Timmerhus och deras konstruktion

[Carl Thomas]

Götaälvdalen består av blålera. Blåleran är lik tjock som älvdalen är bred, det är alltså ibland hundratals meter tjockt lager. Pålar som håller en pallisad eller timmervägg borde vara perfekt bevarade.

Botten på älven (utanför Lödöse) består av glaciallera som är helt svart och extremt finkornig (sätter sig fast i "fingeravtrycken" och måste nötas bort

Älven utanför Lödöse (som jag har erfarenhet av) har aldrig blivit muddrad, det kan vara bra att veta kanske. Bottnen är slät men har drevlar, dvs, längsgående diken ( eller om mqn ser det som upphöjningar) väl rundade i mjuka former. Leran är hård, man fick "såga" sig ned i leran med handen och kom bara ned någon centimeter.

Vi försökte sticka ned en spetsig mätpinne i leran men den kom bara ned några centimeter den också.

Det man hittar på denna botten kan vara hur gammalt som helst - men jag tvivlar på långa bryggor ut i älven, det bör inte varit möjligt att slå ned pålar genom detta svarta lager av finkornig glaciallera...

Thomas

[Kungsune]

Intressant!
Problemet som jag fattade det var att en knuttimrad konstruktion kan ligga ovan markytan och inte behöver lämna några fasta spår.

[Carl Thomas]

Då måste det vara en "sick/stack" konstruktion för att uppnå stabilitet.

Bygger man en lång "vägg" i timmer kommer denna vög att välta mycket lätt av sin egen tyngd - om den får lite hjälp. En trekrok slängd över den och en häst som drar - så faller den framåt. Murbräcka så faller den bakåt. Bakåtfall kan hindras genom stöttor - men fall framåt är svårt att hindra henom stöttor då även stöttor kan dras bort..

Sick/stack konstruktionen står stadigt - men her samtidigt skydd för de anfallande soldaterna - och det går inte att skjuta längs med "muren" så den går i sick/sack.

Kvar då är kraftiga stolpar som är djupt nedslagna i marken i en rak linje samt liggande stockar mellan dessa stolpar, det blir en sorts timrad vägg (mur) där de anfallande inte dår skydd oxh där det går att skjuta längs med väggen från utskjutande torn (önskvärt ur försvarsaynpunkt).

Stolparna håller då kvar det liggande timret samt stolparna är mycket svåra att välta omkull då de ör djupt förankrade i marken.

Enklast för en anfallare var att använda eld oxh bränna ned alltihop. Eldpilar från avstånd brukade fungera bra om trävirket var torrt. En "tratt" pekande framåt, fylld med glödande kol vars temperatur ökade genom fartvinden. Nör Polen flög ansågs effektiv. 15-20 spdana pilar på ett och samma ställe kunde tända eld på stockar om de desstom tröffar i ett innerhörn i en sick/sack konstruktion tar elden fart snabbare...

Thomas

[Yngwe]

Nä Thomas nu tänker du för kort. En stenmur skulle ha exakt samma problem om man tänkte en tunn stenmur rätt upp i himlen, Men så bygger man inte en borg, utan man bygger två murar förbundna med varandra, och fyller emellan. En knuttimrad borg har alltså två väggar, en inner och en ytter, som förbinds med knutat timmer. Då slipper du sicksacka. En söckning på russian wooden fortress ger underbara bilder. Säga vad man vill om ryssarna, men vackra byggnader förstod dom sig på!!

[heimlaga]

Det är inga som helst problem att bygga en knuttimrad rak stadsmur som är stadig.

Ett klassiskt sätt att stabilisera långa raka timmerväggar i kyrkor är att timra blockkistor med ungefär 6-7 meters mellanrum. Sådana förekommer i dag i kyrkorna i Vörå och Jukkasjärvi och de fanns också i gamla kyrkan i Malax tills den revs på 1800-talet. Om man drar in blockkistorna innanför vägglinjen får man en mer eller mindre rak utsida.

Vill man ha en riktigt stabil rak stadsmur med helt plan utsida kan man dubbeltimra. Två parallella timmerväggar med inknutade tvärväggar på lämpliga avstånd. Det här förutsätter givetvis att man kan skarva timmer mitt i väggen vilket verkar ha varit ett problem i alla fall på vissa orter under tidig medeltid.
Sockenmagasin var ofta dubbeltimrade i senare tid.

Vill man ha det ännu stabilare kan man timra in bommar tvärs över hålrummen och fylla dubbeltimringen med sten. En tre meter bred dubbeltimring med bommar och stenfyllning från botten och två meter högt skulle knappast gå att välta med en modern bandtraktor.

Om vi hår utanför vetande och börjar anta så antar jag att dehär befästningsverken av trä fungerade bäst i relativt glesbefolkade trakter där det var svårt att föra fram tung belägringsutrustning och omöjligt att försörja stora belägringstrupper. Finland och Norrland och Ryssland till exempel......men det är bara min gissning.

[Carl Thomas]

Yngwe

Jodå, våra första stenborgar skyddades av ganska tunna skalmurar. Dessa höll inte när artilleriet kom, då byggdes de först tjockare för att klara det "klena" första artilleriet. Mycket snabbt tvingades man tänka om eftersom artilleriets grovlek ökade mycket snabbt. Två tjocka dubbelmoral med stenfyllning mellan sig kom redan på 1500 talet, de kunde vara mycket tjocka. Bohus tjockaste mur var 8 meter.

Samma utveckling fanns på träborgar som helhet, enkla pallisader av slanor växte till tjocka pallisader av trädstammar, dubbla med jordfyllning och senare med stenfyllning.

Alla borgar byggdes ständigt om efter samtidens vapen - eller gick under.

Min bild av borgar i Sverige var att de var ganska enkla, oftast placerade på höjder, gärna med en låg stenmur där man placerat en låg pallisad på stenmurens topp, gärna vallgrav framför, ofta placerade på berg, näs eller på fast mark i träskmarker.
Därifrån gick direkt man till stenborgar med skalmurarskalmurar, gärna med hus på insidan skalmuren.

Träborgars förbannelse är ju eld, stenmurar brinner inte - så våra träborgar fungerade hyggligt fram till att artilleriet kom till landet.

Engelbrektsfejden medförde att många borgar försvann helt, de intogs - och brändes ned eller revs.

Jag tror inte att vi haft några stenkististborgar - men samtidigt är våra borgar inte speciellt mycket undersökta. Axvalla, Sturarnas gamla borg, skulle jag gärna se utgrävd. Jag tror att den är mycket gammal och att den därmed vandrat hela kedjan i utveckling från enkel träborgar till hyggligt avancerad tidig stenborg.

Thomas

[Yngwe]

Bukverket i Tingstäde är ju en stor träborg. Mindre träborgar har det nog funnits gott om. Timmer är inte så dåligt material, det tål rätt mycket stryk och en nyare borg är nog inte helt enkel att få eld på. Det krävs rejält med tändved om man säger så....

[heimlaga]

Om försvararna hade gott om ämbar och bra vattentillgång kunde de förmodligen bilda langningskedja och hälla ned nästan hur mycket vatten som helst längs pallisaden och göra den helt obrännbar för en hel vecka framåt om de anade att någonting var på gång....... kanske överraskningsmomentet var viktigt när man skulle inta en träborg?

[Yngwe]

Eller uthållighet. För håller man bara på så kommer man förr eller senare att få eld på det, och när det väl brinner är det nog mycket svårt att släcka.

Men det går antagligen åt en hel del folk medans man försöker få fyr...

[heimlaga]

Det är mycket som vi inte vet.......


Jag gick med på forumet bara för att få ge en timmermans syn på det här med vingliga timmerväggar.....men jag är illa rädd att jag har fastnat här och blir stamgäst