Jomsvikingarna och Jomsborg

500 f.Kr. - 1066
Bäckahästen
Inlägg: 1787
Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
Ort: Blekinge

Re: Jomsvikingarna och Jomsborg

Inlägg av Bäckahästen » 24 september 2015, 19:44

Så här står det i Wikipedia om Jomsvikingarna.
Dölj
Wiki Loves Monuments: Fotografera ett minnesmärke, hjälp Wikipedia och vinn!
Öppna huvudmenyn

RedigeraBevaka denna sida
Jomsvikingar

Jomsvikingar slåss i en hagelstorm vid slaget vid Hjörungavåg. Konstnär: Halfdan Egedius.
Jomsvikingar var enligt isländska sagor ett vikingabrödraskap som hade sitt tillhåll i Jomsborg, en stark borg på ön Wolin vid Oders mynning.

Innehåll
Bakgrund
Slaget vid Fyrisvallarna
Slaget vid Hjörungavåg
Slaget vid Svolder
Övrig inblandning
Arkeologiska bevis
Kända jomsvikingar
Externa länkar
Källor
Noter
Bakgrund Redigera

Begreppet "jomsviking" kommer från Jomsvikingadrapan och Jomsvikingasagan, den sistnämnda ett dramatiskt äventyr som ursprungligen kommer ifrån de isländska sagorna.

Det finns olika källor som omnämner jomsvikingarnas historia. Gesta Danorum, bok 10, berättar om den bebyggda platsen Julinum, som övertogs av den danske kungen Harald Blåtand. Blåtand skall sedan ha gett befästningen till den svenske ädlingen Styrbjörn Starke och utrustat Styrbjörn med en stark här med vilken han terroriserade haven. Knytlingasagan ger samma information rörande att Harald skulle ha grundat jomsvikingarnas brödraskap, men styrker inte historien om Styrbjörns koppling till jomsvikingarna. Jomsvikingasagan berättar att det var Palnatoke, som fick området från den mytiske vendiske kungen Burislav. Styrbjarnar þáttr Svíakappa och Eyrbyggja saga håller med samtliga ovanstående versioner om att Styrbjörn skulle ha tagit kommandot över jomsvikingarna efter att brödraskapet redan blivit etablerat. Styrbjarnar þáttr Svíakappa berättar också att brödraskapet bestod av en del män från "östliga land", vilket ger en bild av Jomsborg som en etniskt blandad befästning.

Enligt Fagrskinna skulle Jomsvikingarnas ursprung ha varit att Harald Blåtand under ett härjningståg i Vendland hade byggt en borg på en plats kallad 'Jom', som fick namnet Jomsborg. Där satte han in en hövding och for sedan hem. Jomsvikingarna skulle sedan ha vunnit mycket land från den vendiske kungen Burislav. Efter Haralds död slöt dock Sigvald Jarl, som styrde området, fred med venderna, och Danmark behöll överhögheten över området. Fagrskinna kallade Sigvald och hans män både för jomsvikingar och daner.[1]

Enligt en annan saga, som mer liknar fornaldarsagorna, skall jomsvikingarnas historia ha sin början strax efter Harald Blåtands död då en dansk hövding vid namn Palnatoke fick landet av den vendiske konungen i utbyte mot att han skulle hjälpa till med dess försvar. Palnatoke skall sedan ha varit den som uppförde Jomsborg, och stiftade lagar som bland annat endast tillät män mellan 18 och 50 att upptas i jomsvikingarnas skara, och förbjöd dem att vika sig i strid med jämngod fiende.[2]

Slaget vid Fyrisvallarna Redigera


Efter slaget vid Fyrisvallarna. Konstnär: Mårten Eskil Winge (1888).
Gesta Danorum (bok 10), Styrbjarnar þáttr Svíakappa och Eyrbyggja saga nämner att Styrbjörn Starke använde sig av jomsvikingarna på 980-talet för att slåss mot Erik Segersäll i slaget vid Fyrisvallarna i Uppsala. Jomsvikingarna förlorade, vilket förklaras genom en pakt som slutits mellan Erik Segersäll och asaguden Oden. Tre runstenar, Högbystenen, en av Hällestadstenarna (DR 295) och Sjörupstenen från denna tid påminner om ett slag vid Uppsala. Slaget har också kommenterats, poetiskt, av skalden Þórvaldr Hjaltason, som deltog på Erik Segersälls sida.

Slaget vid Hjörungavåg Redigera

Sigvald Jarl skall i samband med Sven Tveskäggs gravöl efter sin far Harald Blåtand ha lovat att dräpa den norske Håkon Sigurdsson eller själv stupa på kuppen. Detta ledde till slaget vid Hjörungavåg, där Sigvald trots sitt löfte flydde från valplatsen.[3] Efter detta är det tämligen tyst om Jomsborg.

Slaget vid Svolder Redigera


Slaget vid Svolder. Konstnär: Otto Sinding.
Sigvald Jarl spelar enligt Olav Tryggvasons saga även en framträdande roll i berättelserna om slaget vid Svolder, och Jomsborg nämns, men då som boplats för vender och de hårdföra nordborna lyser med sin frånvaro. Jomsvikingarna skall ha spelat en avgörande, men förrädisk, roll i slaget. Sigvald Jarl, som ledde jomsvikingarna, övergav kung Olav av Norge och gick med på fiendens sida för att förstöra Olavs flotta. Det har antagits att detta förräderi kan vara ett försök att slå tillbaka kristnandet av Skandinavien, vilket kraftfullt försökts införas av Olav. Emellertid var den danske kungen Sven Tveskägg, som vann striden, också kristen (åtminstone sade han sig vara det). Sven och fadern, Harald Blåtand, skall ha blivit döpta 965.

Övrig inblandning Redigera

Jomsvikingar skall också ha gjort strandhugg i östra England 1009, och plundrade olika skandinaviska territorier under början av 1000-talet. Runt 1013 var jomsvikingarna via Sven Tveskägg inblandade i olika typer av slag i England, men bytte sida, möjligen för att lägga beslag på en egen danagäld, medan den stora delen av vikingaflottan drev kung Ethelred II av England till Normandie. Jomsvikingarna försvagades allt mer de följande decennierna, och enligt Heimskringla skall Magnus den gode av Norge 1043, efter att venderna i området vägrat lyda honom, ha beslutat att sätta punkt för hotet från jomsvikingarna. Han anföll därför Jomsborg och dödade samtliga överlevande.[4]

Arkeologiska bevis Redigera


Hällestadstenen 1 DR 295 i Skåne.
Utgrävningar i Wollin har visat att det funnits en stad med rötter sedan 700-talet på platsen. Denna tycks ha varit starkt befäst i överensstämmelse med källorna, men i övrigt gav utgrävningen endast stöd åt påståendet att Magnus den gode skall ha anfallit staden, då man funnit ett brandlager från samma tid. Eftersom nordbor dock vid samma tid tog makten i flera andra städer runt Östersjön, och Jomsborg låg mycket nära Danmark, är det troligt att de även gjort så i Jomsborg, även om källmaterialet är så klent att detta inte kan bekräftas.[5]

Kända jomsvikingar Redigera

Bue digre
Palnatoke
Sigurd Kåpa
Sigvald Jarl
Styrbjörn Starke
ev. Strutharald (Enligt Snorre Sturlason var Strutharald jarl av "Jomsborg i Vendland")
Torkel den höge

anber
Inlägg: 23
Blev medlem: 24 september 2015, 22:53

Re: Jomsvikingarna och Jomsborg

Inlägg av anber » 25 september 2015, 00:03

Jag skulle vilja "slänga in" en kandidat för platsen för Jomsborg:
Kamién Pomorski
Lägg märke till stadens "ringform". Enligt wikipedia så omnämns år 1107 en västslavisk befästning på platsen (60 år efter Jomsvikingarna). Positionen verkar inte heller motsägas av de beskrivningar som ni nämnt tidigare. En ytterligare indikation är namnet, Kamién betyder sten på polska. Sten är en gammal nordisk benämning på befästning. Jag har inte funnit någon motsvarande koppling i polskan, men å andra sidan kan man knappt göra det i svenskan heller längre...
(tack och lov för Karlsten och Fredriksten :) )
//anders

Bäckahästen
Inlägg: 1787
Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
Ort: Blekinge

Re: Jomsvikingarna och Jomsborg

Inlägg av Bäckahästen » 25 september 2015, 06:05

anganatyr skrev:
Bäckahästen skrev:Vad kan det tänkas finnas vid Jomsborg om det hittades? Hur beskrivs borgen i sagorna mm. Om jag minns rätt så hade borgen en stor hamn tex.
Så här står det i Jomsvikingasagan tidigare i tråden;
Palnatoke lät med hast resa en stor borg, som sedan vart kallad Jomsborg. En del av den stod ute i sjön. I dess inre lät han bygga en så vid hamn, att trehundra långskepp kunde alla ligga innelyckta där. Med mycken konstmässighet var allt i hamnen förfärdigat; utåt havet voro liksom portar gjorda, och uppe över inloppet välvde sig ett väldigt stenvalv; för portarna voro starka järnstängsel satta, de där innantill voro låsta med järntaggar. Ovan stenvalvet var ett ansenligt kastell byggt. I det funnos många valslungor. När borgen blivit färdig, stiftade Palnatoke lagar i samråd med de klarsyntaste männen där i Jomsborg, på det att hans härskaras kraft skulle varda än större.
Bild
Något jag reagerar på är det stora stenvalvet in till hamnen i borgen. Det passar inte in tidsmässigt tycker jag. Stenvalv hör väl mer till medeltiden och när byggandet av stenkyrkor kommer igång? Men å andra sidan finns fornborgarna som är byggda i sten, se tex Eketorps valv på Öland.

Bäckahästen
Inlägg: 1787
Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
Ort: Blekinge

Re: Jomsvikingarna och Jomsborg

Inlägg av Bäckahästen » 25 september 2015, 06:07

anber skrev:Jag skulle vilja "slänga in" en kandidat för platsen för Jomsborg:
Kamién Pomorski
Lägg märke till stadens "ringform". Enligt wikipedia så omnämns år 1107 en västslavisk befästning på platsen (60 år efter Jomsvikingarna). Positionen verkar inte heller motsägas av de beskrivningar som ni nämnt tidigare. En ytterligare indikation är namnet, Kamién betyder sten på polska. Sten är en gammal nordisk benämning på befästning. Jag har inte funnit någon motsvarande koppling i polskan, men å andra sidan kan man knappt göra det i svenskan heller längre...
(tack och lov för Karlsten och Fredriksten :) )
//anders
Det är en intressant tanke. :D Det går att lösa problematiken med hamnen i alla fall.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Jomsvikingarna och Jomsborg

Inlägg av Yngwe » 25 september 2015, 10:19

anber skrev:Jag skulle vilja "slänga in" en kandidat för platsen för Jomsborg:
Kamién Pomorski
Lägg märke till stadens "ringform". Enligt wikipedia så omnämns år 1107 en västslavisk befästning på platsen (60 år efter Jomsvikingarna). Positionen verkar inte heller motsägas av de beskrivningar som ni nämnt tidigare. En ytterligare indikation är namnet, Kamién betyder sten på polska. Sten är en gammal nordisk benämning på befästning. Jag har inte funnit någon motsvarande koppling i polskan, men å andra sidan kan man knappt göra det i svenskan heller längre...
(tack och lov för Karlsten och Fredriksten :) )
//anders

Kamién som polskt namn på befästing finns även i Kamien Slasky, och även i det polska namnet på Paide i Estland, Baily Kamien (troligen rakt översatt från tyska Weissenstein). Det förekommer även i tjeckiskan där vi har borgarna Kamen, Divci Kamen och i Slovakien finns Cerveny kamen och Modry Kamen, Så nog är Kamién / Kamen en term som i slaviskan används för borgar.

fileoscar
Inlägg: 256
Blev medlem: 21 september 2015, 20:11
Ort: Nässjö
Kontakt:

Re: Jomsvikingarna och Jomsborg

Inlägg av fileoscar » 25 september 2015, 14:33

Jancro!

Ingen som helst tvekan om att din texttolkning av Mohrs slutsatser är riktig. Jag hade läst för slarvigt innan men har nu kollat på nytt.

I ett mail (jag har haft brevväxling med honom också) menar han att till skillnad från Vineta/Jumne-frågan - som får anses löst (Wollin alltså) - så återstår Jomsborgs placering. Med utgångspunkt från att Jomsborg måste ha fungerat som skyddsborg kan han då bara se en placering i Peenemynningen. Detta som något slags ”spärr” om jag förstår honom rätt. Hela resonemanget finns tydligen att läsa i en bok han skrivit: ”Drachenschiffe in der Pommernbucht. Die Jomswikinger, ihre Jomsburg und der Gau Jom. Rostock: Ingo Koch Verlag 2013. ISBN 978-3-86436-069-5”

Själv har jag inte beställt/läst boken och ska kanske därför vara försiktig med omdömet. Men spontant ställer jag mig tveksam till tanken att Jomsborg skulle kunna verka som skyddsborg på det avståndet – upp emot 5 mil. F.ö. är väl den allmänna tron också att Jomsborg snarare fungerat som ett militärläger för legosoldater än som skydd för slaviska städer i näromgivningen. Men, men…

fileoscar
Inlägg: 256
Blev medlem: 21 september 2015, 20:11
Ort: Nässjö
Kontakt:

Re: Jomsvikingarna och Jomsborg

Inlägg av fileoscar » 25 september 2015, 14:42

Så här är det:

Jag har intresse för historia men är annars en ren amatör på området och är heltidsarbetande tjänsteman med helt annan yrkesmässig inriktning (därav mina dröjsmål med svar stundtals…). Mitt första inlägg i ett arkeologiskt forum gjorde jag 2009 och det första i vårt ämne i dec 2010. Redan då förfäktade jag tanken om ett Vineta/Jumne/Jomsborg i sydvästra Usedom. Gensvaret var dock klent och jag lade ner intresset några år. Ifjol tog jag fatt i frågan igen och lade sedan in en egen tråd om ämnet i ett annat, numera avsomnat arkeologiforum under januari i år. Även nu blev responsen svag.

Mina studier i frågan fortsatte dock denna gång. I allt väsentligt handlar det om ”forskning” över Internet som ju inte är en källa i sig men som är ett under av riktiga källor, forskningsresultat, scannade böcker, uppsatser m.m. Fantastiskt vilket försteg man därmed fått de senaste tjugo åren jämfört med alla dem som jobbat med ämnet de tidigare 400 åren…Och de är många. Vidden framgår kanske inte så mycket av svenska sidor men lite mer redan om man kikar på tyska wikipedia: https://de.wikipedia.org/wiki/Vineta

Redan vid årets ingång valde jag min placering av Jomsborg på en höjd sydöst om staden Usedom, utmed Usedomer See. Jag hade i det läget hittat en del om fynden i Menzlin (område ”Altes Lager”) samt visste att det också fanns vissa utgrävningar i staden Usedom (område ”Am Hain”). Placeringen i sydöstra delen av ön Usedom gjordes med stöd av Adam medan den mera precisa posteringen snarast är en logisk gissning. Jag hade kollat den topografiska kartan (http://de-de.topographic-map.com/places/Usedom-966235/) och som sagt konstaterat att hela det hörnet av ön ligger runt eller under havsnivå. Utifrån erfarenheter av andra liknande byggen (trelleborgar och slaviska borgar) så borde en borg normalt (finns undantag) placeras lite högre än så. Här finns dessutom en permanent översvämningsrisk vilket borde beaktats. För det tredje ger beskrivningarna i de isländska sagorna en klar indikation om att ”kastellet” låg ovanför sjön. Jfr t.ex. avsnittet i Jomsvikingarnas saga om hur Vagn och Sigvald tar en batalj – först till sjöss utanför stenvalvet vid hamnen till Jomsborg; sedan på land. Här kan man läsa att: ”Palnatoke och de andra jomsvikingarna stod uppe i kastellet och följde striden.”

Utifrån kartan kunde man möjligen då tänkt sig höjden längre upp i Peenestrom; sydväst om Suckow. Men här skulle inte skyddet bli lika starkt som man valt för exempelvis trelleborgarna i Danmark (jag utgår alltså från samma beställare, Harald Blåtand). Inne i Usedomer See är det helt annorlunda tack vare att ingången till den i syd är så smal att den tvingar en motståndsflotta att glida in med en båt i taget samtidigt som det blir lätt ur bevakningssynpunkt. Jag har till och med funderat på om skrivningen i sagan skulle kunna innebära att redan denna ingång fanns spärrad med port. Kanske inte helt osannolikt med portar i två steg, jfr ”…utåt havet voro liksom portar gjorda, och uppe över inloppet välvde sig ett väldigt stenvalv; för portarna voro starka järnstängsel satta, de där innantill voro låsta med järntaggar. Ovan stenvalvet var ett ansenligt kastell byggt.”

Den gångna sommaren tog jag ytterligare steg genom att sambon och jag gjorde en tredagars biltur ner till Usedom! I första hand var det för att njuta de förstklassiga stränderna i norr men det blev också ett kortare strandhugg till de mera okända (ur turistsynpunkt) delarna i sydväst. Ambitionen var mest att känna av omgivningen och matcha dem mot min teori. Särskilt ville jag kolla nämnd ingång till sjön samt få bekräftat vilken utsikt man hade från de få mindre höjderna.

Och dessa förväntningar tillgodosågs i allt väsentligt. Ingången till sjön var precis så smal och ”portal” som jag trott även om jag inte kunde stanna och forska. Längst ut på udden hamnade jag nämligen på en gård bland hundar, höns m.m. och kände inte det var läge att stanna. När det gällde utsikten så såg man Stettiner Haff åt söder så snart man kom upp några meter över havet alternativt Peenestrom på andra hållet. Huruvida man kunde se båda samtidigt från min utvalda höjd (28-29 m över havet) fick jag inte utrett denna gång. Höjden var skogsbevuxen och vi kom aldrig till med bil. Men nästa gång ska det bestigas till fots…

Senare runt sommaren har jag fått mer info om ”Am Hain” – via inköpt bok samt brevkontakt med professor Felix Biermann. Tydligen har de gjorda utgrävningarna där främst skett under början av 2000-talet och jag får intrycket att inget händer f.n. Biermann var tidigare professor i Greifswald och det var studenter därifrån som bistod i utgrävningen. Hans flytt till Göttingen kan nog hänga samman med avbrottet (?).

Det handlar om ett begränsat område och en del är nog ogjort. Icke desto mindre många intressanta fynd. Liksom i Menzlin syns många skandinaviska influenser. T.ex. hittade man många järnspik från båtar vilket är anmärkningsvärt eftersom slaverna använde träspik i sina.

Utöver fynden i form av båtgravar, vapen, keramik, etc. så har man också hittat en grävd kanal mellan Usedomer See och Peenestrom. Om jag förstått det rätt skulle den haft en längd på 1,5 km; varit 1,5 m djup och haft en bredd på 8-10 m. Dateringen är osäker men utifrån båtars storlek i olika tidevarv borde den ha varit mest användbar under 900-1100-talet.

Man kan ju fundera över syftet med kanalen. Om det var med förtecken av handel eller militärt. Oavsett så tyder ett så omfattande arbete på hög angelägenhetsgrad och att den var gjord av någon med stora resurser.

”Burgwall Bauhof” blev jag så klart intresserad av när jag hittade info om den under sommaren! Utöver det som syns idag har Biermann o Co funderingar kring en tidigare slavisk huvudborg på i princip samma plats. Troligen ska den då ha legat under delar av nuvarande (södra delen) men kan möjligen också sträckt sig norrut – mot Jürgensee. Mitt huvudtips är nog fortfarande att detta inte är resterna av ett Jomsborg då platsen känns för låglänt. En omständighet som annars främst talar för ett Jomsborg är Bauhofs läge i sig längst in i sjön – och då särskilt om man beaktar kombinationen med nämnd kanal.

I brev till Biermann har jag frågat om det finns någon som kopplat utgrävningarna kring Usedom till Vineta/Jomsborg och fått ett nekande svar på det. Men han tyckte min teori – som jag röjde för honom - var intressant och menade att det var inget som kunde anses utesluta den. När det gäller ”min” höjd sydöst om staden så meddelade han att inga utgrävningar hade skett i det området.

fileoscar
Inlägg: 256
Blev medlem: 21 september 2015, 20:11
Ort: Nässjö
Kontakt:

Re: Jomsvikingarna och Jomsborg

Inlägg av fileoscar » 25 september 2015, 14:45

Det som talar emot Kamien Pomorski är ett avsnitt i Knytlingasagan där man nämner Jomsborg tillsammans med Steinborg: "Samme Høst udbød Kong Valdemar Leding, og drog til Jomsborg og til Steinborg, som ligger længere mod Østen i Vindland"

De flesta är nog överens om att Steinborg avser just Kamien Pomorski.

anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: Jomsvikingarna och Jomsborg

Inlägg av anganatyr » 25 september 2015, 17:29

fileoscar skrev:Så här är det:

Jag har intresse för historia men är annars en ren amatör på området och är heltidsarbetande tjänsteman med helt annan yrkesmässig inriktning (därav mina dröjsmål med svar stundtals…). Mitt första inlägg i ett arkeologiskt forum gjorde jag 2009 och det första i vårt ämne i dec 2010. Redan då förfäktade jag tanken om ett Vineta/Jumne/Jomsborg i sydvästra Usedom. Gensvaret var dock klent och jag lade ner intresset några år. Ifjol tog jag fatt i frågan igen och lade sedan in en egen tråd om ämnet i ett annat, numera avsomnat arkeologiforum under januari i år. Även nu blev responsen svag.

Mina studier i frågan fortsatte dock denna gång. I allt väsentligt handlar det om ”forskning” över Internet som ju inte är en källa i sig men som är ett under av riktiga källor, forskningsresultat, scannade böcker, uppsatser m.m. Fantastiskt vilket försteg man därmed fått de senaste tjugo åren jämfört med alla dem som jobbat med ämnet de tidigare 400 åren…Och de är många. Vidden framgår kanske inte så mycket av svenska sidor men lite mer redan om man kikar på tyska wikipedia: https://de.wikipedia.org/wiki/Vineta

Redan vid årets ingång valde jag min placering av Jomsborg på en höjd sydöst om staden Usedom, utmed Usedomer See. Jag hade i det läget hittat en del om fynden i Menzlin (område ”Altes Lager”) samt visste att det också fanns vissa utgrävningar i staden Usedom (område ”Am Hain”). Placeringen i sydöstra delen av ön Usedom gjordes med stöd av Adam medan den mera precisa posteringen snarast är en logisk gissning. Jag hade kollat den topografiska kartan (http://de-de.topographic-map.com/places/Usedom-966235/) och som sagt konstaterat att hela det hörnet av ön ligger runt eller under havsnivå. Utifrån erfarenheter av andra liknande byggen (trelleborgar och slaviska borgar) så borde en borg normalt (finns undantag) placeras lite högre än så. Här finns dessutom en permanent översvämningsrisk vilket borde beaktats. För det tredje ger beskrivningarna i de isländska sagorna en klar indikation om att ”kastellet” låg ovanför sjön. Jfr t.ex. avsnittet i Jomsvikingarnas saga om hur Vagn och Sigvald tar en batalj – först till sjöss utanför stenvalvet vid hamnen till Jomsborg; sedan på land. Här kan man läsa att: ”Palnatoke och de andra jomsvikingarna stod uppe i kastellet och följde striden.”

Utifrån kartan kunde man möjligen då tänkt sig höjden längre upp i Peenestrom; sydväst om Suckow. Men här skulle inte skyddet bli lika starkt som man valt för exempelvis trelleborgarna i Danmark (jag utgår alltså från samma beställare, Harald Blåtand). Inne i Usedomer See är det helt annorlunda tack vare att ingången till den i syd är så smal att den tvingar en motståndsflotta att glida in med en båt i taget samtidigt som det blir lätt ur bevakningssynpunkt. Jag har till och med funderat på om skrivningen i sagan skulle kunna innebära att redan denna ingång fanns spärrad med port. Kanske inte helt osannolikt med portar i två steg, jfr ”…utåt havet voro liksom portar gjorda, och uppe över inloppet välvde sig ett väldigt stenvalv; för portarna voro starka järnstängsel satta, de där innantill voro låsta med järntaggar. Ovan stenvalvet var ett ansenligt kastell byggt.”

Den gångna sommaren tog jag ytterligare steg genom att sambon och jag gjorde en tredagars biltur ner till Usedom! I första hand var det för att njuta de förstklassiga stränderna i norr men det blev också ett kortare strandhugg till de mera okända (ur turistsynpunkt) delarna i sydväst. Ambitionen var mest att känna av omgivningen och matcha dem mot min teori. Särskilt ville jag kolla nämnd ingång till sjön samt få bekräftat vilken utsikt man hade från de få mindre höjderna.

Och dessa förväntningar tillgodosågs i allt väsentligt. Ingången till sjön var precis så smal och ”portal” som jag trott även om jag inte kunde stanna och forska. Längst ut på udden hamnade jag nämligen på en gård bland hundar, höns m.m. och kände inte det var läge att stanna. När det gällde utsikten så såg man Stettiner Haff åt söder så snart man kom upp några meter över havet alternativt Peenestrom på andra hållet. Huruvida man kunde se båda samtidigt från min utvalda höjd (28-29 m över havet) fick jag inte utrett denna gång. Höjden var skogsbevuxen och vi kom aldrig till med bil. Men nästa gång ska det bestigas till fots…

Senare runt sommaren har jag fått mer info om ”Am Hain” – via inköpt bok samt brevkontakt med professor Felix Biermann. Tydligen har de gjorda utgrävningarna där främst skett under början av 2000-talet och jag får intrycket att inget händer f.n. Biermann var tidigare professor i Greifswald och det var studenter därifrån som bistod i utgrävningen. Hans flytt till Göttingen kan nog hänga samman med avbrottet (?).

Det handlar om ett begränsat område och en del är nog ogjort. Icke desto mindre många intressanta fynd. Liksom i Menzlin syns många skandinaviska influenser. T.ex. hittade man många järnspik från båtar vilket är anmärkningsvärt eftersom slaverna använde träspik i sina.

Utöver fynden i form av båtgravar, vapen, keramik, etc. så har man också hittat en grävd kanal mellan Usedomer See och Peenestrom. Om jag förstått det rätt skulle den haft en längd på 1,5 km; varit 1,5 m djup och haft en bredd på 8-10 m. Dateringen är osäker men utifrån båtars storlek i olika tidevarv borde den ha varit mest användbar under 900-1100-talet.

Man kan ju fundera över syftet med kanalen. Om det var med förtecken av handel eller militärt. Oavsett så tyder ett så omfattande arbete på hög angelägenhetsgrad och att den var gjord av någon med stora resurser.

”Burgwall Bauhof” blev jag så klart intresserad av när jag hittade info om den under sommaren! Utöver det som syns idag har Biermann o Co funderingar kring en tidigare slavisk huvudborg på i princip samma plats. Troligen ska den då ha legat under delar av nuvarande (södra delen) men kan möjligen också sträckt sig norrut – mot Jürgensee. Mitt huvudtips är nog fortfarande att detta inte är resterna av ett Jomsborg då platsen känns för låglänt. En omständighet som annars främst talar för ett Jomsborg är Bauhofs läge i sig längst in i sjön – och då särskilt om man beaktar kombinationen med nämnd kanal.

I brev till Biermann har jag frågat om det finns någon som kopplat utgrävningarna kring Usedom till Vineta/Jomsborg och fått ett nekande svar på det. Men han tyckte min teori – som jag röjde för honom - var intressant och menade att det var inget som kunde anses utesluta den. När det gäller ”min” höjd sydöst om staden så meddelade han att inga utgrävningar hade skett i det området.
Riktigt intressant fileoscar!
Ser fram emot att följa dina framsteg i denna fråga.

anganatyr
Inlägg: 3118
Blev medlem: 16 april 2015, 17:58
Ort: Blekinge

Re: Jomsvikingarna och Jomsborg

Inlägg av anganatyr » 25 september 2015, 17:42

Här är en annan tråd som kan vara av intresse även här.
Harald Blåtands guldplakett och grav

Skriv svar