Beowulfskvädets topografi

500 f.Kr. - 1066
kylarvende
Inlägg: 551
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 18 maj 2020, 17:56

Inte mkt respons på mina inlägg. Kom gärna med synpunkter. Lite mer info som indirekt berör området Aremark:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Inge_den_%C3%A4ldre

”Den tidigaste källan, den norske munken Theodoricus Historia de antiquitate regum Norvagiensium, nämner ett fredsslut mellan "götarnas konung" Inge och kung Magnus, som bekräftades av giftermålet och där vissa omstridda dalsländska områden följde med Margareta som hemgift. ”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Trekungam%C3%B6tet_1101

”I de isländska sagorna omtalas vid flera tillfällen möten vid "landamäret vid älven" där fornisländska "landamäre" både kan syfta på en gräns, eller ett bestämt landmärke.[1] Knytlingasagan nämner att detta trekungamöte skedde just vid "landamäret vid älven" i närheten av både Kungahälla och Lödöse.[2]”

”En teori, framförd av flera arkeologer, är att platsen skulle kunna vara Marberget, på västra stranden av Göta älv, i höjd med samhället Nödinge.”

https://no.wikipedia.org/wiki/Inge_Sten ... _den_eldre

”En annen historisk hendelse var det såkalte trekongemøtet i 1101 i Konghelle i norske Båhuslen, nå svenske Kungälv hvor Erik Eiegod, konge av Danmark, Magnus Berrføtt, konge av Norge, og Inge den eldre, konge av Sverige, skal ha kommet sammen for utarbeide en fredsavtale. Dette møtet er blitt beskrevet av Snorre Sturlason i Magnus Berrføtts saga.”

https://no.wikipedia.org/wiki/Magnus_Be ... B8tts_saga

”Sagaen starter med at Magnus ble tatt til konge i Viken (Oslofjord-området).”

https://no.wikipedia.org/wiki/Den_nordi ... 3%A5rskrig

”1567 startet et nytt svensk angrep på det sørøstlige Norge, der Hamar ble hærtatt og deretter Akershus festning beleiret.”

”Da Sarpsborg i under samme felttog ble brent av svenskene, flyttet størstedelen av byens befolkning lenger sør mot Glommas munning og den nye byen fikk navnet Fredrikstad.”

Granskning av kartor ger lite mer info om Aremark:

Ørnestupet, Aremark

https://www.google.com/maps/place/%C3%9 ... 11.6823249

Bjørnetråkket, Aremark

https://kart.1881.no/aremark/1798-arema ... raakket-13

https://www.heinzelnisse.info/no/forum/permalink/17074

”Hei! Hva betyr Bjørnetråkket? Jeg kan dessverre ikke finne det på nettet og det står et slikt navn eller ord i en norsk bok jeg oversetter. Hvis noen har en ide, er den velkommen. takk!”

Google translate:
Tråkket=nedtrampade

kylarvende
Inlägg: 551
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 18 maj 2020, 20:16

Man undrar om det eventuellt finns många fina dyrgripar i Björnevarden?:

https://www.sparknotes.com/lit/beowulf/section9/

“The dragon is the poem’s most potent symbol, embodying the idea of wyrd, or fate, that imbues the story with an atmosphere of doom and death.”

“That the treasure that Wiglaf finds is rusty and corroded, however, adds a pathetic, ironic quality to the scene. Whereas Beowulf’s first two encounters with monsters end with him being granted treasures whose splendor represents his valor,”

Det verkar inte så: “rusty and corroded”.

Det verkar ha varit en tämligen liten skara Beowulf hade med sig:

https://en.wikipedia.org/wiki/Wiglaf

“The other eleven men that came with Beowulf[20] gather around the body, and Wiglaf condemns them for their failure of duty and declares that he will order them exiled.[21]”

kylarvende
Inlägg: 551
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 25 maj 2020, 16:59

Vän av ordning undrar om ett landområde avseende vaerl, väder eller vädur över huvud taget finns omnämnt? Följande bok är begränsat sökbar troligen av upphovsmannaskäl. På sidan 35, femte raden nerifrån:

”jemte alla marker , som derill lydde96.

Sidan 35 fotnot 96) kan man läsa om Magnus Barfot (som tidigare avhandlats):

https://books.google.se/books?id=DTkLAA ... an&f=false

”I Theodorici Monachi Historia de antiquitate Regum Norvagienssum (hos Langebk, l.e., V.) benämnas de landskap eller härad hvarpå Magnus gjorde anspråk, Daler, Hofuth, Wear.”

En uppenbar kandidat finns i nämnda ”Wear”.

Men kan det helt enkelt inte vara Wermland som avses? Nej, på sidan 36 nämns Wermland uttryckligen.

kylarvende
Inlägg: 551
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 25 maj 2020, 17:12

Vem är då författaren Theodoricus monachus?:

https://en.wikipedia.org/wiki/Theodoric_the_Monk

“Theodoric the Monk (Latin: Theodoricus monachus; also Tjodrik munk; in Old Norse his name was most likely Þórir[1]) was a 12th-century Norwegian Benedictine monk, perhaps at the Nidarholm Abbey.”

“Theodoric wrote a brief history of the kings of Norway in Latin, Historia de Antiquitate Regum Norwagiensium sometime between 1177 and 1188.”

http://www.vsnrweb-publications.org.uk/ ... oricus.pdf

“297. Dalr, Hofuth, Wear: cf. Ágrip ch. 48 (49): ‘Magnus for margar
herfarar ok fekk tat fyrst til akalls a Gautland austr, at hann
kvad Dal ok Vear ok Vardynjar med rettu eiga at liggja til Noregs,
kvad sina forellra haft hafa fordum . . .’; cf. Msk 323.”

kylarvende
Inlägg: 551
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 25 maj 2020, 17:26

Dick Harrison:

https://www.svd.se/forsokte-norrmannen-erovra-dalsland

”Bråket om Dalsland på 1090-talet är det första krig mellan våra kungar som blivit noggrant skildrat och som ledde till ett fredsavtal.”

”Därefter förberedde Magnus ett krigståg till Götaland, där han ville återkräva tre områden, som heter Dal, ”Hofuth” och ”Wear”. Han påstod, att dessa i gamla tider tillhört de norska kungarna men berövats dem med våld av götarnas kungar och att han därför ville återta dem med vapen […].”

”Under tiden slöts emellertid fred tack vare den gode götakungen Inge Stenkilsson, som även gav Magnus sin dotter Margareta till äkta, varvid dottern fick de förut nämnda områdena med sig i hemgift."

kylarvende
Inlägg: 551
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 25 maj 2020, 18:34

Dal och Wear ( se föreg inlägg) kanske man fattar, men vad är ”Hofuth”?

https://www.irishcentral.com/roots/gene ... cestry-dna

“hofuth,” Old Norse for “headlands.”

Sökning I Googl med sökorden Headland norse:

https://www.google.se/search?bih=962&bi ... CAw&uact=5

“Kálf Kátr 33 l. 2: ness 'of the headland' Anon Mhkv 2 l. 7: nes 'headland' Anon Nkt 27 l. 2: Nesjum 'Nesjar' Bkrepp Magndr 10 l. 5: nesjum 'the headlands'”

Tydligen kan "hofuth" betyda näs. En undran är om man har att göra med Beowulfs Earna-ness, det som jag beskrivit som Aremark i tidigare inlägg? Vad avser då "mark" i det som tydligen är en gränsbygd?:


https://en.wiktionary.org/wiki/mark#Swedish

“Etymology
From Old Swedish mark, from Old Norse mǫrk, from Proto-Germanic *markō, from Proto-Indo-European *marǵ- (“edge, boundary, border”). Cognate with Latin margo (“border, edge”), Old Irish mruig, bruig (“border, march”).”

kylarvende
Inlägg: 551
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 25 maj 2020, 20:09

Angående Vear (troligen även Wear) finns även kandidaten Vedbo härad:

https://books.google.se/books?id=FGtDAA ... ar&f=false

”Vear (Vedbo) och Vardynjar (förmodligen Valbo) och alla marker som dertill höra (hvarunder troligen Tösbo härad var inbegripet)”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vedbo_h%C3%A4rad

”Vedbo härad var ett härad i nordvästra Dalsland”

AndreasOx
Inlägg: 849
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 25 maj 2020, 20:42

Enligt "Svenskt ortnamnslexikon" (för mig oumbärlig när det gäller etymologi i Sverige) är Vear = Vedbo härad, omnämnt som Væboahærad 1287. Vear är en pluralform av 'vi / væ' dvs. kultplats.
Dal avsåg under medeltiden enbart Dalboslätten, häraderna Nordal och Sundal. Dalsland är belagt först 1508.
'Hofuth' bör vara Värmlandsnäs som uppenbarligen var tidigt bebyggt eftersom det var uppdelat på 3 härader under medeltiden (Näs, Slottbo och Sund).
Namnet Värmland anses komma från området närmast norr om Värmlandsnäs, omkring Borgviksälven som är sjön Värmelns utlopp. Så Magnus barfot försökte förmodligen (åter)erövra nuvarande Dalsland och västra Värmland.

kylarvende
Inlägg: 551
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 25 maj 2020, 21:15

AndreasOx!

Tack för din kommentar, speciellt ang Värmlandsnäs. Vad tror du om Drakhaugen som tidigare har redovisats? Finns det några likheter med drakens boning i Beowulfkvädet?:

ARCHITECTURAL REPRESENTATION AND THE DRAGON’S LAIR IN BEOWULF by Margaret Heeschen:

https://scholarworks.wmich.edu/cgi/view ... ers_theses

“In the note to line 2231 of Friedrich Klaeber’s 1922 edition of Beowulf, Klaeber explains the dragon’s lair as “one of those ancient, imposing stone graves covered with a mound.”9”

“Finally, there are two important features immediately outside of the entrance to the lair: the stream and the seat. As Beowulf approaches, he sees a stream68 flowing from within the lair. The stream appears to be either on fire or steaming69 from the heat of the dragon, but the details are not clear.70 Located outside of the lair is also a place on which to sit. After Beowulf is wounded by the dragon, he rests on this seat71 next to the entrance and gazes on the stonework.”

“Wiglaf passes by a seat72 to enter the lair – presumably the same seat on which Beowulf is sitting.”

Angående öppningar (ränna?) där eventuellt något kan strömma ut från draken, samt något att sitta på kan man kolla på mitt inlägg från den 29/4 2020, 18:38 (där jag tolkat Google translates översättning):

”Högen .... har den speciella egenheten att i samtliga fyra väderstreck står en platt horisontell sten som sticker ut från dess sidor, ungefär en fot ovanför jordens yta, och under vart och ett av dessa platser mynnar en ränna från högens gravkammare.””

Men vad slags drake är det frågan om? Är det en drake av militär typ som romarna använde (se tidigare inlägg):

Earth, Air, Fire, and Water in Beowulf by Grant McColl:

https://open.library.ubc.ca/cIRcle/coll ... /1.0347282

“The dragon in this poem, although I argue that it is an embodiment of fire, also represents the wild harshness of nature because it is connected with all four elements in its description. The poet calls him a “lyftfloga” ‘air-flier’ (2315), an “eorðdraca” ‘earth-dragon’ and as being enveloped in flames (2274), and equates its death with water (3132).”

Tydligen är den både ‘air-flier’ och ‘earth-dragon’. Inte omöjligt att man stuvade undan en militär drake i högen där den fick ligga och ånga av sig el dyl...

AndreasOx
Inlägg: 849
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 26 maj 2020, 08:47

Jag hittar ingenting i tråden om Drakhaugen när jag söker. Vilken sida?
Jag har ignorerat de mytologiska delarna av Beowulfkvädet - mycket svårt att tolka 500-talets fantasivärld i nutida termer. Intressant tanke med romarnas militärdrakar - kan vara värt att dyka ner i.
Man har hittat djuroffer i kanten av flera stora rösen vid något som brukar tolkas som sekundära altare. Är det sådana som refereras till som "öppningar" ?

Skriv svar