Skandinaviskt Arkeologiforum

Hur var det beskaffat med vägar under yngre järnålder? Var det bara gång och ridstigar? De vagnar som hittats, användes de för långväga transporter eller endast hemma på gården?

Det har väl hittats fragment av stenlagda vägar för vagnar om jag inte missminner mig. Har något i bakhuvudet som viskar skåne, eventuellt citytunnelprojektet eller öresundsbron.

Så ja, det förekom.
Nej, det var nog inte så omfattande system av omhändertagna vagnanpassade vägar annat än lokalt i "centralbygder".

På AF fanns denna tråd, 46 sidor lång...

http://www.arkeologiforum.se/forum/inde ... 537.0.html

Thomas

Enligt Lotte Hedeager ,Gyldendal-Politikkens verdenshistorie, fanns det härvägar i Danmark för militära transporter, och också träbroar.

Dagens skogar med gran och tall kanske inte var den dominerande landskapsbilden under järnåldern. Den landskapsbilden är tidigt 1900-tal och man får kanske fundera över ett hedliknande landskap sedan slutet av Stenåldern.

Det gör vägtransporter, utan organiserade och underhållna vägar mer möjliga,utan att det ha behövt dominera eller utesluta transporter på åar och älvar.

Vägar har kanske mer varit riktpunkter motsvarande hur orienterare jobbar idag men utan karta och med mer visuella riktpunkter.

Fragment av bitvis organiserade vägsystem finns över vad och på andra platser i Skåne. Att det skulle ha funnits kilometrar av utlagda vägar är kanske en tanke som aldrig har behövts omsättas i praktiken. Forntidsvägarna har krävt förstärkningar på svaga punkter men med hedlandskap har det inte krävt stora ansträngningar.

Dock finns det spår av vägar för boskap ner till beten vid kusterna här i Skåne.

Opager

vägar anlägger man för att man ska kunna ta sig fram. På det flesta platser krävs det för att underlaget inte ska förvandlas till ett gyttjigt dike eller ett stenskrammel. Och vare sig i ett jordbrukslandskap eller i en skog släntrar man nog omkring där det passar. Man kan inte hålla på att klampa i grödor, klättra över gärdesgårdar och kryssa bland kor hur som helst. Gutalagen beskriver ganska väl hur väg, hage och åker ska samsas på ett ordnat sätt. Och om man i skogen lämnar stigen är man fort illa ute, man går helt enkelt vilse och utan karta och kompass är det inget att skoja med.

Där det funnits gott om folk har många kunnat hjälpa till med väg, i glesbygd har man nog fått vara glad för att vägen över huvud taget syns, och man har fått stå ut med dess dåliga standard.

Nu vet jag inte hur det var just i Skåne, men jag har fått för mig att det under forntiden var betydligt tätare och ogenomtränglig urskog i stora delar av Sverige.

Bäckahästen: http://tinyurl.com/qzrujyw

Opager

Blekinges norra delar och södra Småland var antagligen beskogade av stora ekar, tall, björk och hassel. Granen kom sent till dessa områden. (http://pub.epsilon.slu.se/4298/1/Johansson_M_1996.pdf)
Stora lövskogar tenderar ju att ge lägre undervegetation, så det borde inte vara allt för vildvuxet. Där emot är terrängen inte så rolig alla gånger eftersom inlandsisen roat sig med att släppa ifrån sig allehanda avfall lite överallt

Intressant! Jag skall läsa igenom det noggrannare så fort tid ges.