Gårdskyrka till sockenkyrka?

1066 - 1520
AndreasOx
Inlägg: 941
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Gårdskyrka till sockenkyrka?

Inlägg av AndreasOx » 26 april 2019, 17:45

Enligt jordeboken ca 1560 bestod många både stora och små socknar i Västergötland av en enda by, ex Kungslena med 29 gårdar och Leaby med 6 gårdar.

Opager
Inlägg: 692
Blev medlem: 1 maj 2015, 09:04
Ort: Malmö

Re: Gårdskyrka till sockenkyrka?

Inlägg av Opager » 26 april 2019, 20:14

Adam av Bremen skrev om att det fanns kring 300 kyrkor i Skåne förre 1100-talets början. Så många stenkyrkor daterade före år 1100-talet har inte hittats i Skåne.

Opager

AndreasOx
Inlägg: 941
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Gårdskyrka till sockenkyrka?

Inlägg av AndreasOx » 26 april 2019, 20:45

Sockenkyrkor kan vara av både trä och sten, om det är det du funderade på.
Vad jag vet fanns det 398 medeltida socknar i Skåne.

Soar
Inlägg: 37
Blev medlem: 5 juni 2020, 16:14

Re: Gårdskyrka till sockenkyrka?

Inlägg av Soar » 7 juli 2020, 14:48

AndreasOx skrev:
17 april 2019, 19:19
Begreppet patronatskyrkor tillhör väl tiden efter katolicismen? Under medeltiden hävdade kyrkan ensamrätt till att utse biskopar och präster. Det är delvis därför jag har svårigheter med att förstå vad stormän kunde tjäna på att släppa makten över gårdskyrka om den omvandlades till en sockenkyrka.
Patronatskyrkor hör också till tiden före katolicismen så att säga, innan den svenska kyrkan var fastare inordnad i den kyrkliga organisationen. Jag vill hävda, till skillnad från den i ditt arbete, AndreasOx, nämnde Johan Runér, att flera påvebrev från 1100- och 1200-tal berör svenskarnas "oskick" när det gäller tillsättandet av präster och egenmäktigt förfarande kring kyrkorna - se till exempel SDHK 224, 225 och 226. Det tidigaste exempel som uttryckligen omtalar patronatsrätt vid en kyrka i Sverige som jag känner till återfinns i SDHK 473 från 1231, där det sägs att Birger Brosa haft patronatsrätten över S:t Eskils kyrka i (Eskils-)Tuna. Fr o m slutet av 1200-talet finns många exempel på patronatsrätter, vilka behandlas som ärftliga. Det utbredda förhållandet med patronatsrätt vid kyrkor måste förklaras med att den ursprunglige innehavaren finansierat hela eller stora delar av kyrkans byggnation.

Ett konkret bevis på gårdskyrka som övergått till att vara sockenkyrka har efterlysts. Kanske är SDHK 977 från 1275 så nära vi kommer? Lagman Bengt överlåter i sitt testamente till sina efterlevande en gård i Skrukeby "med därtill knuten patronatsrätt". Patronatsrätten gällde uppenbarligen för den kyrka som heter Östra Skrukeby och är sockenkyrka.

Visst finns det väl mycket som tyder på att den ekonomisk-politiska maktbasen i samhället gick från att ha varit knuten till kontrollen av personer t o m vikingatid, till att bli knuten till kontrollen av jord fr o m medeltiden? Hagerman skriver ju till exempel om detta. Gårdskyrkorna fanns i det förstnämnda sammanhanget, då det gällde att locka anhängare till sig på personbasis, och de kan jämföras med vissa runsten-resares uppgifter om att de anlagt tingsplatser eller broar. Folk som sökte sig till deras kyrka/ting/bro kunde knytas till byggherren. När spannmålsodlingen ökar och tillgången till jord blir allt viktigare, blir geografiskt betingade gränsdragningar mer relevanta.

Sedan tror jag kanske man ska hålla sig ifrån att tala om kyrkor uppförda av stormän respektive bönder. Under den huvudsakliga kyrkobyggnadstiden var alla som byggde kyrkor bönder. Vissa bönder hade så pass stora tillgångar att de kunde uppföra kyrkor på eget initiativ, andra var hänvisade till att gå ihop i gemensamma projekt. Stefan Brink menar på att kyrkor som uppförts av gemenskaper ofta har namn relaterade till större områden, vilket är vanligt förekommande i norr. Få västgötska exempel finns, men nämnas kan Amnehärad, Bollebygd och Undenäs (Undedhe). Dessa kyrkor har aldrig varit gårdskyrkor, medan kyrkor med samma namn som en enskild gård/by ofta har varit det. Enligt Brink alltså.

AndreasOx
Inlägg: 941
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Gårdskyrka till sockenkyrka?

Inlägg av AndreasOx » 7 juli 2020, 20:05

Tack Soar för detta mycket intressanta inlägg!
Jag vänder mest mot att många beskriver det som att enbart gårdskyrkor fanns före 1200-talet. Jag tror att verkligheten var mycket mer komplicerad än så och att många kyrkor byggdes gemensamt av en socken (Anga på Gotland), andra var gårdskyrkor (förmodligen många västgötska ödekyrkor) medan en del byggdes med regionala insatser (Edsleskog kan vara ett exempel på detta).

Soar
Inlägg: 37
Blev medlem: 5 juni 2020, 16:14

Re: Gårdskyrka till sockenkyrka?

Inlägg av Soar » 8 november 2020, 23:51

Håller med om att den sena vikingatidens och den tidiga medeltidens kyrkliga landskap nog inte var så enhetligt, utan att olika trakter hade olika lösningar i kyrkbyggnadsfrågor. Kanske kan man ana "regionala" kyrkor eller i alla fall begravningsplatser bakom den typ av stora kyrkogårdar som den som nyligen grävts fram vid Vreta? https://arkeologerna.com/uppdrag/en-oka ... a-kloster/

I PE Lindskogs beskrivning kan man för övrigt läsa om hur den muntliga traditionen kunde berätta att Mo respektive Odensåkers kyrkor i Västergötland byggts vid en tid då det fanns så få kyrkor i landet, att folk ända från Hova 3-4 mil därifrån hade haft sina stallplatser vid kyrkorna. Till Mo kyrka ska folk till och med ha kommit från Närke.

Men egentligen ser jag inget problem med att dessa kyrkor också skulle kunna betraktas som gårdskyrkor. Att de var uppförda i anslutning till en större gård, men nyttjades av en stor mängd människor, till gagn för kyrkans ägare. Detta i ett relativt kort tidsspann på 1000-talet, från det att Skara stift bildats och biskopen påbjöd att alla kristna måste begravas i vigd jord, tills dess alla bönder som kunde hade byggt en egen kyrka, så att deras släktingars stoft fick vila vid sidan av övriga fäder. Begravningsplatsen i Vreta med sitt korta tidsspann skulle kunna passa i ett sådant scenario, medan Varnhem är mer svårläst eftersom kyrkogården där använts under mycket längre tid.

Varnhem ska förresten enligt Vretmark visa på tydliga indicier att ha börjat som gårdskyrka. Såhär skriver hon i Västergötlands museums publikation om fru Sigrids gård:
Studier av äldre kartor visar att kyrkan legat i anslutning till en av byns går- dar medan bytomten med de övriga gårdarna låg ett stycke bort. Liknande mönster finns exempelvis i Kållands-Råda, Ledsjö, Husaby, Gudhem och Kar- leby (Leksbergs sn) (Vretemark & Jacobzon 1996 s. 106; Tollin 2009 s. 97). Det här förhållandet skulle kunna vara en återspegling av dessa kyrkors ur- sprung – dvs. att de tillkommit som privata gårdskyrkor på storgårdar och att de först senare kom att bli gemensamma sockenkyrkor.
Skickar också med en länk till en skrift om den spännande miljön kring Tölö i norra Halland, där en stolpgrävd gårdskyrka i trä från 1000-talet påträffats, med en central gravläggning inne i kyrkan - kanske byggherren själv? http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/insit ... /3949/3231

Valdemar
Inlägg: 1308
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Gårdskyrka till sockenkyrka?

Inlägg av Valdemar » 9 november 2020, 10:29

Intressant!

Liknande miljö finns anatagligen i Alvhem som hade ett ”kapell” vid kungsgården. Denna kyrka försvann före 1600-talet och socknen kallas ”kapel socken”. Så kungsgården bildar en socken. Kyrkor fanns samtidigt i bl a Skepplanda och flera i Lödöse.

Det är i princip de byar som ingått i kungsgårdens marker som bildar socknen.

BalticSea
Inlägg: 251
Blev medlem: 1 maj 2015, 18:43
Ort: Storköpenhamn

Re: Gårdskyrka till sockenkyrka?

Inlägg av BalticSea » 24 november 2020, 11:42

Spændende. :)
Hvornår blev området Halland nævnt første gang i litteraturen?
:?:

Valdemar
Inlägg: 1308
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Gårdskyrka till sockenkyrka?

Inlägg av Valdemar » 24 november 2020, 23:07

Jordanes

”Hallin”

Skriv svar