Skandinaviskt Arkeologiforum

I många diskussioner sägs att Kungen reste mellan Kungsgårdar med sin hird. I princip skrivs att Kungen och hans hird "åt sig fram" mellan Kungsgårdarna - och att bönderna betalade sin skatt i natura till dessa.

I princip gäller då att ju större hird kungen hade ju kortare rid kunde han bo på en Kungsgård. Ju större hird ju fler resor tvingades Kungen utföra. Alternativet var att införa skatt/höja skatten.

Hirdens storlek är alltså av betydelse för att vi skall förstå hur mycket kungar reste, osv.

Om jag minns rätt finns det reglerat i lag hur många som fick resa tillsammans med en Biskop och en adelsman och jag tror att en biskop fick ha 12 personer med sig på resan och en adelsman fick ha 6 personer med sig, (kanske var det tvärtom).

Kungens hird/resesällskap borde då bestå av mer än 12 personer (max antal andra tilläts ha med sig på resor).

Näs var Kungaborg från 1100 talets mitt och under ett par hundra år. Det verkar som om Kungen tillbringade mycket tid på Näs. Till Näs måste då allt fraktas per båt när det gäller mat, dryck, ved osv. Slutar Kungen resa mellan Kungsgårdar då? Om så är fallet - varför förändras resandet mellan Kungsgårdar till att kungen sitter på Näs (om kungen nu gjorde detta).
Samma sak gäller på Näs som ovan, ju större hird- ju fler transporter av nödvändigt förbrukningsmaterial, mat, dryck, osv.

När vi diakuterar detta bör vi även nämna det sekel som avses i inlägget eftersom hirdens storlek osv troligen har varierat genom seklerna.

Thomas

Min spontana tanke var att det, precis som du själv antyder, var något som skilde från tid till annan. Antagligen även från kung till kung, och inte minst beroende på om det var orostid eller ej. Svår fråga, men intressant och relevant.

Min bild är att vi hade Landkungar (landskapskungar) fram till ca 1260. Landen var inte större än att eventuella skatter kunde fraktas till uppsamlingsplatser - och från dessa till Kungsgården.

Min bild är också att VG, ÖG och delar av Småland gick samman under en gemensam Kung och Näs Slott byggdes på Visingsö som Kungaborg. Jag tror att detta område benämndes Svia Riki (samt även Sunnanskog).

Nordanskog tror jag även benämndes som Svia Veldi. Där fanns inget Kungaslott - men kanske en resande Kung ?

Med den bakgrunden har jag lite svårt att se resande Landkungar som äter sig fram mellan Kungsgårdar. Däremot tror jag att Kungarna reste mellan Tingsplatserna när så var nödvändigt.

Oavsett ovanstående, ja, Kungens hirds storlek bör ha varierat i tid precis aom Leif skriver.

Finns det någon källa som nämner en kungs hirds storlek ?

Thomas

Lite om Kungens hird i Norge - men fungerade Svenska Kunens hird på liknande sätt?

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Hird

Thomas

Det finns inte mycket kött i svenska källor. Tror att det omnämns om kungens "svenner" i Saxo som kan kopplas samman med Västgötalagen där körsvennen förgiftar Sverker d.ä. Strukturen kanske kan förväntas ha varit väldigt lika i Danmark, Norge och Sverige eftersom de var ingifta med varann och folk rörde sig mellan dessa och sagorna lämnar inget som motsäger det antagandet. Det behöver ju inte vara några stora skaror. Kontinentala källor berättar ju iofs om biskopar som kunde ha ganska rejäla följen både väpnade och obeväpnade tjänare. När det gäller kungar förväntades nog de besökta trakterna ha män om ställde upp med beskydd och behövde då inte resa med mer än ett stycke.
Skrivare, pager, någon narr, väpnare, stalldräng mm gör dock att man snabbt kommer upp i tvåsiffrigt nummer. De flesta kungsgårdar besöktes förmodligen bara för övernattning och då var ju behoven av skafferi högst olika på olika platser. En rad visten måste ju ha möjlighet för vinterhållning i längre perioder. Det är väl kanske dessa som kan förväntas sticka ut i från mängden i storlek och stall mm.

Kungsune,

Minns du vilken källa det är som maximerar antal personer en adelsman och Biskop fick ha med sig under resor?

Thomas

Västerås recess. Vid riksdagsmötet i Västerås 1527 beslutades detta bland annat. Det förekommer ju klagomål i medeltida källor över att följen åt värdarna ur huset men jag har ingen vettig uppfattning om hur det såg ut geografiskt.

Jag vill minnas att det finns någonting tidigare... Kanske 1300 tal? Finns detta i någon av landskapslagarna?

Thomas

Du tänker kanske på påvens brev på 1200-talet; shdk 226 där prästerna som följer biskopen ska vara 12.

Kanske - men även Adelsmän, ev. Riddare, var omnämnda med max antal medföljare. Alltså både biskop och adelsmän i samma stycke.

Jag har Kung Birger Manusson i huvudet i samband med detta - men jag tror att det är fel...

I vilket sammanhang nämns bispens 12 följemän i påvens brev?

Thomas