Beowulfskvädets topografi
Re: Beowulfskvädets topografi
Intressant tanke. Spontant ser jag dock inte några tydliga tendenser i bifogade filer med urnordiska, Beowulf- & runstensnamn. Alltid knepigt att dra slutsatser av namnlikheter, speciellt som vi pratar om tidsrymder på många hundra år. Ex. är kvinnonamnet Hróðþiúð (Rodhthiudh) det mest belagda under tidig medeltid på Gotland. Förleden Hróð- är den vanligaste i Beowulfkvädet - men detta är i bästa fall enbart ett svagt indicium för att Beowulf kom från Gotland.
- Bilagor
-
- Runnamnslexikon_T 141106.pdf
- (1.68 MiB) Nerladdad 169 gånger
-
- urnordiska-personnamn.pdf
- (554.89 KiB) Nerladdad 165 gånger
Re: Beowulfskvädets topografi
Hrodh, Hroth, Rodh mfl former är väl en av de vanligaste förlederna på både mans och kvinnonamn i hela Skandinavien så det hjälper knappast för att lokalisera Geatas. Sköldungarnas kungasläkt inte minst med namn som Hrolf (Rådulf), Hrodgar mfl.
-
- Inlägg: 1787
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Re: Beowulfskvädets topografi
Vilka argument är det Gräslund har för att Beowulf är från Gotland?
Re: Beowulfskvädets topografi
Läs boken!
Min sammanfattning av argumentationen:
https://www.dropbox.com/s/3ampbf027ysln ... f.pdf?dl=0
Min sammanfattning av argumentationen:
https://www.dropbox.com/s/3ampbf027ysln ... f.pdf?dl=0
Re: Beowulfskvädets topografi
Det som ser ut som ett västgermanskt namnskick hos geatas skulle möjligen kunna indikera att det rör sig om ett folk som anlänt relativt sent till Skandinavien, kanske så sent som 400-talets senare del.
Det västgermanska språk som är närmast besläktat med engelskan är som bekant frisiskan. Och friserna är ett folk vars historia är värd att titta lite närmare på…
https://en.wikipedia.org/wiki/Frisians
Det råder inte någon enkel kontinuitet mellan de gamla romarnas "Frisii" och de moderna friserna som underkuvades av frankerna på 700-talet och som än idag utgör en egen etnisk grupp. De moderna friserna tycks från början (sent 300-tal?) ha varit etniska angler och saxare (kanske främst angler, med tanke på deras språk) som invandrat till de områden som tidigare hade befolkats av de antika friserna. En del av invandrarna kan (av etniska, politiska och/eller religiösa skäl) rentav ha definierat sig som ”goter” (geatas, iuti).
Från de gamla frisernas områden kan de sedan ha brett ut sig längs kontinentens nordsjökust innan en del av dem drog vidare till Britannien, samtidigt som den fraktion som definierade sig som ”goter” (geatas, iuti) kan ha gett namn åt Jylland (Reidgotaland), fortsatt längs Limfjorden över Kattegatt och koloniserat Göta älv-dalen.
På 500-talet kan Limfjorden, Jyllands västkust, den frisiska övärlden och området vid Rhens mynning ha knutits ihop av en viktig handelsväg...
http://docplayer.net/6216923-Trade-and- ... ntext.html
De ledande aktörerna bakom denna folkvandringstida handel kanske inte kallades ”friser” i första hand, utan snarare ”geatas” eller ”jutar”. Det moderna frisernamnet kanske inte blev allmänt utbrett förrän runt år 600 då det frisiska kungariket (Magna Frisia) uppstod. Dessförinnan torde ”friserna” mestadels ha definierats som ”angler, saxare och jutar”.
Det västgermanska språk som är närmast besläktat med engelskan är som bekant frisiskan. Och friserna är ett folk vars historia är värd att titta lite närmare på…
https://en.wikipedia.org/wiki/Frisians
Det råder inte någon enkel kontinuitet mellan de gamla romarnas "Frisii" och de moderna friserna som underkuvades av frankerna på 700-talet och som än idag utgör en egen etnisk grupp. De moderna friserna tycks från början (sent 300-tal?) ha varit etniska angler och saxare (kanske främst angler, med tanke på deras språk) som invandrat till de områden som tidigare hade befolkats av de antika friserna. En del av invandrarna kan (av etniska, politiska och/eller religiösa skäl) rentav ha definierat sig som ”goter” (geatas, iuti).
Från de gamla frisernas områden kan de sedan ha brett ut sig längs kontinentens nordsjökust innan en del av dem drog vidare till Britannien, samtidigt som den fraktion som definierade sig som ”goter” (geatas, iuti) kan ha gett namn åt Jylland (Reidgotaland), fortsatt längs Limfjorden över Kattegatt och koloniserat Göta älv-dalen.
På 500-talet kan Limfjorden, Jyllands västkust, den frisiska övärlden och området vid Rhens mynning ha knutits ihop av en viktig handelsväg...
http://docplayer.net/6216923-Trade-and- ... ntext.html
De ledande aktörerna bakom denna folkvandringstida handel kanske inte kallades ”friser” i första hand, utan snarare ”geatas” eller ”jutar”. Det moderna frisernamnet kanske inte blev allmänt utbrett förrän runt år 600 då det frisiska kungariket (Magna Frisia) uppstod. Dessförinnan torde ”friserna” mestadels ha definierats som ”angler, saxare och jutar”.
Re: Beowulfskvädets topografi
Vad talar emot att romarnas friser var samma folkslag som friserna på 600-talet?
Finns det några signifikanta västgermanska influenser i Jylland?
Språkhistoriskt så ligger väl delningen nord/västgermanska senast på 100-talet vilket talar emot större invasioner i Norden långt senare.
Finns det några signifikanta västgermanska influenser i Jylland?
Språkhistoriskt så ligger väl delningen nord/västgermanska senast på 100-talet vilket talar emot större invasioner i Norden långt senare.
Re: Beowulfskvädets topografi
Arkeologin ger vid handen att det skedde en avfolkning av frisernas domäner och senare en invandring av människor som använde artefakter av anglosaxisk typ. Men de gamla friserna kan förstås ha utvandrat och assimilerats av de saxare och angler som senare skulle bli de nya friserna och hela tiden torde spillror av de forna friserna ha bott kvar i det ursprungliga Frisland.
Ännu på vikingatiden kunde de som talade fornnordiska och de som talade fornengelska förstå varandra hjälpligt. På folkvandringstiden torde det ha varit ännu lättare... Västgermanska influenser är väl relativt påtagliga i hela Skandinavien. Några större invasioner var det nog aldrig frågan om, utan det torde mest ha handlat om en invandrad överklass, samt inflyttade köpmän och hantverkare.
Ännu på vikingatiden kunde de som talade fornnordiska och de som talade fornengelska förstå varandra hjälpligt. På folkvandringstiden torde det ha varit ännu lättare... Västgermanska influenser är väl relativt påtagliga i hela Skandinavien. Några större invasioner var det nog aldrig frågan om, utan det torde mest ha handlat om en invandrad överklass, samt inflyttade köpmän och hantverkare.
Re: Beowulfskvädets topografi
De västgermanska influenserna på i synnerhet västra (och sydligaste) Jylland torde av naturliga skäl vara större än för någon annan del av Norden. Men huruvida detta beror på den ovan nämnda hypotetiska geatisk-frisiska expansionen under folkvandringstiden eller på frisiskt och plattyskt inflytande under vikinga- och medeltiden är svårt att säga.
De väst- och sydjylländska dialekterna har t.ex. bestämd artikel istället för bestämdhetssuffix som ju är det normala i skandinaviska språk - æ hus i stället för huset. Men om detta har någonting att göra med västgermanska influenser under folkvandringstiden är som sagt ovisst, än mer ovisst är förstås om det har något att göra med Beowulfs geatas lokalisering och ursprung.
https://en.wikipedia.org/wiki/Jutlandic_dialect
http://uu.diva-portal.org/smash/record. ... dswid=2960
-
- Inlägg: 774
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Beowulfskvädets topografi
Beowulf uppges vara begravd i en hög som syns från havet (sjön?). Finns överhuvudtaget sådana högar på Gotland?
Re: Beowulfskvädets topografi
Den största gotländska högen, Uggarde rojr i Rone, ligger vid kusten.