Beowulfskvädets topografi

500 f.Kr. - 1066
kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 3 april 2020, 17:08

Starkodder!
Angående Bodvar-Bjarke och Norge (jag får återkomma till Beowulf om jag hittar i gamla inlägg på föreliggande tråd). Först avses Finnmarken, se utklippta citat nedan. Sedan ser man att vid drygt 18 års ålder så drar Bodvar-Bjarke till sin bror Tore i Götland. Här kan man naturligtvis fråga sig vilket Götland som avses. Är det månne dagens Götaland som Tore har blivit kung över, eller något mer forntida? Som tidigare diskuterats på denna länk, ang Oslofjordens olika områden, så kan Östfold avses. Det kan vara vaerlgötar, dvs närmast väringgötar, från området vid det nutida Moss. Här får jag tyvärr repetera lite för att jag skall förstå vad jag skriver om:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Oslofjorden

"Fjordförgreningar"

"Værlebukta"

https://no.wikipedia.org/wiki/V%C3%A6rlebukta

http://yavix.ru/%7B+(%3E%D1%81%D0%B0%D0 ... C]%3C)+%7D

"En fjord deler gjerne navn med området den ligger ved, og deler av fjorden kan ha ulike navn."

Google ger med sökorden: "vaerl" norse

https://www.google.com/search?biw=1808& ... 8243606843

"vaerl 3sg & p i past subjunct of vera. Vaeringi"

https://en.wikipedia.org/wiki/Varangians

"Old Norse væringi, originally a compound of vár 'pledge' or 'faith', and gengi 'companion', thus meaning 'sworn companion', 'confederate', extended to mean 'a foreigner who has taken service with a new lord by a treaty of fealty to him', or 'protégé'"

Bodvar-Bjarke information via utklippta citat ur han saga:

http://cornelius.tacitus.nu/sagor/bodvar.htm

”När Rings drottning dött, tog han en kvinna till äkta, som hette Vit och var från Finnmarken. Konungen låg ofta i härnad, och Vit styrde då riket. Men hon var inte omtyckt av folket. Även Björn kungason hyste stor ovilja mot henne”

”Kort därefter födde Bera tre söner. Den äldste, vars nedre kroppsdelar var skapta som en älgs bakkropp, fick namnet Älg-Frode. Den andre kallades Tore och hade hundfötter. Den tredje, Bodvar, hade inget lyte.”

”Kort efter det att Frode lämnat hemmet, bjöd även Tore sin moder farväl. Först begav han sig till sin broder. Denne erbjöd honom hälften av sina samlade skatter, om han ville stanna hos honom, men han avslog anbudet. Efter någon tid drog han enligt Älg-Frodes råd till Götland. Där blev han korad till konung av folket.”

”Sålunda förlorade drottning Vit sitt usla liv. Bodvar var nu aderton år gammal.”

”Kort härefter blev konung Ring sjuk och dog. Bodvar blev då konung över riket och slog sig ned där. Men efter någon tid gav han på tinget till känna sin avsikt att dra bort.”

”Därefter skildes de. Bodvar fortsatte färden, tills han kom till Götland. Det blev stor glädje vid mötet mellan bröderna, och Tore erbjöd sin broder att stanna hos honom och dela hans skatter.”

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 3 april 2020, 18:45

Starkodder!

Angående Beowulf och det vi idag kallar Norge, möjligen belyst via tvekampen mot Breca i Beowulfs ungdom:

https://cornelius.tacitus.nu/beowulf/namn.htm

”Breca, av Brondingarnas stam, tävlade med Beowulf i simning. (531)
Brondingar, en folkstam. (521)”

Jag har kollat i tidigare inlägg på denna tråd och försökt förstå vad jag skriver om. För att förbrylla ytterligare kan man kolla på mitt närmast föregående inlägg angående ”vaerl”. Till de tidigare diskuterade vädur och väder kan nu fogas ”vaerl”. I grova drag 200 år efter Bodvar-Bjarkes och Beowulfs tid finns det åtminstone två exempel på kenningen el dyl, Vedrar, översatt till wether och ram, dvs vädur på norska. En spekulation kan vara att ”vaerl” med tiden har glidit över till vedrar o likn. Möjligen kan man spåra bristen på arbetstillfällen på kontinenten som ”vaerl” efter Västroms fall. Möjligen var det manligare att vara vädur än arbetslös ”vaerl”. Kanske gäller detsamma väder. Det blev möjligen manligare att vara något ang väder, t ex storm, än arbetslös ”vaerl”. Starkodder, vi diskuterade tidigare:

https://www.geni.com/people/Ketil-Wethe ... 3645712890

"Ketil "Ram" Wether
Birthdate: circa 785
Birthplace: Raumsdal Norway"

Var ligger då Raumsdal?:

https://en.wikipedia.org/wiki/M%C3%B8re_og_Romsdal

Det verkar som Raumsdal ligger närmare Bodvar-Bjarkes hemtrakter än exempelvis Östfold.

http://www.waughfamily.ca/Ancient/

"Landnámabók, regarded as the most reliable of the sources, claims Ketill was the son of a great hersir ‘lord’ Björn Buna, son of the chieftain Wether-Grim of Sogn."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sognefjorden

https://archive.org/stream/booksettleme ... g_djvu.txt

"Chapter XVI. There was a man named Roll, the son of Vedrar (Wether) Grim, the son of Asi a hersir ; he had the management of the affairs of Aud, and was most honoured by her."

https://www.ancestry.com/search/collect ... -47-Sw-61-

""Vedra-Grim", "Veðra-Grímur" Jarl de Sogne"

http://azkurs.org/ivar-aasen-norsk-ordbog.html?page=209

"Vaur (for Vedur), Nhl. G.N. vedr; Sv. vädur, Eng. wether, T. Widder. Fleertal tildeels Vedrer, i B. Stift “Vere” (ee); ellers regelret Vedrar (Verar)."

Det verkar således som Raumsdal och Sogn ligger närmare Bodvar-Bjarkes hemtrakter än exempelvis Östfold. Man kan spekulerar vidare över vädur, väder och ”vaerl”. Två exemplen har alltså redovisats på en kenning som närmast motsvarar vädur. Drar man sig till minnes Erik Väderhatts maktområde så ingår t ex Bohuslän:

http://www.fredrikahlander.com/genealogy/p173a445e.html

”Erik som regerade i slutet av 800-talet var enligt Ynglingasagan också kung över Västergötlands, Dalsland, Bohuslän och Värmland.”

Man kan anta att det är få förunnat att kunna styra vindarna genom att vrida och vända på sin hatt. En möjlig tolkning av Väderhatt är att ett område kallat Väder el likn sorterade under hans hatt, eller varför inte en finare, men mindre folklig huvudbonad. Beowulfkvädets Wedergeatas mm kan studeras via följande länk:

https://cornelius.tacitus.nu/beowulf/namn.htm

”I handskriften förekommer även benämningen Wederas eller Wedras 17 gånger. Wickberg har valt att översätta dem med "väder-götar" vilket är ett namn som egentligen bara förekommer 4 gånger i handskriften (Wedergeatas).”

”Weder-mearc, Det poetiska namnet på Beowulfs hemland (298). Wickberg har översatt ordet till "väder-götarnes kust".”

Starkodder, jag vet inte om man blev mkt klokare av dessa spekulationer angående Beowulf som varande från det som vi idag kallar Norge.

Kungsune
Inlägg: 1350
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 3 april 2020, 19:48

Bödvar Bjarke skiljer sig på några punkter kapitalt från Beowulf och ska nog närmast betraktas som en parodi eller åtminstone pastisch på Beowulf. Helt klart avsedd att roa hovfolk under högmedeltiden i Skandinavien. Man ska nog se upp för att dessa ev historiska inlån är utbroderade med ren hittepå i dessa krakedraman.

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 3 april 2020, 20:23

Kungsune!
Ja, det finns onekligen parodiska inslag.

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 8 april 2020, 17:24

Hej!

Som redovisats i mina tidigare inlägg kan det ha skett en språklig glidning från ”vaerl” till ”vädur” och ”väder”. Möjligen kan de aktuella glidningen kopplas till bortfall av arbetstillfällen efter primärt Västroms fall. Tidigare kanske man kunde skryta med att var ”vaerl”. Troligen var det en mkt manlig kenning el dyl. Men varför inte byta kenning direkt till ngt ännu manligare än ”vaerl”, vad det nu månde vara? Ja, Östrom fanns ju kvar och kanske skulle arbetstillfällen dyka upp där. Man kan ta herulerna som exempel på arbetstillfällen:

https://en.wikipedia.org/wiki/Heruli

”After c.540, we still find small groups called Heruli fighting for the East Romans in Italy, and it is noticeable that the Roman commanders were careful to appoint for them leaders of their own race. Thus some sense of identity probably remained. That said, we are clearly dealing with a few fragments of the original group, and, in the prevailing circumstances, Herule identity had no future.”

Eventuellt kunde man då språkligt kunna glida tillbaka till ”vearl”. Troligen fick man passa sig för språkliga glidningar som kunde förlöjligas av andra. Att exempelvis kalla sig ”väder” på platser där det var sparsamt med vågor och vind kunde kanske ge tillfälle till gliringar.

Man kan titta på Raumsdal och Sognefjorden igen för att se om det finns ngt gemensamt i geografin som eventuellt kan ge en förklaring till att kenningen ”vädur” används där, och inte en kenning av typen ”väder”:

https://en.wikipedia.org/wiki/Romsdalen

“Romsdalen is a valley in the western part of Norway. The 60-kilometre (37 mi) long valley runs through Rauma Municipality in Møre og Romsdal county and Lesja Municipality in Innlandet county.”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Rams%C3%B8yfjorden

”Ramsøyfjorden är ett havsområde som ligger mellan Smøla i Møre og Romsdal fylke och Hitra i Trøndelag fylke i Norge.”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sognefjorden

”Sognefjorden är Norges längsta fjord. Den är 205 kilometer lång, vilket gör den till världens näst längsta fjord, endast överträffad av Scoresby Sund på Grönland.”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fjord

”Tröskelfjord kallas en fjord som är grundare vid mynningen än längre in. Detta skapar förutsättningar för en unik marin miljö.”

”Benämningen används vanligen om havsvikar vid Norges och Islands kuster, ibland även andra vikar och vatten i anslutning till hav, företrädesvis i Norden.”

https://www.pressreader.com/sweden/jord ... 7113924845

”Till exempel är den djupaste punkten i Sognefjorden (Norges längsta fjord) omkring 1 300 meter under havsnivå, men tröskeln är bara 100 meter under havsnivå.”

Jämför man nu bukten som fått sitt namn av ”vaerl”, så det just en bukt och inte en fjord:

https://no.wikipedia.org/wiki/V%C3%A6rlebukta

Man skulle kunna leta fram statistik över våghöjd och vindstyrka i en tröskelfjord som Sognefjorden och en bukt som Vaerlebukta. En inte alltför vild gissning är dock att Vaerlebukta slår Sognefjorden i båda dessa avseenden.

Om man i Sognefjorden och Raumsdal försökt hålla igång ”vädur” i berättelser och sagor är för mig obekant. Det verkar dock som Väderhatt och Odysseus säck med vindar (se tidigare inlägg) kommer igen i form av en kappa i närheten av Vaerlebukta:

https://no.wikipedia.org/wiki/V%C3%A6rne_Kloster

"Området rundt Værne (eller Varna, som det ble kalt før) har flere store gravhauger fra bronsealderen, og Værne var i jernalderen senter for lokale småkonger. En av dem var Kong Skjold som ifølge Ynglingesagaen kunne trolldom:"

"så tok han kappa si og sveivde og blåste med den."
"og så slo bommen på skipet kongen over bord; det ble hans bane."

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 8 april 2020, 18:57

Otto m fl!

Otto, nu återkommer jag till Beowulfs grav. Det är lättare än att beskriva den övergripande bilden el dyl. Jag har tidigare på denna tråd visat länken till ”Seamus_Heaney_Beowulf_full_text.pdf”. Högerspalten (översättningen) är sökbar, medan vänsterpalten (originaltexten) inte är det. Jag har i ett tidigare inlägg på föreliggande tråd blivit förbryllad över hur ”naesse” respektive ”naess” används. I de två fall Hronesness används i översättningen motsvaras de av Hrones-naesse i orignaltexen, medan i det enstaka fall Earnaness används, så motsvaras det av Earna-naess i originaltexten. Notera radnumreringen nedan, för att kunna jämföra med originaltexen:

“2800 to own this fortune, it is up to you
to look after their needs. I can hold out no longer.
Order my troop to construct a barrow
on a headland on the coast, after my pyre has cooled.
It will loom on the horizon at Hronesness”

“3030 in what he told and predicted.
The whole troop
rose in tears, then took their way The Geatsfind the
to the uncanny scene under Earnaness.”

“3130 to hurry to work and haul out
the priceless store. They pitched the dragon
over the clifftop, let tide's flow
and backwash take the treasure-minder.
Then coiled gold was loaded on a cart
in great abundance, and the grey-haired leader,
the prince on his bier, borne to Hronesness.”

Men Beowulf är alltså begravd på Hrones-naesse och inte på Hrones-naess. Men kan det inte helt enkelt vara näsa som lurar i vassen, snarare än näs?

https://en.wikipedia.org/wiki/Old_Norse

ON nǫs "nose": Ic nös, Fa nøs, Sw/NN nos, Da næse, NB nese, NN nase;

Jodå, men det verkar vid första anblicken långsökt. En hron=val har väl ingen näsa i vanlig bemärkelse, möjligen nos? Kan det vara en liknelse av högsta punkten på valen?

https://peakvisor.com/park/ytre-hvaler- ... lpark.html

“There are 18 named mountains in Ytre Hvaler nasjonalpark. Bjørnevarden is the highest point. The most prominent mountain is Storefjell.”

Följande bok är begränsat sökbar, troligen av upphovsmannaskäl (sökord ”nese” naess:

https://books.google.se/books?id=enmvCw ... ss&f=false

”ness. A promontory, a cape (of land). Also naes, nesse, naisse, nase; related to nose, nese.”

Det verkar alltså som det kan vara en liknelse av högsta punkten på valen om Bjørnevarden avses. Men kan det finnas andra möjligheter? Som tidigare redovisats så verkar flertalet av topparna i Hvaler vara upptagna av bronsåldersrösen. På Vesteröy ligger även Varden, endast marginellt lägre placerad än Bjärnevarden. Man kan nu göra övningen att betrakta Vesteröy som en av de valar som kanske ingår i Hron-rad i Beowulfkvädet. Man får här tänka sig att ”valen” Vesteröy är på väg in mot land. Varden ligger längre söder ut, mer centralt på Vesteröy, närmast på valens rygg. Närmast sundet mot Papperöy ligger Björnevarden:

Hjalmar Johnsens rapport, tidigare redovisad:

”Vesteröy. Paa aasen sydvest for Papperhavn og i vest for gaarden Vauer ligger en middelstor grauvhaug som synes orört.-”

Här skulle man alltså kunna tänka sig att liknelsen av näsa eller nos har dubbel funktion som geografiskt riktmärke el dyl. Om Varden är äldre eller yngre än Björnevarden är för mig obekant. Möjligen är den äldre då den är mer centralt placerad på Vesteröy, och bara marginellt lägre placerad än Björnevarden. Om man sätter sig in i Beowulfs situation, så vill han naturligtvis inte bli begravd för nära någon av de bronsåldersrösen som finns på ögruppen Hvaler, vilket man får förmoda vara självklart för alla inblandade i hans begravning. Och inte heller för nära Varden på Vesteröy (om den nu är äldre än Björnevarden). Man kan därmed spekulera i att Beowulfs önskan att bli begravd på Hrones-naesse var en entydigt geografiskt beskriven plats. Här kan man kolla på Björnevarden och Varden i 3D:

https://peakvisor.com/3d-map/peak/bjornevarden.html

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 15 april 2020, 15:05

Hej!
Stormmusbrinken och Stormmusberget vid Hauge på Vesteröy, Hvaler är förbryllande namn:

https://www.google.com/maps/place/Storm ... 10.8695727

https://www.google.com/maps/place/Storm ... 9566?hl=sv

Storm och berg fattar man, men brink är lurigare?:

https://www.synonymer.se/sv-syn/brink

”kort brant backe, brant sluttning, strandsluttning; gränd”

Man undrar var namnen kommer ifrån? Stormnesfjellet är kanske lite lättare att förstå:

https://kart.1881.no/hvaler/1684-vester ... usberget-1

Men vad kan “mus” vara för ngt i detta sammanhang?:

https://en.wiktionary.org/wiki/mus

Dutch[edit]
Etymology[edit]
From Middle Dutch mussche, from Old Dutch musca, from Latin muscio, derived from musca (“fly”).

Old English[edit]
Etymology[edit]
From Proto-Germanic *mūs, from Proto-Indo-European *muh₂s.
Pronunciation[edit]
• IPA(key): /muːs/
Noun[edit]
mūs f
1. mouse
2. a muscle
Kan det vara kopplat till engelskans muster tro?

https://sv.bab.la/lexikon/engelsk-svensk/muster

• samla

• samla ihop

• mönstra

Ang brygganläggning vid Stormmus-fjellet på Vesteröy, Hvaler kan man läsa:

https://einnsyn.kystverket.no/einnsyn/r ... tId=124488

”2008, tinglyst 10. juni 2008 at Stormmus-fjellet Grendelag har rett til å utvide.”

Kan det finnas ngt spännande etymologiskt kanske?:

https://en.wikipedia.org/wiki/Muspelheim

“Muspelheim is described as a hot and glowing land of fire, home to the fire giants, and guarded by Surtr, with his flaming sword.”

Kan det rent av vara kopplat till Beowulfs Vädergötar?

https://cornelius.tacitus.nu/beowulf/geatas.htm

”Fyra gånger kallas de för "Weder-Geatas" (vädergötar).”

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 20 april 2020, 13:21

Stormmus, notera med två "m", var inte lätt att hitta ngn info om. Däremot med ett "m", men man kan börja med isländskans stormur:

https://sv.glosbe.com/is/sv/stormur
“stormur
IPA: /ˈstɔrmʏr/; Gender: masculine; Type: noun;
storm”

”Eftir nokkra stund fékk Daniel viðvörun um að mikill stormur væri að skella á.”

Google translate isländska till svenska för stormus, notera med ett "m":

Stormus=stormade

Sökorden stormus norse ger mha Google:

https://quod.lib.umich.edu/m/middle-eng ... =114594337

“He kepte His schep fram woluus wylde In wyndus & hayles & wederus And other stormus that ben nouȝt mylde.”

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 20 april 2020, 17:00

Om det finns ett Hrones-naesse, så vill man kanske ha ett Earna-naess inte alltför lång bort. Finns det ngt liknande tro?:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Aremarks_kommun

”Aremarks kommun (norska: Aremark kommune) är en kommun i Viken fylke i Norge. Den administrativa huvudorten Fossby är kommunens enda tätort. Kommunen gränsar mot Dals-Eds kommun i Sverige i öst och de norska kommunerna marker i norr, Rakkestad i nordväst och Halden i västsydväst.”

https://en.wikipedia.org/wiki/Aremark

“The Norse form of the name was Aramǫrk. The first element is the genitive of the name of the lake Ari (now Aremarksjøen). (The name of the lake is probably derived from ari which means "eagle", thus "eagle lake".) The last element is mǫrk f 'woodland, borderland' (see March).”

Men finns det ngt av arkeologiskt intresse där. Ja, i all fall från stenåldern:

https://www.nrk.no/arkiv/artikkel/museu ... -1.7367761

”Slik kan en nesten komplett hellekiste, uten takhelle se ut. Midt på tunet på Fange gård i Aremark”

Men har området varit av intresse ngn gång?:

https://heimskringla.no/wiki/Makt_og_ma ... iddelalder

”Det er også fra Olav den helliges tid at maktsenteret i Østfold skifter fra Alvheim til Sarpsborg.”

”Olav drar fra Ranrike og østover inn i Marker og får bøndenes troskap her også.[156] Marker er hovedsakelig indre Østfold, Aremark, Øymark og Rødenes, men også Nordmarka i Sverige.”

Men det skall ju vara ett näs, som i Earna-naess. Vem vet om det inte har påmint om något liknande en gång i tiden, trots att området numera ligger dryga 100 meter över havet? Notera ortnamnen Vestre Otteid och Östre Otteid på vad som antagligen var bra ställen att eda på en gång i tiden (och nu finns även kanal till Stora Le):

https://www.google.com/maps/place/1875+ ... 11.7143979

https://no.wikipedia.org/wiki/Otteidkanalen

”Otteidkanalen var beregnet på å frakte tømmer fra svenske vassdrag Store Le, til Øymarksjøen.”

”Fra gammel tid gikk det betydelige tømmerkvanta over eidet mellom de to sjøene, og videre til sagbrukene i Tistedalen og Fredrikshald.”

”Øymarksjøen ligger 6 meter høyere enn Store Le.”

https://no.wikipedia.org/wiki/Str%C3%B8msfoss

”Strømsfoss er et sted i Aremark kommune i Østfold. Det ligger ved nordenden av innsjøen Ara, og har vokst fram rundt Strømsfossen i Strømselva, som stedet har navn etter.”

”Den viktigste ferdselsåra var Haldenkanalen med Strømsfoss sluser, som ble bygget midt på 1800-tallet. Tidligere gikk også ferdselsveien fra bygdene langs riksgrensa herfra «over fjella» til midtbygdene i fylket.”

https://no.wikipedia.org/wiki/Haldenkanalen

”Det finnes videre en plan for å bygge en ny kanal fra Otteid til Store Le, en distanse på 1,5 km. Store Le tilhører Dalslands kanal, men sjøen ligger delvis i Norge.”

https://no.wikipedia.org/wiki/Haldenkan ... erways.jpg

För att återknyta till sjön vid Aremark: ”Aremarksjøen). (The name of the lake is probably derived from ari which means "eagle", thus "eagle lake".)” Aremarks läge som gränsland gör det kanske intressant mht Beowulfkvädet?

kylarvende
Inlägg: 543
Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av kylarvende » 20 april 2020, 17:38

Man kan även påminna om områdets betydelse för Karl XII:

http://www.1718.no/bjerkebekk-aremark/

”De svenske troppene hadde rykket fra Vänersborg forbi Västra Ed og videre langs Stora Le og fram til grensen ved Holmegil og Bjerkebekk i Aremark.”

Skriv svar