Beowulfskvädets topografi

[Kungsune]

Det stockar sig vid alla vadställen i hela världen. Inte 24/7 men väl när det är marknad; någon ska ta oxar eller kor över vadet etc. Det är ju just vid sådana platser som vi hittar de fetaste hålvägssystemen.
Det är ingen slump att marknader, köpingar och till och med städer uppstår på sådana platser. Ex Oxford

Tidan har säkert varit en bra vandringsled för att knyta ihop Mariestadsområdet med Falbygden och Småland. Men folk har i första hand använt Ätradalen när de begett sig till "Danmark" från Falbygden. Alla dessa åar har varit viktiga leder. Intressant är väl att merparten av Västergötlands åar börjar i Gäsene härad. Mitt i nätet hittar vi bla Eriksbergs kungsgård. FFa Viskan, Nossan, Lidan, Ätran. Tre av våra guldhalskragefynd är från Ätradalen.

[Yngwe]

Det stockar sig vid alla vadställen i hela världen. Inte 24/7 men väl när det är marknad; någon ska ta oxar eller kor över vadet etc. Det är ju just vid sådana platser som vi hittar de fetaste hålvägssystemen.
Det är ingen slump att marknader, köpingar och till och med städer uppstår på sådana platser. Ex Oxford

Men storskalig boskapsdrift i handelssyfte är väl knappast aktuellt innan urbaniseringen och gruvindustrin tar fart? Eller har du en tanke om att så är fallet? Vilka är i så fall inblandade i det?

Men nu har vi lämnat trådens kärna, så vi får nog ta det i egen tråd.

[Castor]

Hur får man slaget på Vänerns is att gå i hop med Gotlandshypotesen?


Och varifrån skulle Heaðo-Ræmes (strids-rämerna) komma om inte från Raumarike?

[Kungsune]

Men storskalig boskapsdrift i handelssyfte är väl knappast aktuellt innan urbaniseringen och gruvindustrin tar fart? Eller har du en tanke om att så är fallet? Vilka är i så fall inblandade i det?

Handel?

Nä, jag vet bara av egen erfarenhet att det blir tråkigt om djuren inte får komma till sina beten.
När man ska leda djur över vatten vid vadställen tar det tid. Vid marknader som man garanterat haft under järnåldern också passade man såklart på att avla. Är väl inte konstigt om ex ting och marknad sammarrangerades. Hur som helst är vadande boskap ett påtagligt hinder. Det är ju inte tal om stordrift om gemene man har ett par oxar eller några får. Problemet finns ändå. Sedan tror jag att rika ätter hade uppåt 20-30 djur som samsköttes även om ägarstrukturen var delad.

[Kungsune]

Castor, jag kan inte se något skäl att Raemerna inte skulle kunna vara i Raumarike men jag vet inte om det egentligen finns något som binder dem till en särskild belägenhet i förhållande till andra platser i kvädet.
Det ska väl vara havsnära i varje fall.

[AndreasOx]

Den belagda handelsplatsen i Lettland(?, minns inte namnet) på 600-talet visar att både svear och gutar bevisligen tog sig över Östersjön utan problem.

Grobiņa (Grobin), en plats som kan vara identisk med Seeburg som Rimbert skrev om. Att man tog sig dit lätt och naturligt från Gotland är helt klart. Men Mälaren ligger allt för avsides....

Är inte alls inläst - men man har väl hittat tydliga spår från 600-talet av svear där?

På sid 78 står det om skilfing. Används enbart i östsvenska skrifter om Uppsalakungar, i Norge används yngling. Så skilfing bör betyda 'gudaboren Sveafurste'.

Vilka "östsvenska skrifter" skulle det vara?

Enligt Bo Gräslund finns skilfing belagt endast i 3 skrifter: Beowulfkvädet, Ynglingatal (Egil benämns 'Skilfingaättling') och i äldre Eddan (Hyndluljo∂ 11). Bo (han refererar till Noréen 1892) menar i östsvensk tradition, dvs Snorre fick begreppet från Sverige. Medan i västnorsk tradition används yngling.

[Castor]

Castor, jag kan inte se något skäl att Raemerna inte skulle kunna vara i Raumarike men jag vet inte om det egentligen finns något som binder dem till en särskild belägenhet i förhållande till andra platser i kvädet.
Det ska väl vara havsnära i varje fall.

Raumarike går bra ihop med Väner-Götaälvshypotesen, men knappast med Gotlandshypotesen...
Frågan är vilka alternativa lokaliseringar det finns för ett krigarfolk av rämernas kaliber. Raumarike har ju sin berömda storhög, Raknehögen från 500-talet. Raumarici nämns dessutom av Jordanes.

[Valdemar]

Sen är inte alltid Skifling och Yngling samma sak?

Hyndlas sång:

15. Som måg åt Eymund
mäktigare blev han,
med sval svärdsegg
han Sigtrygg dräpte,
äktade Almveig,
ypperst av kvinnor,
de födde och ägde
aderton söner.

16. Därav äro skjoldungar,
därav äro skilvingar,
därav audlingar,
därav ynglingar,
därav friboret,
därav fursteboret,
bland män mest urval
i Midgårds skygd;
allt är det din ätt
Ottar enfaldige.

[Castor]

Grobiņa (Grobin), en plats som kan vara identisk med Seeburg som Rimbert skrev om. Att man tog sig dit lätt och naturligt från Gotland är helt klart. Men Mälaren ligger allt för avsides....

Är inte alls inläst - men man har väl hittat tydliga spår från 600-talet av svear där?

Jag är inte heller så insatt, men jag har inte hört talas om några fynd som entydigt skulle peka mot Mälardalen. Wikipedia-artikeln nämner bara gotländska vapen och smycken.

Enligt Bo Gräslund finns skilfing belagt endast i 3 skrifter: Beowulfkvädet, Ynglingatal (Egil benämns 'Skilfingaättling') och i äldre Eddan (Hyndluljo∂ 11). Bo (han refererar till Noréen 1892) menar i östsvensk tradition, dvs Snorre fick begreppet från Sverige. Medan i västnorsk tradition används yngling.

Både Tjodolf av Hvins Ynglingatal och Hyndlas sång bör betraktas som västnordiska. I båda verken används både skilfingar och ynglingar. Beowulfkvädet har enbart skilfingar, men jag kan inte se något specifikt östsvenskt med detta.

[Daler]

Hur får man slaget på Vänerns is att gå i hop med Gotlandshypotesen?

Går slaget på Vänerns is alls ihop med Beowulf?
(Enda riktigt smidiga lösningen är i så fall att göra Åle den uppländske bördig från Uppland i Sverige. )