Faran för en forskare av att vara auktoritetsbundenHistorikus skrev: ↑27 augusti 2019, 17:13Det er altid forfriskende med med nye tanker og holdninger til ældre problemstillinger men jeg ser gerne at der granskes i en historisk kontekst - holistisk - for at kunne udarbejde bæredygtige synteser. Det er helt fint at man spekulerer sig fremad gennem tankevirksomhed og analysering, med det medfører af og til forkerte følgeslutninger uden den historiske ballast. Med hensyn til den latinske tekst er jeg sikker på at norske Astrid Salvesen - som filolog - har den rette oversættelse. Den står nok ikke til diskussion.granitza skrev: ↑21 augusti 2019, 19:49Men det måste erkännas: Formuleringarna öppnar för att både danskar och svenskar fanns på östra sidan av Hisingen. I så fall kan man fundera på norra delen där Rödbo socken nu finns. Kan den ha tillhört svenskarna? Tanken i tråden på skalman.nu från "anbers" sida att Danaholmen skulle kunna avse Hisingen, delad i tre delar dödas inte av berättelsen om färden till Jerusalem utan tvärtom öppnar den åtminstone för att Hisingen kan ha varit delad mellan de tre folken. Även om jag själv vill tänka ännu större och vidga Danaholmen till hela Skandinavien så som framgick av starttexten till tråden "Ny tolkning av Danaholmsfördraget.
Den danske professor Niels Lund sagde engang, at "det er den slags problemer, hvor man for hver ting, der taler for en bestemt løsning, også kan finde en, der taler imod. Det havde han ret i.
Med hensyn til Granitza's meget brede nytænkning omfattende hele Skandinavien, mener jeg ikke kildegrundlaget kan bære. Det er min holdning.
Den anonyme forfatter "broder X" er derimod interessant. Klostret i Tønsberg har givetvis indeholdt et scriptorium, hvor man vedligeholdt sine kalendarium år for år, og han har sikkert haft sin gang også i det danske Børglum kloster. Han har været en lærd person, opdateret på danske - norske forhold og bekendt med de tre landes grænser ved Elven (som iøvrigt må ha' været almindelig kendt på den tid). I klostrenes biblioteker har han læst om fænomenet om Danaholmens tredeling, og kongernes mødested. Den del har han fundet vigtig at berette om. Beretningens datering er uklar, en del kilder mener endda at den måske er fra først i 1200-tallet.
Om nya tankesätt verkligen ska bli uppfriskande krävs att man frigör sig från den bekvämlighet som auktoritetsbundenhet kan ge. Som Historikus värderar jag Astrid Salvesen. Hon har säkerligen kunskaper i latin vida överstigande den vi har. Men Historikus tror att hennes översättning är den rätta för att hon är filolog. Mot detta kan två saker anföras.
För det första: Det finns inte en rätt översättning. Översättare har en grundtext att utgå från. För att göra det hela begripligt för läsare på ett helt annat språk, i en helt annan kultur och i en helt annan tid, måste översättaren söka efter ord och vändningar anpassade för de läsare översättaren vänder sig till. I allra högsta grad gäller detta för översättning från tusen år gammalt latin.
Så har Salvesen gjort och funnit en variant som fungerar ganska gott. Men i visst avseende som jag påtalat ges möjligheten att läsarna bringas i oklarhet om vilka områden som avses. Det betyder inte att översättningen var fel, men att det kanske varit möjligt att finna en ännu bättre variant. För mitt syfte ger dock hennes översättning klart besked: Norrmännen fanns vid den aktuella tiden inte på sydöstra delen av Hisingen. Därmed är berättelsen om danernas färd till Jerusalem en källa som styrker min hypotes att danerna innan landkorridorens tillkomst hade båda sidorna av Göta älvs sydöstra utlopp.
För det andra: Historikus visar enligt min uppfattning upp en alltför stor bundenhet till vetenskapliga auktoriteter. Astrid Salvesen är en sådan. Men även de som inte nått så långt på lärdomens fält kan upptäcka förhållanden där de lärda har misstagit sig. Dessa nytolkningar kan bygga på inom ämnet allmänt accepterade regler, t ex grammatiska, och förtjänar då att av företrädare för vetenskapligt arbetssätt bli bedömda på sina förtjänster och inte avfärdade för att de framförs av någon som inte är en auktoritet.
Vetenskapligt arbete är ifrågasättande. Nya fakta kommer fram och omprövning sker. Historikus kommer att nå längre i sina arbeten om han frigör sig från tendensen att lita på. Det är min mening. Ifrågasätt mera!
Vänta med ställningstagande tills argumenten är framlagda
Vad gäller min nytolkning av Danaholmen, från en tredelad holme i Brännöarna till kyrkoprovinsen i Norden under dansk överhöghet, menar Historikus att källorna inte kan bära. Det är för tidigt att uttala sig om. Än finns ingen källa framlagd. Däremot kan ett antal indicier läggas fram vilka tillsammans förhoppningsvis visar på sannolikheten att det kan vara så. I länk till blogginlägg på första inlägg i denna tråd ifrågasatte jag rimligheten av att ett skär i den danerna tillhörande ögruppen skulle vara delad i tre lotter. Sedan visade jag på hur Karl den Stores rike uppdelades på tre lotter och den jämförelse som gjorts (av Lauritz Weibull bl a) mellan hur danernas freder med frankerriket och gränsläggningen mellan svenskar och danskar skildrats.
De nyare namnen för det aktuella skäret är bl a Danmark Lilla och Danska liljan. Dessa namn är kända från 1500-talet. Men vi vet inte om skäret tidigare hette Danaholmen. Utpekandet kan ha skett utifrån Landamäre 1 utifrån vad man trodde: "Första ön bland de danska öarna med ett liknande namn, det måste vara Danaholmen".
Ett fjärde ifrågasättande av Danaholmen som gränsmärke kan göras utifrån att det saknas i den riksgränslista mot Norge, i Landamäre 2, som har inledningen "Ny byriaes a dali". Det är inte heller med i Landamäre 1, däremot i gränslistan i Kung Valdemars jordebok. Där dock inplacerad på ett sätt som gör det tvivelaktigt som gränsmärke. Det ligger t ex utanför häradsindelningen. Mycket större utrymme än här ges behövs dock för att förtydliga detta fjärde indicium.
Fyra indicier så långt, här alldeles för kortfattat beskrivna. Men vänta. Historikus, med ditt ställningstagande tills mera lagts fram.
Lösa antaganden hör inte hemma i forskning
Att broder X har läst om Danaholmens delning och kungarnas mötesplats ser jag som ett löst antagande. Kungarnas mötesplats kan han överhuvudtaget inte ha läst om då det inte framgår av Landamäre 1. Slutsatsen att han därför funnit angeläget att berätta om detta, håller därför inte. Han kan ha känt till berättelsen, men är det i så fall inte troligt att han hade nämnt Danaholmen i högra älvutloppet?