutom mörka nätter, och genom själva sitt hemska utseende i förening med mörkret ingiva de fasa såsom för en spökhär, så att ingen motståndare håller ut mot denna häpnadsväckande, nästan avgrundsartade syn.
Castor tack för den!
Ja, det kan vara ugglor. Googlade lite för att hitta ngt mer matnyttigt och hittade denna:

http://www.hiddenea.com/edmund5.htm

“Hidden East Anglia: Landscape Legends of Eastern England”

“the early forms of the name show that it derives from 'Heroluestuna' - the homestead of Herewulf”

Skriv svar