Sida 27 av 31

Re: När blev Blekinge danskt?

Postat: 6 juli 2019, 17:56
av Historikus
Mio Nielsen skrev:
6 juli 2019, 09:53
Historikus, jeg har kigget på dine lister med møntfund. Mønterne er opdelt efter geografiske kriterier. Det virker som seriøst arbejde.
Goddag igen Mio; essensen i mine indlæg er ikke min fortjeneste men en række forskeres i numismatik. Jeg har blot forsøgt at uddrage det fælles indhold, der er tendensen i Vikingetid – og som er relevant i forbindelse med at undersøge Blekinges eventuelle tilhørsforhold.

Opdelingen i de forskellige analyser er ikke kun baseret på geografi. En afhandling om ’Engelska mynt i svenska skatter’ af Cecilia Persson (1992), opdeler - ud over den geografiske - i periode- og type opdeling samt antal per type. Flere gode tabeller og oversigtskort.

Cecilia von Heijne og afhandlingen ’Särpräglat’ (2004) - Vikingatida och tidigmedeltida myntfynd från Danmark, Skåne, Blekinge och Halland (ca 800-1130) indeholder mange analyser og tabeller med fordelingsantal af mønt fra lande som Tyskland, England, Danmark samt Kalifatet, med totaler m.m. Det er von Heijne der skriver, at ”Inom avhandlingsområdet är de tyska mynten särskilt välrepresenterade i Blekinge, på Bornholm och i området Falster och Lolland. Den höga andelen tyska mynt i Blekinge samt på Falster och Lolland är avhängig några få stora fynd. På Bornholm däremot är dominansen av tyska mynt påfallande i ett stort antal av fynden” [note1].

Flere generelle tabeller, synspunkter, nøgletal og hypoteser finder du hos Kenneth Jonsson (Viking-Age coins in Sweden, 2015) og hos Jens Christian Moesgaard (2008), som indgående behandler principperne vægtøkonomi og møntøkonomi. Samme emne som sidstnævnte behandles af Christoph Kilger (Hack-Silver, Weights and Coinage: the Anglo-Scandinavian Bullion Coinages and their Use in Late Viking-Age Society, 2012, Aarhus Universitet).
[note1] sædvanligvis skal der et vist antal til for at bevirke en dominerende tendens, som på Bornholm - og ikke som i Blekinge på baggrund af kun to møntfund.

Re: När blev Blekinge danskt?

Postat: 7 juli 2019, 08:57
av Bäckahästen
Varför tar du inte med hennes slutsats om Blekinge? :?: Det har varit med tidigare i tråden.

Re: När blev Blekinge danskt?

Postat: 7 juli 2019, 12:27
av Mio Nielsen
Med hensyn til "fortjeneste", som du skriver Historikus, så er der hyppigt større fortjeneste ved at videregive andres seriøse resultater end ved at sammenstrikke egne hypoteser. Sidstnævnte er jo hyppigst dødfødte - specielt når de kommer fra en ikke-fagmand som jeg.
Tak for dine litteraturhenvisninger og venlig hilsen.

Re: När blev Blekinge danskt?

Postat: 7 juli 2019, 13:05
av Historikus
Mio Nielsen skrev:
7 juli 2019, 12:27
- - så er der hyppigt større fortjeneste ved at videregive andres seriøse resultater end ved at sammenstrikke egne hypoteser. Sidstnævnte er jo hyppigst dødfødte - specielt når de kommer fra en ikke-fagmand - -
Jamen Mio, det er jo nærmest poetisk ;) - tak for disse visdomsord som er taget ad notam.

Re: När blev Blekinge danskt?

Postat: 7 juli 2019, 13:15
av Historikus
Bäckahästen skrev:
7 juli 2019, 08:57
Varför tar du inte med hennes slutsats om Blekinge? :?: Det har varit med tidigare i tråden.
Denne del er allerede behandlet i flere indlæg. Cecilia von Heijne angiver ingen forklaring eller årsag. En god idé er at opdatere sig på principperne om vægtøkonomi og møntøkonomi - som tidligere forklaret, hvor vægtøkonomi afspejler sig i flere relevante møntfund fra Blekinge - påvist af flere forskere.

Re: När blev Blekinge danskt?

Postat: 7 juli 2019, 17:02
av Historikus
Historikus skrev:
7 juli 2019, 13:15
Bäckahästen skrev:
7 juli 2019, 08:57
Varför tar du inte med hennes slutsats om Blekinge? :?: Det har varit med tidigare i tråden.
Denne del er allerede behandlet i flere indlæg. Cecilia von Heijne angiver ingen forklaring eller årsag. En god idé er at opdatere sig på principperne om vægtøkonomi og møntøkonomi - som tidligere forklaret, hvor vægtøkonomi afspejler sig i flere relevante møntfund fra Blekinge - påvist af flere forskere.
Eksempel på fund der afspejler vægtøkonomi

Blekinge, Sturkö sn, Västra Skällö 1014
Antal mynt: 312
TPQ: 1002

Andra beståndsdelar: 62 delar smycke- och bit-silver (355g) bl.a. 2 örringar (Tempelhoftyp) och fragment av pärlor, 13 vikter av järn, bly och brons (10 of spheroid wieghts, 3 lead wieghts) samt eldstål med flinta, silvertenar och silvertråd. Många silverföremål är sönderdelade till små fragment på 1-2 gram.

Sturköskatten är antagligen nedlagd strax efter år 1000. Just tiden omkring år 1000 är den period då sönderdelningen av silvermynt och föremål var som mest intensiv i Sydskandinavien (Hårdh 1977: 35f.).

Re: När blev Blekinge danskt?

Postat: 8 juli 2019, 07:28
av Bäckahästen
anganatyr skrev:
28 augusti 2015, 17:02
Här är en litteraturlista som jag skrev i tråden med samma namn som denna på gamla Arkeologiforum. Listan tar upp litteratur som stöder denna sena datering av när Blekinge blev danskt.

Ingemar Atterman skrev en hel del intressant medan han var länsantikvarie för Blekinge län. Läs tex:

Ingemar Atterman, Kring Hallarumsviken. Utflykt i en östblekingsk vikingabygd, 1967.
Ingemar Atterman, Om forntida vakt och värn vid Blekingekusten, 1983.

Till dessa kan man läsa följande publikation som bra kompletterar Atterman:

Christer Westerdahl, The cognitive landscape of naval warfare and defence - Toponymic and archaeological aspects, Nationalmuseet i Köpenhamn 2002.

Lite annat läsvärt är tex:

Ivar Modeér, Namn- och ordgeografiska studier, Uppsala universitets årsskrift 1937.
Ingemar Lönnbom, Från Danmarks vedbod till Sveriges trädgård, Karlskrona 2001.
Sara Holmblad, Skånes kristnande - Vad säger runstenar och gravfält?, Uppsala 2003.
Magnus Edekling, När blev Blekinge danskt?, Borås 2010.
Peter Sawyer, När Sverige blev Sverige, Alingsås 1991.
Mats Anglert, Kyrkor och herravälde - från kristnande till sockenbildning i Skåne, Lund Studies in Medieval Archaeology 16, Lund 1995. Anglert skriver tex följande på sidan 165:
Antalet kyrkor i Knytlingasagan gäller Skåne tillsammans med Halland och Bornholm, men inte Blekinge, vilket skulle kunna tolkas som att Lunds stift inte hade erhållit sin fulla utbredning vid mitten av 1100-talet.

Lite längre ner på sidan fastsätter han:
Blekinge har uppenbart inte omfattats av domkyrkans sfär.

Cecilia von Heijne, SÄRPRÄGLAT - Vikingatida och tidigmedeltida myntfynd från Danmark, Skåne, Blekinge och Halland (ca 800- 1130), Stockholm Studies in Archaeology 31, Stockholm 2004. Von Heijne skriver följande på sidan 157:
Att Blekinge skulle vara en del av Danmark under 1000-talet och början av 1100-talet är inte synligt i myntmaterialet. När en reglerad myntcirkulation införs i de centrala delarna av Sydskandinavien, omfattas uppenbarligen inte Blekinge av denna
.

Thomas Persson, Blekinges dansktid, utgiven av Blekinge museum 2013. Persson som var 1:e antikvarie vid Blekinge museum skriver följande på sidan 5:
Tidpunkten för riksbildningen i Danmark är omdiskuterad. Det är uppenbarligen en lång och allt annat än lättolkad process, som tar sin början redan under vikingatiden men först under 1100-talet får fastare form. Ännu något senare, omkring år 1200, kan Blekinge ses som en egentlig del i det danska riket.
Här är ett inlägg som Angantyr skrev där Cecilias sammanfattning för Blekinge finns med. Jag måste erkänna att jag liter mer på den kvinnans slutsatser än dina. ;)

Vi får väl även vänta på vad Angantyr har att tillföra diskussion.

Re: När blev Blekinge danskt?

Postat: 8 juli 2019, 15:49
av Historikus
Öppenskär – en hemlighetsfull ö i Blekinges östra skärgård
Av Ingrid Gustin
Arkeolog, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet
Publicerat i ALE, 2018, Lund University
Ingrid Gustin skrev:Sturkö är en intressant ö inte bara för det skattfynd som påträffats där. På Sturkö finns dessutom spår efter en gode, en hövding, vars skeppare reste en runsten vid ungefär samma tid som skatten gömdes på ön. På den så kallade Sturköstenen finns runinskriften »Gudes skeppare reste N.N.:s sten». Stenen, som är av Jellingtyp, kan dateras till tidigt 1000-tal. Runstenar av Jellingtyp är intressanta bland annat för att de ses som manifestationer av stormän som stått i ett vasallförhållande till den danska kungamakten (Stenholm 1986: 59; Lihammer 2001:171). Såväl skattfyndet som runstenen härrör från Sturkös nordöstra halvö, Skällenäs. På halvön har det även påträffats två vikingatida gravar. Sammantaget indikerar fynden, enligt Anna Lihammer, att det kan ha funnits en betydande vikingatida gårdsanläggning på Skällenäs vilken innehades av en kunglig vasall under slutet av 900-talet och början på 1000-talet. Medeltida uppgifter ger också vid handen att den danska kungamakten hade ett »hus» någonstans på Sturkö, vilket understryker att ön haft en strategisk betydelse. De som bodde på platsen hade goda möjligheter att kontrollera farlederna, bland annat genom den spärranläggning som fanns mellan Östra och Västra Skällön. Lihammer anser dessutom att denna spärranläggning snarare riktade sjöfarten mot Skällenäs än förbi. Eftersom skattfyndet visar att nedläggarna var personer som var delaktiga i en miljö där varuutbyte och hantering av ädelmetaller spelat en roll (Lihammer 2001: 174–175; Lihammer 2007: 114–122), ser vi här möjligen tecken på en senvikingatida handel som var förlagd till centrala öar i skärgården. Var i så fall syftet att skydda de befolkade centralbygderna på fastlandet från främmande skepp och anfall? Eller var Skällenäs, som Lihammer föreslår, bebodd av någon som stod utanför det lokala sammanhanget och ville kontrollera sjövägarna och handeln (Lihammer 2007: 119)?
https://www.academia.edu/37310787/%C3%9 ... rg%C3%A5rd

Re: När blev Blekinge danskt?

Postat: 9 juli 2019, 18:12
av Bäckahästen
Historikus skrev:
8 juli 2019, 15:49
Öppenskär – en hemlighetsfull ö i Blekinges östra skärgård
Av Ingrid Gustin
Arkeolog, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet
Publicerat i ALE, 2018, Lund University
Ingrid Gustin skrev:Sturkö är en intressant ö inte bara för det skattfynd som påträffats där. På Sturkö finns dessutom spår efter en gode, en hövding, vars skeppare reste en runsten vid ungefär samma tid som skatten gömdes på ön. På den så kallade Sturköstenen finns runinskriften »Gudes skeppare reste N.N.:s sten». Stenen, som är av Jellingtyp, kan dateras till tidigt 1000-tal. Runstenar av Jellingtyp är intressanta bland annat för att de ses som manifestationer av stormän som stått i ett vasallförhållande till den danska kungamakten (Stenholm 1986: 59; Lihammer 2001:171). Såväl skattfyndet som runstenen härrör från Sturkös nordöstra halvö, Skällenäs. På halvön har det även påträffats två vikingatida gravar. Sammantaget indikerar fynden, enligt Anna Lihammer, att det kan ha funnits en betydande vikingatida gårdsanläggning på Skällenäs vilken innehades av en kunglig vasall under slutet av 900-talet och början på 1000-talet. Medeltida uppgifter ger också vid handen att den danska kungamakten hade ett »hus» någonstans på Sturkö, vilket understryker att ön haft en strategisk betydelse. De som bodde på platsen hade goda möjligheter att kontrollera farlederna, bland annat genom den spärranläggning som fanns mellan Östra och Västra Skällön. Lihammer anser dessutom att denna spärranläggning snarare riktade sjöfarten mot Skällenäs än förbi. Eftersom skattfyndet visar att nedläggarna var personer som var delaktiga i en miljö där varuutbyte och hantering av ädelmetaller spelat en roll (Lihammer 2001: 174–175; Lihammer 2007: 114–122), ser vi här möjligen tecken på en senvikingatida handel som var förlagd till centrala öar i skärgården. Var i så fall syftet att skydda de befolkade centralbygderna på fastlandet från främmande skepp och anfall? Eller var Skällenäs, som Lihammer föreslår, bebodd av någon som stod utanför det lokala sammanhanget och ville kontrollera sjövägarna och handeln (Lihammer 2007: 119)?
https://www.academia.edu/37310787/%C3%9 ... rg%C3%A5rd
Detta är med i några av Blekingeböckerna. Spärranläggningarna leder alltså en plundrade flotta till platsen, men skyddar fastland och övriga öar. Det har då tolkats som en lokal storman som svurit trohet till danske kungen (och kanske även varit med på något Englandståg). Därför ogillas stormannen av det styrande skiktet i Blekinge som därför inte skyddar hans egendomar med farledsspärrarna. Spärranläggningarna är kopplade till svearna enligt Blekingeböckerna. :D

Re: När blev Blekinge danskt?

Postat: 11 juli 2019, 12:29
av Historikus
Bäckahästen skrev:
9 juli 2019, 18:12
Detta är med i några av Blekingeböckerna. Spärranläggningarna leder alltså en plundrade flotta till platsen, men skyddar fastland och övriga öar. Det har då tolkats som en lokal storman som svurit trohet till danske kungen (och kanske även varit med på något Englandståg). Därför ogillas stormannen av det styrande skiktet i Blekinge som därför inte skyddar hans egendomar med farledsspärrarna. Spärranläggningarna är kopplade till svearna enligt Blekingeböckerna. :D
Fortolkninger, spekulationer, formodninger, hypoteser, teorier, bortforklaringer, argumentum e silentio. Hvor er de konkrete fakta og beviser?