Sida 125 av 315

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 maj 2019, 14:06
av Starkodder
En sak som jag inte riktigt begriper är varför Gräslund aldrig diskuterar Hygelacs räd mot Rhenmynningen, det är en av de faktorer som fått mig att tro mest på Västergötland av geografiska skäl. Sen dissar han Lejre helt till förmån för en önskvärd fiktiv hall på sydöstra Själland, troligen mest p g a att uträkningen med båtfärden då annars faller.

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 maj 2019, 15:29
av AndreasOx
Den relevanta frågan är om götarna beskrivs som sjöfarare.

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 maj 2019, 15:33
av AndreasOx
Starkodder skrev:
19 maj 2019, 14:06
En sak som jag inte riktigt begriper är varför Gräslund aldrig diskuterar Hygelacs räd mot Rhenmynningen, det är en av de faktorer som fått mig att tro mest på Västergötland av geografiska skäl. Sen dissar han Lejre helt till förmån för en önskvärd fiktiv hall på sydöstra Själland, troligen mest p g a att uträkningen med båtfärden då annars faller.
Enligt Gräslund sid 139: Lejres högstatusbebyggelse dateras tidigast till ca 575. I Christensens slutpublikation om Lejre från 2015 diskuteras inte ens ett kronologiskt samband med Beowulfkvädet.

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 maj 2019, 15:38
av Yngwe
AndreasOx skrev:
19 maj 2019, 15:29
Den relevanta frågan är om götarna beskrivs som sjöfarare.
Ok, men du skrev att de beskrevs som inlandsfolk... men nu säger du att det saknas uppgifter om att de är sjöfarare. I vilket sammanhang och i vilka källor skulle man kunna förvänta sig att en sådan uppgift skulle kunna återfinnas?

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 maj 2019, 16:18
av Starkodder
AndreasOx skrev:
19 maj 2019, 15:33
Starkodder skrev:
19 maj 2019, 14:06
En sak som jag inte riktigt begriper är varför Gräslund aldrig diskuterar Hygelacs räd mot Rhenmynningen, det är en av de faktorer som fått mig att tro mest på Västergötland av geografiska skäl. Sen dissar han Lejre helt till förmån för en önskvärd fiktiv hall på sydöstra Själland, troligen mest p g a att uträkningen med båtfärden då annars faller.
Enligt Gräslund sid 139: Lejres högstatusbebyggelse dateras tidigast till ca 575. I Christensens slutpublikation om Lejre från 2015 diskuteras inte ens ett kronologiskt samband med Beowulfkvädet.
ca 520 gäller enligt arkeologerna för starten av Fredshöj. Var får du 575 ifrån?

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 maj 2019, 17:06
av Bäckahästen
Det skrev han i sitt inlägg. :D

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 19 maj 2019, 17:06
av Starkodder
Bäckahästen skrev:
19 maj 2019, 17:06
Det skrev han i sitt inlägg. :D
Var får Gräslund uppgiften ifrån då? Jag har den tjocka boken om Lejre och får väl kolla "vid behov". Hur noga kan man datera resterna av en hallbyggnad? Anledningen att jag är skeptisk är naturligtvis att tiden för båtresan från Gotland faller med Lejre. Om man nu lägger väldigt stor vikt vid den, det behöver man iofs inte göra. Men kan man acceptera en fiktiv kungahall före låt säg 550 på sydöstra Själland så kan man lika gärna göra det även vid Lejre. Platsen är naturligtvis inte utgrävd mer än en del. Sedan skrivs det om Broskovvejen, som om den skulle kunna vara den enda som har med Beowulfs beskrivning att göra. Hur många stensatta vägar finns det kvar att upptäcka under befintliga vägar?

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 20 maj 2019, 08:33
av Kungsune
Man kan ju då ur ett sådant resonemang lägga till Gamla Uppsala bland platser som tills vidare faller ur som möjliga kungasäten i Beowuldkvädet pga kronologi.

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 20 maj 2019, 16:54
av Bäckahästen
Ja, dateras väl nu mer till 600-talet. :D

Re: Beowulfskvädets topografi

Postat: 20 maj 2019, 17:27
av Starkodder
Kungsune skrev:
20 maj 2019, 08:33
Man kan ju då ur ett sådant resonemang lägga till Gamla Uppsala bland platser som tills vidare faller ur som möjliga kungasäten i Beowuldkvädet pga kronologi.
Dom som tror att Gamla Uppsala och Lejre är färdigundersökta och färdigdaterade räcker upp handen ;)