Beowulfskvädets topografi

500 f.Kr. - 1066
kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 28 april 2020, 12:29

Exempel på "näs":

https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4s_ ... etydelser)
Näs eller Nääs kan syfta på:

• näs – en landtunga, en långsmal halvö
• -näs – ett ortnamnsefterled

https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4s_h%C3%A4rad
”Näs härad var ett härad i sydvästra Värmlands län inom nuvarande Säffle kommun.”

”Själva näset höjer sig sakta från Dalbosjön i väster och begränsas i öster mot Vänern av en nord-sydlig, rak förkastningsbrant, vars krön i Lurö skärgård söder om näset höjer sig över Vänerns yta.”

https://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4s_ ... C3%B6tland

”Näs socken i Västergötland ingick i Vartofta härad, ingår sedan 1974 i Falköpings kommun och motsvarar från 2016 Näs distrikt.”

”Namnet skrevs 1299 Näsi och kommer från kyrkbyn och innehåller näs i betydelsen 'i sankmark framskjutande terrängparti'.”

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 28 april 2020, 13:44

För den som är intresserad Waegmund kan detta Googlefynd vara ngt:

https://www.nottingham.ac.uk/research/g ... part-2.pdf

“THE PLACE S OF THE WEST RIDING OF YORKSHIRE”

Sidan 85, fotnot:

“Waghemundesmirr 12 ib (possibly an OE pers.n. Waegmund which is, however, recorded only in the patronymic Wagmunding in Beowulf, but the form is difficult).”

https://archive.org/stream/coucherbooko ... h_djvu.txt

"de Haiketon, quod vocatur Waghemundesmire, cum turbario'
et bosco quod vocatur Tachwait, et aliud pratum quod
est inter Tachwait ct Westwelle."

Google translate, latin to english:
“Haiketon about what is Waghemundesmire with turbario '
which is called the Tachwait and wood, and the other is the meadow which I
Among the Tachwait and Westwell.”

Google med följande sökord:

mire meaning

noun
1. 1. myr

Vad kan då “turbario” vara, kanske torv?:

https://educalingo.com/es/dic-en/turbary

ETIMOLOGÍA DE LA PALABRA TURBARY
From Old French turbarie, from Medieval Latin turbāria, from turba peat, turf.

Av detta blir jag inte mkt klokare. Men Waghemundesmire är möjligen en ort belägen på myr där det finns torv. Man får instämma i tidigare nämnda citat “but the form is difficult”.

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 28 april 2020, 20:54

Boken som omtalas i förgående inlägg, ”The Coucher Book of Kirkstall Abbey”, kan tidigast vara skriven år 1098:

https://www.amazon.com/Cistercian-Evolu ... 0812221028

According to the received history, the Cistercian order was founded in Cîteaux, France, in 1098 by a group of Benedictine monks who wished for a stricter community.

En mer nyanserad datering indikerar att boken är skriven inte senare än år 1162, vilket är lite synd då Beowulfkvädet utspelar sig på 500-talet:

https://archive.org/stream/coucherbooko ... h_djvu.txt

"The book also contains records of the transactions by
which the Abbey took over from Haverholm Priory in Lincolnshire
the carucate of land in Horsforth which Adam Fitz-Peter had given
to that establishment, and also the grants by Robert Fitz-Hubert ;
these acquisitions dating not later than 1162."

Det leder utanför ämnet att gå in i detalj på Yorkshire, men det engelska området har tydligen gammal nordisk påverkan:

https://en.wikipedia.org/wiki/Yorkshire

https://sv.wikipedia.org/wiki/West_Riding_of_Yorkshire

”Ordet riding har fornnordiskt ursprung och syftar på något som är tredelat.”

Orten Waghemundesmire kan ju ha senare datum än Beowulfkvädets Waegmundings. Av intresse är dock beskrivningen av orten som belägen på en myr och torv. Tankarna går till herulerna som ibland hade sina boplatser på sådana ställen där de kunde utvinna järn via myrmalm:

https://norah4history.wordpress.com/201 ... herulerna/

”Herulerna köpte myrmarker ofta med guld som de fått för olika uppdrag eller rövat från intill boende folkgrupper. Att någon kunde köpa myrmarker för guldmynt förvånande många i Romarriket. Samma gjorde också en del Ostrogoter. Ur markerna utvann herulerna myrmalm som de använde för att tillverka svärd som de sålde för dyra pengar.”

Karta, där den intresserade kan försöka identifiera Waghemundesmire. Om jag förstår föregående inläggs latinska översättning rätt (via Google translate) skall orten tydligen skall ligga nära Tachwait and Westwell:

https://www.google.com/search?sxsrf=ALe ... hd:;si:;mv:[[53.87573269065346,-1.168756772460935],[53.693580444813804,-1.72768621582031],null,[53.78475541575286,-1.4482214941406224],12]

Jag hittar dock inget Westwell i Yorkshire, men väl söder om Themsen i Kent:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Westwell_ ... ien,_Kent)

Boken ”The Coucher Book of Kirkstall Abbey”, är således medeltida och det kan mkt väl vara ngn viking som med namnet Waegmund el likn som gett den omtalade orten dess namn. Därmed kan man inte dra slutsatsen att Bewulfkvädets Waegmundings är heruler:

https://en.wikipedia.org/wiki/W%C3%A6gmunding

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 28 april 2020, 21:48

För att återknyta till Aremark och arkeologi. Det blir ett hundratal träffar. Undras om man orkar gå igenom dessa?:

https://kulturminnesok.no/search?queryS ... k&size=100

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 28 april 2020, 22:12

Har börjat kolla igenom träffarna enligt föregående sökning på Aremark. Jag lade till sökordet jernalder för att begränsa träffarna. Fastnade för detta fantasieggande namn:

”Drakehaugen”

https://kulturminnesok.no/minne/?queryS ... et%2F78044

Om det finns ngn koppling till Beowulfkvädet återstår att se.

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 29 april 2020, 13:52

Fortsätter att kolla igenom träffarna enligt föregående sökning på Aremark. Det är väldigt mkt info. Här får ni gärna hjälpa till.

Jag har använt sökorden: aremark jernalder

Men det kan mkt väl finnas bättre sökord. Registrera er gärna som användare på den norska sajten, då får man ibland mer info. Fastnade även för detta spännande namn:

”Kongegrava”

https://kulturminnesok.no/minne/?queryS ... et%2F49487

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 29 april 2020, 14:51

Hittar tyvärr ingen bakgrund till namnet Drakehaugen, Aremark. Däremot finns kanske ngt motsvarande i Bergen.

Den som hade hoppats på att Beowulfs banedrake skulle kunna återfinnas blir nog lite besviken om Bergens drakar skall representera de i Aremark. En möjlighet finns naturligtvis att de aktuella drakarna fanns även på Beowulfs tid och att en sådan gav Beowulf ett nappatag:

https://no.wikipedia.org/wiki/Dragefjellet

”Dragefjellet er den nordlige del av høydedraget Sydneshaugen i strøket Sydnes i Bergen.”

https://no.wikipedia.org/wiki/Drage_(leket%C3%B8y)

”En drage eller drake[1] er et lett, menneskeskapt objekt som er designet for å fly i vinden. Det nødvendige løftet som får dragen til å fly, skapes når dragen tvinger av en del av luftstrømmen nedover.”

”I tillegg til drager som hovedsakelig er designet for å løfte seg selv, finnes det drager som er designet for å skape et betydelig tilleggsløft, og som kan trekke operatøren etter seg på ski eller lignende (Kiteboarding).”

Hittade en länk som möjligen kan belysa vad det handlar om. Återigen Bergen, dvs inte Aremark.

https://www.bergenbyarkiv.no/bergenbyle ... n/page/164

”Dragefjellet, høydedrag lengst nordvest på Sydnes, het opprinnelig Sydnesfjellet, men fikk sitt nåværende navn fra ett av de bergenske sesong-«spell» som ble lagt dit, nemlig oppsetning av buedraker. Det fantes flere slike drakefjell eller drakehauger i byen, hvor vinden tok godt og det ikke var hindringer for drakenes flukt. Navnet buedrake kan ha sammenheng med konstruksjonen av spileverket, som minnet om buekorpsjegernes armbrøst-inspirerte buer. På Dragefjellet var også et rettersted som 1645 ble flyttet til Rakkerhaugen.”

Google translate (tyvärr lite kryptiskt):

”Dragefjellet, höjden längst nordväst om Sydnes, kallades ursprungligen Sydnesfjellet, men fick sitt nuvarande namn från en av Bergens säsongsbetonade "trollformler" tillagda där, nämligen uppförandet av en bågske. Det fanns flera sådana drakeberg eller drakehögar i staden, där vindarna var goda och det fanns inga hinder för drakarnas flykt. Namnet bow drake kan vara relaterat till byggandet av spelplanen, såsom minnet av bow-corps jägarnas bröstinspirerade bågar. På Dragefjellet fanns också en domstol som flyttades till Rakkerhaugen 1645."

Tar man fasta på tidigare citat så kan det inte uteslutas att:

Den skicklige ”operatøren” använde ngt liknande en störtande/angripande ”Kiteboarding”-drake för att neutralisera Beowulf.

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 29 april 2020, 17:04

Kan det ligga ngt i användning av drakar i krigföring alt försvar?:

https://en.wikipedia.org/wiki/Kite

“Kites were first used in warfare by the Chinese.[27] During the Song dynasty the Fire Crow, a kite carrying incendiary powder, a fuse, and a burning stick of incense was developed as a weapon.”

“Russian chronicles mention Prince Oleg of Novgorod use of kites during the siege of Constantinople in 906: "and he crafted horses and men of paper, armed and gilded, and lifted them into the air over the city; the Greeks saw them and feared them."

https://kite.org/education/history-of-kites/

“The earliest written accounts of kite flying were the exploits of the Chinese general Han Hsin, Han Dynasty (206 B.C.-220 A.D.).

“The doldrums in kite development were broken for short periods by World War I (1914-1918) and World War II (1939-1945). World War I created a practical use for trains of man-lifting kites.”

https://www.ststworld.com/history-of-man-lifting-kites/

“Charting the history of the man-lifting kite takes us back to 6th century China.”

http://www.kitehistory.com/Miscellaneous/Warkites.htm

“For most of the examples below, we have indisputable proof that certain kites were indeed used for military purposes.”

https://china.usc.edu/sites/default/fil ... ntions.pdf

“The kite was developed around 3,000 years ago by ancient Chinese.”

https://www.ehow.co.uk/info_8550355_anc ... kites.html

“The Romans also used a form of kite shaped like a dragon or serpent for military purposes, which they borrowed from the Dacians of what is now Romania.”

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 29 april 2020, 18:38

Mer info om Drakehaugen, Aremark.

https://mapcarta.com/de/31099076

“Drakehaugen is a hill in Aremark and has an elevation of 121 metres.”

”Drakehaugen”

https://kulturminnesok.no/minne/?queryS ... et%2F78044

D 14m, h 1,5m.

Kalles "Drakehaugen". A. Lorange (se litteratur) iakttok følgende ved sin registrering: ”Høien....har den mærkelige Særegenhed, at mod hvert Verdenshjørne stikker en flad horizontal, Sten frem af dens sider, omtrent en Fod over Jordfladen, og under hver af disse Steder munder en Rende fra Høiens Gravkammer.”

Google translate:

”Högen .... har den speciella egenheten att mot varje hörn av världen står en platt horisontell, en sten som sticker ut från dess sidor, ungefär en fot ovanför jordens yta, och under vart och ett av dessa placerar en ränna från jordens kammare.”

Min egen tolkning av Google translate:

”Högen .... har den speciella egenheten att i samtliga fyra väderstreck står en platt horisontell sten som sticker ut från dess sidor, ungefär en fot ovanför jordens yta, och under vart och ett av dessa platser mynnar en ränna från högens gravkammare.”

Om A. Lorange kan man läsa:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Lorange

”Anders Lund Lorange, född 1847 i Halden, död 1888, var en norsk arkeolog, konservator vid Bergens museum 1873–1888.[1]
Redan som student började Lorange företa omfattande utgrävningar i östra Norge. Under dessa läroår faller också hans undersökningar av Raknehaugen, Norges största gravhög.”

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 30 april 2020, 19:16

Varför var då platsen för Björnevarden ledig?

Som tidigare redovisats är det högsta punkten på Yttre Hvaler. Det borde den väl ha varit upptagen för länge sedan? Finns det ngt som gör att endast en person med hjältestatus kan låta sig begravas där? Något som gör att det manliga i personens historik överskuggar allt annat som kan förta det manliga? Fanns det eventuellt något omanligt på en intilliggande ö som kan ha hindrat tidigare?

Här får jag be om ursäkt i förväg om föreliggande inlägg kan tolkas som stötande.

Papperøy grannön till Vesterøy där Björnevarden ligger tål att studeras ang Beowulfkvädet:

https://www.google.com/maps/place/Pappe ... 10.8641648

https://docplayer.me/4080762-Miljoverna ... rt-nr.html

Gammalt sjömärke, naturligt, dvs inte format av människohand:

”Pattene gammelt sjømerke Historisk oversikt: Denne karakteristiske fjellformasjonen har antakelig gitt navn til Papper og Papperhavn og har antakelig vært i bruk som sjømerke så lenge mennesker har ferdes i disse traktene. Kulturhistorisk betydning: Viktig sjømerke gjennom lange tider, har muligens også gitt navn til Papper og Papperhavn.”

”Beskrivelse Status Pattene. Karakteristisk fjellformasjon på Papperøy ved Papperhavna. Beskrevet av biskop Jens Nilssøn i en av hans beskrivelser fra en bispevisitas på 1590-talet.”

”Biskop Jens Nilssøn skriver i en av sine vistitasberetninger fra 1500-tallet om navnet Papper: [ ] huilcken haffuer sitt nafn aff 2 smaa klipper som staar opp ligesom 2 quindepatter naar mand er noget langt derfra. Faglige kommentarer: Dette området er under et sterkt utbyggingspress, noe som på sikt vil kunne få uheldige følger både for selve sjømerket og for miljøet i og rundt Papperhavn. 21”

https://www.google.com/search?rlz=1C1GC ... 4kHOTlhOjM

https://www.ytrehvaler.no/Documents/Ytr ... Hvaler.pdf

I tidigare inlägg på denna tråd har jag spekulerat i att Beowulfs önskan att bli begravd på Hrones-naesse var en entydigt geografiskt beskriven plats för de inblandade i hans begravning. Om man dessutom betänker de aktuella ”pattene” som välkänt sjömärke så borde det snarare hjälpa än stjälpa argumentet om entydighet.

Skriv svar