Sida 1 av 1

När kom bestämdhetssuffixen

Postat: 18 november 2017, 23:14
av tomte
När börjar bestämdhetssuffix dyka upp i nordiskan? Jag har inte lyckats googla fram svaret. Jag vet att den maskulina singularändelsen -en har hinn som upphov, men hur har upphovsorden/-formerna för övriga bestämdhetssuffix lytt?

Re: När kom bestämdhetssuffixen

Postat: 25 november 2017, 23:39
av Ephraim
Det tidigaste belägget för den nordiska efterställda bestämdhetsmarkören verkar vara från 1000-talet, på två svenska runstenar där formen andinni ‘anden (dativ)’ förekommer (eller det är åtminstone den vanligaste tolkningen). Om det är det äldsta belägget i skrift innebär det sannolikt att sådana former förekommit i tal ett tag, men hur länge är förstås svårt att säga.

Den självständiga bestämda artikeln hinn eller inn, som alltså också kunde stå före substantiv, är upphov till alla bestämda former. Formen med och utan h verkar ha förekommit i mer eller mindre fri variation. Den bestämda artikeln (h)inn kan möjligen ha flera ursprung. I fornisländskan är den i princip identisk med det demonstrativa pronomenet (h)inn, förutom neutrum nominativ–ackusativ singularis (demonstrativ: hitt, artikel: hit; modern isländska hitt~hið). Artikeln kan ha sitt ursprung som en sammanblandning av det demonstrativa pronominet (möjligen släkt med tyska jener) och ett annat demonstrativt pronomen släkt med engelska he/it och tyska er/es (både former med och utan *h brukar rekonstrueras till urgermanska).

Troligen uppstod den efterställda bestämda formen först när ett adjektiv följde, i konstruktioner av typen:
*ulfʀ inn stōri > ulfʀinn stōri
‘den stora vargen’ (ulv hinn store)

Sedan omtolkades artikeln som en del av det föregående substantivet, och den började användas även utan efterföljande adjektiv.

Och med tiden smälte artikeln förstås ihop med substantivändelsen mer och mer. Den tidigaste sammandragningen är nog trestaviga dativ pluralis -um-inum som blev -inum i fornisländska och -umin på fornsvenska. Fast jag har för mig att formen -uminum är belagd i någon tidig fornvästnordisk handskrift.

För mer information, se

Ulla Stroh-Wollin – On the Development of Definiteness Markers in Scandinavian
http://projekt.ht.lu.se/fileadmin/user_ ... WPSS83.pdf

Jan Terje Faarlund – On the history of definiteness marking in Scandinavian

Re: När kom bestämdhetssuffixen

Postat: 27 november 2017, 23:16
av heimlaga
Förställd bestämd artickel förekommer än i dag i den svenska dialekten som talas i Karleby och Nedervetil i Österbotten även om vanlig bestämd ändelse också används.

"he biil" eller "biile" betyder "bilen"
"he glaas" eller "glaase" betyder "fönstret"

Bara en iaktagelse.......