Skandinaviskt Arkeologiforum

Nydalas placering vid sjön Ruskens Norra ände har diskuterats. Den klassiska förklaringen är att man i enlighet med cisterciensernas ordning väljer en avsides plats, ej tidigare bebygd, men senare har framförts att platsen istället valts med tanke på goda kommunikationer, med jämförelsen att övriga av ordens kloster i Sverige också har sådana kommunikativa lägen.

De tidigmedeltida landsvägarna är i stort sett rent hypotetiska, vi saknar såväl kartor som någorlunda utförliga färdvägsbeskrivningar. Det känns ändå rimligt att anta att Lagastigen och Växjövägen som senare blir områdets huvudvägar också är det under tidig medeltid. Stigamot, platsen där vägarna möts, är belagd redan 1216 i SDHK 349. Det finns heller inget som antyder att vägsträckningarna skulle ha ändrats drastiskt fram till modern tid. 1900-talets sträckningar stämmer väl överens med de första kartornas sträckning, och tidigare finns knappast själ att anta någon "nydragning" av vägen som markant skiljer sig från tidigare.
I Nydalas närhet finns i äldre kartor även en annan väg av viss betydelse, den längs med Härån mellan Hörle och Kohult, strax norr om Vrigstad. Vägen kallas i folkmun för Kungsvägen. (Hör nog ihopm med Gustav III) Längs denna finns gästgiveriet i Hemmershult.

Nydala ligger inte vid någon av dessa vägar. Närmast är det till kungsvägen, dit är det ca 5 km fågelvägen över en större mosse. Därnäst är Växjövägen genom Vrigstad, dit är det ca 7 km fågelvägen. Bland de som i SDHK 294 från år 1201 kallas huvudgårdar, möjligen hörande till den ursprungliga donationen av mark till ordern, finns Nöthult med omedelbar närhet till Lagastigen. Där finns Lundby, Vettansby och Sunnerby i Vrigstad, omedelbart brevid Växjövägen. Och till sist finns Hubbestad, Järnboda och Torrmyra vid Kungsvägen.

Ur landsvägsperspektiv så är Nydala ett av de sämre lägena. Om det var kontakt med resande på landsvägarna man var ute efter, är valet alltså obegripligt. Än mindre begipligt blir det då Byarums kloster, också cisterciensiskt, lämnas runt 1230, trots att det ligger nära Stigamot.

Valet av plats kan alltså inte handla om goda kommunikationer, om det gjort det hade man flera bättre platser att välja på och dessutom möjlighet till att flytta till ett mycket fördelaktigare läge efter nunnornas flytt från Byarum,

Är det då det andra alternativet, en enslig ej bebyggd plats?

Jag funderade på motsvarande lägen i Skåne, för samma orden, och hittade Herrevads Kloster beläget i nordvästra Skåne, vid Rönne å.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Herrevads_kloster

Samma orden men placerad på en plats med kommunikationer efter som Rönne å är farbar hela vägen ner till Ringsjöarna om jag inte hört fel eller läst kartan tokigt.

Opager

Forsättning!

Var då Nydala en enslig obebyggd plats innan klostret? Ortsnamnet ger ingen ledtråd då det är direkt kopplat till klostret och de närliggande platsnamnen antingen kopplade till klostret, eller tydligt sentida.
Fornminnesmässigt finns en eventuell hög Nydala 175:1 och ett röse Nydala 36:1 som eventellt är en grav men inte mycket mer som kan sägas vara äldre än klostret.

Det är alltså inte fråga om nån tydlig bebyggelse med rötter i Järnåldern i fråga om arkeologi. Men det kanske inte är så förvånande då munkarna knappast haft någon större ambition att bevara hedniska monument runt sitt kloster....

Tittar vi på närområdet, runt norra delen av Rusken, så finner man såväl spridda stensättningar som gravfält. I jämförelse så är området runt Nydala nog så gynsamt så det vore enligt mig märkligt om det området var obebyggt.

Det antas, iofs på osäkra grunder, att Cistercienserna fick marken i en donation av biskop Gisle. Om nu utmarken under tidig medeltid var kollektivt ägd, så är det knappast så att det talar för att ett område som är obebygt och obrukat ges bort av Gisle eller någon annan enskild. De väl kända konflikterna med allmänheten talar tydligt emot att denna kollektivt skulle gett munkarna marken.

Det hela talar för att valet av plats inte föll på en vacker vik i ödemarken, utan på en relativt enslig gård eller mindre by.

Frågan är då varför man valde just denna plats? Man anlägger Alvastra mitt i den östgötska kärnbygden, i gott jordbruksland, och samtidigt Nydala långt ute i skogen....

Ensligheten är det klassiska svaret, men var det verkligen så ensligt där?

Om nån orkat följa med hit.

Jordbruksmarker är ofta vårt mått på historiens rikedom. Rikedom skapas med jordbruksöverskott och där föds makten. Men är det sant? Den medeltida högadeln kommer i hög grad från Småland. Ingen annan landsända kan visa upp motsvarande antal av dessa ätter, trots att Småland som jordbrukslandskap på sin höjd , med en hel del smicker inbakat, kan kallas för mediokert. Så glesbygd och skog kan tydligen skapa makt och rikedom ändå. Ofta ser man att utbyggden ses som en resurs i form av pälsar, men trä, tjära och järn som utvinns i skogar och sjöar är viktigt för samhälet. Inte minst järnframställning har lämnat otaliga arkeologiska spår i glesbygden. Redan under vikingatid tar järnproduktionen i norra Småland sig en industriell och organiserad form ( Jönköping och järnet )

Hur är detta relevant för Nydala. Jo, Nydala ligger i ett område som i arkeologin uppvisar en tydlig koncentration av järnbruk. De finns iofs vitt spritt i norra Småkand, men Nydala ligger i ett av flera kluster.
Nu är flertalet inte daterade, och skulle kunna sägas vara senare, men gården Järnboda som ingår i Nydalas tidigaste ägor. Järnbruket är alltså etablerat under Nydalas första tid. Från Nydala till Järnboda anläggs tidigt spång över Knektamossen. Ortsnamn runt Nydal skvallrar också. Udden i Rusken vid Nydala heter Järnudden, vid Munkasjön ligger Gjutaremossen.

Skulle då Cistercienserna vara intresserade av järnproduktion. Svaret är ja. Cistercienserna producerade järn i stor omfattning. Efterfrågan var stor, jordbrukets utveckling krävde sitt, och korstågen krävde svärd och brynjor. Byggen av kyrkor och borgar krävde mängder av järn, så marknaden var nog god.

Källor till detta
University of Oxford
Arkeologi i Jönköping
Wikipedia

I SDHK's arkiv finner vi uppgifter om att Nydala skaffar sig ett 20 tal kvarnar i Småland. Dessa är intressanta då det finns såväl skriftliga som arkeologiska belägg för att kvarnar använts för järnproduktion under mycket tidig medeltid. Ämnet behandlas i den här uppsatsen



Min hypotes är därför att Nydalas placering har att göra med en etablering med järnproduktion som ekonomisk bas. Man etablerar sig i en bygd i närheten av omfattande järnproduktionsområden för att ägna sig åt något man redan sysslar med i moderklostret. Produktionen säljs lokalt, men skeppas även på export. Utskeppning sker via Lagan ner till Laholm där man har gården Seglaberga. ( Detta kanske till glädje för Trolle-ätten som vi sin gård Ed sitter och tar tull på järnet )

De klassiska förklaringarna bygger på uppfattningen att Cistercienserna enbart var fromma munkar som ägnade sig åt att be i avskiljdhet och predika för allmänheten. Min förklaring handlar om att man i klostren sysslade med väl utvecklad produktion. Det finns kloster som specialiserar sig på skinn och hudar, andra på timmer, och andra på järn. I Sverige var järnproduktionen i framkant i Europa, det var den man ville slå mynt av!

Jag tycker resonemanget verkar klockrent Yngwe.

I denna avhandling redogör Clas Tollin om mycket av områderna kring Nydala och mellesta Småland. En mycket givande publikation.
1999. “Rågångar, gränshallar och ägoområden. Rekonstruktion av fastighetsstruktur och bebyggelseutveckling i mellersta Småland under äldre medeltid”. Avh. Meddelanden nr 101, Kulturgeografiska inst, Stockholms universitet.

Tack för tipset JanneF. Kan inte hitta den online, vet du om den finns där nånstans?

Jag har för mig jag beställde den genom Universitetet.
Du kan ju låna den på bibloteket! http://libris.kb.se/bib/7611385