Beowulfskvädets topografi

500 f.Kr. - 1066
Starkodder
Inlägg: 1719
Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
Ort: Lund

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Starkodder » 26 maj 2019, 17:00

Att Danmark var enat redan år 200 är nog lite att ta i....nog för att det tidiga himlingarna på Stevns var mäktiga men frågan är om de kunde utöva full kontroll över hela Jylland.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 26 maj 2019, 17:29

Skrev följande efter att ha läst Hedeager:
Under Äldre Romerska Järnåldern (0-200 eKr) finns det mycket rika gravar representerande ett nytt regionalt ledarskap, någorlunda jämnt fördelade över Danmark.
Under Yngre Romerska Järnåldern (200-400) koncentreras dessa mycket rika gravar till Fyn och Själland, samtidigt som gravfynden av romerska importer i princip upphör i
Jylland medan den ökar på Fyn och Själland samt med en omfattande omorganisering av byar och gårdar. Lotte Hedeagers argumenterar i hennes avhandling från 1992
(Danmarks jernalder - Medlem stamme og stat, ex. sid 193, 201-204) för att det etablerades en centralmakt med territoriell kontroll i Danmark redan i övergången
mellan äldre och yngre romersk järnålder ca 200 eKr.

Castor
Inlägg: 1028
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Castor » 27 maj 2019, 10:59

Enligt länken nedan var Dankirke (Ribes föregångare), Dejbjerg (med de berömda vagnarna från förromersk järnålder), området vid Limfjordens västra inlopp, samt Sejlflod vid östra inloppet, viktiga orter med förbindelser till Frankernas rike (och förmodligen också till England) såväl som till Göta älvs mynning, kring år 500 e.Kr.

http://docplayer.net/6216923-Trade-and- ... ntext.html

Castor
Inlägg: 1028
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Castor » 27 maj 2019, 14:59

Tittar vi på spridningen av D-brakteater...

https://www.academia.edu/32501638/Brakt ... _pp._30-70
(fig. 52 på sid. 63)

...så ser vi en anmärkningsvärd anhopning i jutarnas (geatas?) Kent i sydöstra England, många fyndplatser i västra Götaland och på Jylland, men inga på de annars brakteatrika öarna Själland och Gotland...
Senast redigerad av 2 Castor, redigerad totalt 27 gång.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 27 maj 2019, 14:59

Var på Jylland har man hittat "militärbebyggelse"? Har man hittat några högstatusföremål? Har du några länkar?
Den kanske mest spännande nya anläggningen ligger i Ørre på Mittjylland och består av symmetriskt ordnade långhus som närmast påminner om dispositionen inuti Trelleborgarna fast från 500-talet.
https://videnskab.dk/kultur-samfund/vil ... idtjylland
Alla krigsofferplatser som inte var färdigundersökta när Hedeager skrev har vi inte ens gått in på. Sedan har du alla guldfynden. Jylland är oerhört rikt på guldfynd från järnåldern. Visserligen stagnerar det förmodligen lite tidigare i Jylland än i ex Sverige men det kan ju kanske då snarare höra samman med händelserna i Beowulfkvädet? Bygderna runt Århus, Ribe, Viborg och Ålborg har bebygelsekontinuitet på sina centralplatser från 200-tal upp i vikingatid. Gravfälten har luckor i folkvandringstid på sina håll men så ser det ju på sina håll också ut i Sverige. Det verkar dock av lösfynden och de allt oftare upptäckta boplatserna som om det handlar om just synlighet. Finns en artikel i danska tidskriften Skalk om denna problematik med fokus på Jellingtrakten. Kommer tyvärr inte ihåg vilket nummer men jag tror det var i höstas.
Intressant är ju särskilt Lindholms höje direkt norr om Ålborg där Danmarks största gravfält finns med ett stort antal skeppssättningar och domarringar och ett rikt material med mycket västsvenska influenser precis som Castor är inne på.
Såväl runt Nordjylland som i mittjylland har i ganska sen tid hela komplexa gravfält från tiden upptäckts efter att ha legat dolda under flygsandslager i 1500 år. Flygsanden beror ju på att Jylland varit mer eller mindre trädlöst sedan bronsåldern vilket också bör ha varit en av de största anledningarna till att man behövde organisera sig och försöka vinna land i angränsande bygder med skog; Halland och Bohus?

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 27 maj 2019, 17:28

Vad jag hittar är Ørre daterad till år 0:
"På pladsen har der omkring år nul..."
så var står det om 500-talet?
Annars mycket intressant liksom övrig info som du gärna får styrka med länkar. När jag letade "förra" gången om Jylland under folkvandringstiden hittade jag enbart uppgifter som jag tolkade som kända redan när Hedeager skrev 1992.
Senast redigerad av 1 AndreasOx, redigerad totalt 27 gånger.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 27 maj 2019, 17:35

Castor skrev:
27 maj 2019, 14:59
Tittar vi på spridningen av D-brakteater...

https://www.academia.edu/32501638/Brakt ... _pp._30-70
(fig. 52 på sid. 63)

...så ser vi en anmärkningsvärd anhopning i jutarnas (geatas?) Kent i sydöstra England, många fyndplatser i västra Götaland och på Jylland, men inga på de annars brakteatrika öarna Själland och Gotland...
och H-brakteaterna på sid 57-60 visar helt andra spridningsbilder. Jag hinner inte läsa /försöka förstå mer nu - diskuterar han dessa olika spridningar, relevans av uppdelningar, kronologier mm?

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 27 maj 2019, 18:17

Andreas jag får återkomma, jag har uppenbarligen blandat ihop två olika anläggningar. Spelar ingen roll det finns gott om exempel från runt om Jylland. Danevirkevallen anläggs, gallehushornen återfinns strax intill, Jellings bebyggelse etableras.
När jag letade "förra" gången om Jylland under folkvandringstiden hittade jag enbart uppgifter som jag tolkade som kända redan när Hedeager skrev 1992.

Du bör nog läsa in nyare texter om folkvandringstiden. De mest givande utgrävningarna av Illerups ådal ex har ju publicerats efter Hedeagers uttalande. På Jylland fanns bevisligen en organisation som kunde avvärja flera betydande attacker.
Bilagor
Namnlöst-1.jpg
Folkvandringstida guldfynd Danmark
Namnlöst-1.jpg (219.82 KiB) Visad 3305 gånger

Castor
Inlägg: 1028
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Castor » 28 maj 2019, 08:33

AndreasOx skrev:
27 maj 2019, 17:35
Castor skrev:
27 maj 2019, 14:59
Tittar vi på spridningen av D-brakteater...

https://www.academia.edu/32501638/Brakt ... _pp._30-70
(fig. 52 på sid. 63)

...så ser vi en anmärkningsvärd anhopning i jutarnas (geatas?) Kent i sydöstra England, många fyndplatser i västra Götaland och på Jylland, men inga på de annars brakteatrika öarna Själland och Gotland...
och H-brakteaterna på sid 57-60 visar helt andra spridningsbilder. Jag hinner inte läsa /försöka förstå mer nu - diskuterar han dessa olika spridningar, relevans av uppdelningar, kronologier mm?
A-, B- och C-brakteaterna delas in i grupperna H1, H2, H3 och H4, baserat på hur människofigurernas ögon, näsor, frisyrer etc. ser ut. D-brakteater saknar ju människofigurer och kan därför inte inordnas i dessa grupper. Exakt vad detta har med kronologi att göra är svårt att avgöra, men oftast brukar ju A-brakteaterna anses vara äldst och D-brakteaterna yngst. Men det är väl inte omöjligt att de olika typerna användes parallellt av olika folkgrupper. Brakteat-eran som sådan var ju relativt kort, från ~450 till ~550 e.Kr, bara etthundra år, eventuellt något längre. Lite intressant är det dock att D-brakteaterna har en övervägande västlig utbredning och är vanliga i de områden som traditionellt brukar förknippas med jutar-götar-(geatas?), dvs Kent, Jylland och Västra Götaland.

Handelsvägen Rhen-Frisiska öarna-Jyllands västkust-Limfjorden-Göta älv skulle också kunna vara den väg som Hygelac tog (fast åt andra hållet).

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 28 maj 2019, 15:32

Relationen mellan sköldungar och geater i Beowulf är speciell. Geaterna framställs som ett folk med egen kung som är grannar med danerna som bor en kort seglats bort. Ordet "sund" förekommer i sammanhanget.
Vidare kan konstateras att danernas kung anlitar geatiska krigare samt enligt kvädet verkar tydligen ha makt att bestämma vem som får gifta sig med geaternas prinsessa. Det omtalas vapenförbund mellan de båda folken och de kämpar båda mot den gemensamma fienden frieserna. Geaterna är tydligen skyldiga danerna vapentjänst. Omtalas också hur de numera kärvänliga folken byter gåvor över haven trots att de tidigare varit dödsfiender. Kanske har vi häri Hedeagers Jutiska uppgång i det danska riket där makten allt mer flyktar över mot Själland/Skåne. Klart är i varje fall att Jutarna kvarstår som ett folkbegrepp och viktiga centralplatser i Jylland likaså. Ännu på 600-talet kan man se hur de tre huvudbygderna från järnålderns början ännu utmärker sig. Kanske särskilt mittjylland med bygden mellan Viborg och Århus längs Gudenå. När Beowulf tar sig hem till Geatland efter Finnesburg sker det utan skepp genom att han simmar ett stycke. Även här kan man ta samma resonemang som vi var inne på med Västergötland i förhållande till Östersjön. Det är osannolikt att Gotländska krigsherrar skulle ha intresse i att bråka med Friser ute på Nordsjön. Ännu mindre oroa sig för att Franker skulle vara bland de första att attackera när det blev känt (om det nu blev känt?) att deras kung stupat. Det fanns förmodligen helt andra mer trovärdiga folk runt om i Östersjön som nu inte nämns. Jylland däremot med Danevirke arrangerad precis i den riktningen med kust mot såväl Daner som Friser, Franker och Saxare omedelbart i söder passar som handen i handsken. De når alla folken i kvädet med små seglatser på mindre än ett dygn.

Skriv svar