Sigridlev
Re: Sigridlev
Enligt "Danmarks Riges Historie", bok 1, 1904, Johannes Steenstrup, sid. 780 eller https://da.wikisource.org/wiki/Side:Dan ... 1.djvu/808:
Enligt "Skånes historia", Sten Skansjö, google books (sök efter "Kungalev" i boken):
Kungalev, https://sv.wikipedia.org/wiki/KungalevKonunglev.
Konunglevet forøgedes endvidere ved, at Ejendomme tilfaldt Kronen, naar Ejeren var død uden at efterlade Arvinger, eller forbrødes, naar Ejeren havde ført Avedskjold mod Riget. Det synes dog som om den ældre Ret havde tildelt Kongen personlig det Gods, som forbrødes ved Landsforræderi, og at først i Løbet af det 13de Aarhundrede den Regel sloges fast, at denne Art Gods tilfaldt Konge-
Lev, bröd, kaka, se https://www.saob.se/artikel/?unik=L_0561-0001.GR7w&pz=3Kungalev eller konunglef, är ett begrepp som under främst medeltiden avsåg ett område med flera kronohemman; gårdar som tillhörde kungamakten, då den danska kronans egendomar och rättigheter. Inom kungalevet fanns oftast en kungsgård, och till denna kan det ha hört en kyrka.
Enligt "Skånes historia", Sten Skansjö, google books (sök efter "Kungalev" i boken):
Sigridlev borde då ha med en Sigrid att göra (eller ett annat ord som förvanskats till Sigrid), lev indikerar att jorden ägs av kungamakten (kronan) och inte av kungen själv (privat).I Kung Valdemars jordebok uppräknas i en särskild lista vissa egendomar som ”kungalev”. Detvar tidens termför kungens ämbetsgods, krongodset. Det höllsåtskilt från kungens släktgods, hans patrimonium...
Senast redigerad av 2 Daler, redigerad totalt 27 gång.
Re: Sigridlev
Sid. 121-122, Valdemar den andens jordebog, O. Nielsen, 1873 (http://dspace.ut.ee/bitstream/handle/10 ... 07_ocr.pdf)
Attung, ett jordmått fanns bland annat i "Uppland, Närke, Värmland, Östergötland och Öland" enligt https://sv.wikipedia.org/wiki/Attung.
Är det där eller ungefär där som enheterna listade ovan låg?
Och vems var jorden från början?
Kan ha smugit sig in några felavläsningar.Dette er kong Valdemar I's besiddelser i Sverige. I
Arem 16 otting.
Hallæstathæ 8 otting.
Guluæ 8 otting.
Rynkeby 4 otting.
Hwalsbyargh 8 otting.
Istath 4 otting.
Cnæby 6 otting.
Burghær 4 otting.
Wighby 24 otting.
Uluæruth 6 otting.
Cnæby i Thyustæ 2 otting
foruden meget andet, som hører til Syghridlef og foruden de ejendomme, som Bulislaus arvede efter sin fader Sværko den gamles død, og efter samme Bulislaus død arvede hans søster, den danske dronning Sofie, kong Valdemar II's moder, dem. Og det skal vides, at alle disse ejendomme gav vi hertug Knud foruden arven efter Bulislaus.
Attung, ett jordmått fanns bland annat i "Uppland, Närke, Värmland, Östergötland och Öland" enligt https://sv.wikipedia.org/wiki/Attung.
Är det där eller ungefär där som enheterna listade ovan låg?
Och vems var jorden från början?
Re: Sigridlev
Sverker den äldre var omgift med Rikissa av Polen. Hon var dotter till Boleslav III av Polen. Enligt jordeboken hade Sverker sonen Boleslav som givetvis borde ha varit Rikissas son också med tanke på namnet. Anta att Boleslav dog barnlös. Då borde hans jorddelar gå tillbaka till föräldrarna eller deras barn. Rikissa hade bland annat dottern Sofia, mor till Valdemar den andre (Valdemar Sejr).
Men detta förklarar inte varför man blandar in namnet Sigrid i sammanhanget.
Men detta förklarar inte varför man blandar in namnet Sigrid i sammanhanget.
Re: Sigridlev
Christian Lovén har skrivit en mycket intressant artikel om Sigridlev - vem Sigrid var och var godsen kan ha legat
https://www.academia.edu/10682154/Sigri ... nkilsätten
https://www.academia.edu/10682154/Sigri ... nkilsätten
Re: Sigridlev
Tack Andreas.
Får känslan av att det ändå rör sig om egenägd jord och inte kronans jord. Samt att Sigridlev och arvet efter Burislev var två olika samlingar jordarv. Förstår i nuläget inte om de elva jordenheterna ska kategoriseras som Sigridslev, arv efter Burislev, arv efter någon annan eller en kombination av olika arv.
Här några stycken från Terra mediaevalis - Jordvärderingssystem i medeltidens Sverige, Alf Ericsson, Uppsala 2012, sid 289-290 (https://pub.epsilon.slu.se/9224/1/ericsson_a_121107.pdf):
Får känslan av att det ändå rör sig om egenägd jord och inte kronans jord. Samt att Sigridlev och arvet efter Burislev var två olika samlingar jordarv. Förstår i nuläget inte om de elva jordenheterna ska kategoriseras som Sigridslev, arv efter Burislev, arv efter någon annan eller en kombination av olika arv.
Här några stycken från Terra mediaevalis - Jordvärderingssystem i medeltidens Sverige, Alf Ericsson, Uppsala 2012, sid 289-290 (https://pub.epsilon.slu.se/9224/1/ericsson_a_121107.pdf):
Finns en lång rad andra intressanta stycken om attungen, Sigridarvet och annat i ovannämnda doktorsavhandling.Notisen inleds med en uppräkning av Valdemar I:s egendomar i Sverige, varefter uppges att förutom (preter) dessa gods hör mycket annat (alia multa) till något som kallas Sigridlev, men vad detta myckna som räknas till ’Sigrids arv’ skulle vara för något framgår inte. Därefter sägs att förutom (preter) Sigridlev hör till Valdemars svenska gods de egendomar som Burislev ärvde efter sin döde fader Sverker d. ä. (eg. den gamle), och som efter honom ärvdes av hans syster drottning Sofia, som är mor till Valdemar II. Ergo: Valdemar II disponerade dels egendomar som omfattades av begreppet Sigridlev och tidigare hade ägts av Valdemar I, dels egendomar som via drottning Sofia och Burislev kommer från kung Sverker d. ä. av Sverige. Medan de förra egendomarna var Valdemar II:s fädernearv, var de senare hans mödernearv. Avslutningsvis finns en uppmaning, att man ska veta att alla de nämnda egendomarna gav Vi (dedimus) åt hertig Knud, förutom Burislevs arv (preter hereditatem Bulizlaui). Valdemar II omtalar sig själv här i pluralis majestatis och med omnes predictas possessiones måste avses de namngivna egendomarna, inte hela Sigridlev. Antagligen är denna gåva till hertig Knud själva orsaken till notisens eller rättare sagt förlagans tillkomst. En i sak tillfredställande översättning till svenska blir då som följer:
Detta är kung Valdemar I:s egendomar i Sverige: I Arem 16 attungar, Hallæstathæ 8 attungar, Guluæ 8 attungar, Rynkeby 4 attungar, Hwalsbyargh 8 attungar, Istath 4 attungar, Cnæby 6 attungar, Burghær 4 attungar, Wighby 24 attungar, Uluæruth 6 attungar, Cnæby i Tjust 2 attungar, förutom mycket annat som tillhör Sigridlev, och förutom de egendomar som Burislev ärvde efter sin döde fader Sverker d. ä., och efter nämnde Burislevs död ärvde hans syster Sofia, den danska drottningen, kung Valdemar II:s moder, samma egendomar. Och man skall veta, att alla de nämnda egendomarna gav Vi (= kung Valdemar II) till hertig Knud, förutom Burislevs arvegods.
Re: Sigridlev
Men så här skriver Alf på sid. 314:
Sigridsnotisen omtalar att från den danske kungen Valdemar II:s besittningar i Sverige, vilka går under namnet Sigridlev och som tidigare varit i Valdemar I:s ägo, har elva jordegendomar omfattande totalt 90 attungar avskilts och givits till hertig Knud (av Reval).
Re: Sigridlev
Enligt Lovén är de 11 enheterna antingen arv (och därmed privategendom) efter Sigrid eller efter någon annan. Men mer troligt att de är arv efter Sigrid då arvet fått ett specifikt namn, dvs Sigridlev, och i detta ingår de ospecificerade smärre enheterna.
Re: Sigridlev
Ortnamn har väl inget direkt med begreppet Sigridlev att göra men intressant ändå med alla -lev-förekomster på den danska kartan.
"-lev, som betyder arv, ejendom"
http://www.byhistorie.dk/stednavne-med-endelsen-lev/
Varför så få -lev-ortnamn i Sverige till och med i Skåne?
-klev-ortnamn finns men inte -lev vad jag kan se.
Kan visa -löv-ortnamn i Sverige ha haft en samma betydelse som de danska -lev-ortnamnen ursprungligen?
Tillbaka till Sigridlev och namnet Sigrid. Så följande kan nämnas som eventuella förklaringar.
1. Sigrid Storråda.
2. Sigrid, Erik den heliges hustrus släkting.
3. Annan Sigrid.
4. Ett annat ord, namn, begrepp som förvanskats om blivit Sigrid.
"-lev, som betyder arv, ejendom"
http://www.byhistorie.dk/stednavne-med-endelsen-lev/
Varför så få -lev-ortnamn i Sverige till och med i Skåne?
-klev-ortnamn finns men inte -lev vad jag kan se.
Kan visa -löv-ortnamn i Sverige ha haft en samma betydelse som de danska -lev-ortnamnen ursprungligen?
Tillbaka till Sigridlev och namnet Sigrid. Så följande kan nämnas som eventuella förklaringar.
1. Sigrid Storråda.
2. Sigrid, Erik den heliges hustrus släkting.
3. Annan Sigrid.
4. Ett annat ord, namn, begrepp som förvanskats om blivit Sigrid.
Re: Sigridlev
En till intressant Sigrid i sammanganget?
Sigrid Svensdotter, dotter till Sven Estridsson, gift med obotriten Gottschalk. Valdemar den stores far Knut Lavard blev senare erkänd som obotriternas överherre enligt Wikipedia. Valdemar Sejr (Valdemar den stores son) verkar också ha varit där för att härja.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sigrid_Svendsdatter
https://sv.wikipedia.org/wiki/Obotriter
Här i alla fall en möjlig koppling mellan Sigrid Storråda och Valdemar den store:
Sigrid Storråda
Estrid Svensdotter
Sven Estridsson
Erik Ejegod
Knut Lavard
Valdemar den store
(Kanske finns flera kopplingar via andra led. Alla led är väl att betrakta som inte helt historiska).
Sigrid Svensdotter, dotter till Sven Estridsson, gift med obotriten Gottschalk. Valdemar den stores far Knut Lavard blev senare erkänd som obotriternas överherre enligt Wikipedia. Valdemar Sejr (Valdemar den stores son) verkar också ha varit där för att härja.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sigrid_Svendsdatter
https://sv.wikipedia.org/wiki/Obotriter
Här i alla fall en möjlig koppling mellan Sigrid Storråda och Valdemar den store:
Sigrid Storråda
Estrid Svensdotter
Sven Estridsson
Erik Ejegod
Knut Lavard
Valdemar den store
(Kanske finns flera kopplingar via andra led. Alla led är väl att betrakta som inte helt historiska).