Beowulfskvädets topografi

500 f.Kr. - 1066
Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Yngwe » 6 september 2018, 20:21

Jag får nog instämma med AndreasOx att Nissan förmodligen var den huvudsakliga transportvägen till havet för iallafall i alla fall östra delen av VG's centrala bygder. Men, först ett påpekande.

Här talas om en omfattande transport av varor till och från VG som ger upphov till hålvägar både här och där, och det får vi reda ut lite. Om vi tar Falbygden, så är det ett utpräglat jordbruksområde, som bygger hela sin rikedom på just det. Eller snarare välstånd för det är knappast troligt att Falbygden stått för någon omfattande export av jordbruksprodukter under järnålder och tidig medeltid. Det är nog aktuellt först när urbaniseringen tar fart på riktigt i Nordeuropa och man börjar salta produkterna. Falbygden var alltså knappast en motor för någon omfattande långväga handel. Alla hålvägar och tecken på transporten kan nog till större delen förklaras på ett lokalt och regionalt plan.

Falbygdens förmodligen enda någorlunda omfattande transportbehov utanför lokalområdet är järn. Det här man förmodligen importerat, och i närheten finns en storproducent. i området söder och väster om Jönköping har man redan under vikingatid en industriell järnproduktion. Så mellan dessa omåden sker säkerligen en hel del transport av järn, om än inte i någon enorm skala.

Däremot är järnexporten säkerligen omfattande, från området kan man nyttja både Lagan och Nissan. Medeltida dokument visar att Nissan var mest betydande och Jönköpings främsta handelskontakt.

Förmodligen, eller iallafall enligt min hypotes, är det just för att Nissan förenar Falbygdens och Jönköpingområdets behov som det blir den viktigaste transportleden.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 6 september 2018, 20:41

Nja. Ätradalen har ju VGs viktigaste järnområde så jag ställer mig högst tveksam till en sådan rangordning. Ass mans och Ätrans dalgång är nedlusade med järnframställningslokaler och lupparna hittas i ett stråk som leder in i Halland och knyter an till Ett senare medeltida järnbärarland som når kusten söder om Varberg. Sådana luppar har hittats på Djursland rakt över havet. Även andra varor har bytts denna väg vilket bla Kristina Karlsson skriver om. Håvägarna i Timmele är inte en kvarleva/intäkt av den faktiska vägens skick. Snarare är det en av våra tyngst trafikerade vägar och därför har man måst bredda ut och trampa upp fler leder för att hindra stockningar. Den egentliga vägsträckningen ligger under dagens väg i Timmele. Nissan var ffa Smålands motorväg.

Göta älv är tveklöst nummer ett och unikt på flera sätt då man kan segla och ro rakt in i ett skyddat bördigt slättbygdslandskap.
Sedan glömmer vi lätt att timmerflottning skett i alla dessa åar. Det bör ha varit mycket efterfrågat redan i järnåldern Danmark.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 6 september 2018, 21:31

Även om det finns uppgifter om bla järntransporter över Risveden för stämpling så säger det inget om volymer. De viktigaste lederna förutom edsvägen var lödöse-skara och Sollebrunn-Gunnilse längs Lärjeån. Sedan fanns flera klövjestigar tvärs över Risveden.
Hinner man verkligen segla från Kålland till sydligaste Själland
Lustigt att en Oxenstierna utgår från att vi måste betrakta Kålland som centrum. Är det en gammal anfader från Lindholmens slott som spökar?
:D

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Daler » 6 september 2018, 22:20

Finns fler teorier när det gäller Jordanes "Vagi fluvius" samt den stora men onamngivna sjön.

Erland Hjärne vill ha det till floden Vuoksen och sjön Saimen, se Vagi fluvius och Vatá, Namn och Bygd 1917.
I Hjärnes artikel lyfts andra teorier också fram:
Göta älv, Vänern
Motala ström, Vättern
(Minns inte flodens namn nu), Ladoga

Anders i Uppsala
Inlägg: 772
Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
Ort: Uppsala

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Anders i Uppsala » 6 september 2018, 22:35

Kungsune skrev:Du får nog räkna med att ro upp genom skarven ungefär lika långt som du får ro upp till Lilla Edet. Sedan talar sagorna om en natts ritt genom en skog innan sveakungens slätt nåddes. I Beowulf tycks detta skogsparti vara hrefnewudu. Det tar ungefär 5 timmar att gå från lilla Edet till Trollhättan idag men går man eller rider genom skogen så tar det längre tid. Risveden heter vid detta parti Ranneskog men det är nog en slump. Från Ulva kvarn i fyrisån joggar man väl på 20 minuter till gamla Uppsala?
Hrefnewudu skulle, som jag skrev tidigare, möjligen kunna vara i närheten av Ramshult i Snavlunda socken i Askersunds kommun i Närke. På Lantmäteriets karta ser man flera fornminnen vid Ramshult. Gården/byn ligger i Tiveden mellan Svealand och Götaland. Kanske är detta Ramshult identiskt med Hrefnesholtet? Kanske kallades skogen omkring för Hrefnawudu (Ramsveden)?

Det står något mycket intressant om Torpadalens naturreservat i Snavlunda socken på länstyrelsen i Örebro läns hemsida:

Inom reservatsområdet finns tre objekt som är upptagna i fornminnesregistret fornborgen på Borgaberget (RAÄ nr 60, R-markerad på ekonomisk karta), grottan med "Kungakammaren" (RAÄ nr 62) som enligt sägen varit gömställe får en flyende kung, samt brunnskällan (RAÄ nr 64) vid brantens fot.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 6 september 2018, 22:37

Visst Daler! Frågan är dock vad Skandinaviens goter har med Ladoga att göra.?
Avsnittet handlar ju om Scandza och dess invånare med särskilt fokus på goter eftersom det är sitt ursprung bland dessa boken tar avstamp i. Där finns den stora floden Vagus och även folket Vagoth. Kan vara en olycklig slump men det påminner hiskeligt mycket om såväl Adam av Bremens skildring som Saxos beskrivning. Oavsett är det mer av ett hugskott att sedan koppla dessa Vagoth till waegmundingar.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 6 september 2018, 22:50

Hrefnewudu skulle, som jag skrev tidigare, möjligen kunna vara i närheten av Ramshult i Snavlunda socken i Askersunds kommun i Närke. På Lantmäteriets karta ser man flera fornminnen vid Ramshult. Gården/byn ligger i Tiveden mellan Svealand och Götaland. Kanske är detta Ramshult identiskt med Hrefnesholtet? Kanske kallades skogen omkring för Hrefnawudu (Ramsveden)?
Språkligt är det klockrent men korphult, ranhult etc är rätt vanliga namn liksom fornborgar. Ex vid ranneskog (korpskogen) vid Lilla Edet ligger också ett korphult vid en fornborg. Fortsätter man genom skogen kommer man ut på Hullsjöslätten och där ligger två fjäll vid älven. På slätten mellan bergen och älven ligger en gammal betesvall och gård med namnet Forstena. Kommer det av engelskans Forest eller svenskans före eller fjära. Alla dessa namn kan kopplas till fyris. Aha fyrisvallen. :-).
Antagligen helt galet men kul.
Eftersom man kan leta fram rätt namn överallt har jag koncentrerat mig på reseskildringarna och kontexter a istället. I mitt fall är det några saker som gör att jag hängt upp mig på Jylland. Ffa de parallella källor vi har.

Spännande med sägnen om flyende kung dock. Vet du något mer om det?

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Yngwe » 6 september 2018, 23:29

Kungsune skrev:Nja. Ätradalen har ju VGs viktigaste järnområde så jag ställer mig högst tveksam till en sådan rangordning. Ass mans och Ätrans dalgång är nedlusade med järnframställningslokaler och lupparna hittas i ett stråk som leder in i Halland och knyter an till Ett senare medeltida järnbärarland som når kusten söder om Varberg. Sådana luppar har hittats på Djursland rakt över havet. Även andra varor har bytts denna väg vilket bla Kristina Karlsson skriver om. Håvägarna i Timmele är inte en kvarleva/intäkt av den faktiska vägens skick. Snarare är det en av våra tyngst trafikerade vägar och därför har man måst bredda ut och trampa upp fler leder för att hindra stockningar. Den egentliga vägsträckningen ligger under dagens väg i Timmele. Nissan var ffa Smålands motorväg.

Göta älv är tveklöst nummer ett och unikt på flera sätt då man kan segla och ro rakt in i ett skyddat bördigt slättbygdslandskap.
Sedan glömmer vi lätt att timmerflottning skett i alla dessa åar. Det bör ha varit mycket efterfrågat redan i järnåldern Danmark.
Man kan givetvis diskutera saker som att området jag nämner har en helt annan karaktär, i det området du nämner kan jag inte se några uppgifter om identiska produktionsanläggningar anlagda på rad utan en förvisso omfattande produktion men av organisk karaktär, och man kan diskutera om skillnaden i antalet anläggningar. Men allt sånt kan ju ifrågasättas. Det som inte kan ifrågasättas är att området du nämner ligger nästan dubbelt så långt bort, och dessutom uppströms...

Sen tillstår jag gärna att såväl Ätran som Nissan, och andra vattendrag har fungerat som transportleder. Huvudanledningen har för de flesta vattendrag inte varit volymexport utan lokala transporter och personförmedling. Vilket som var viktigast för Falbyggden är egentligen av begränsad betydelse eftersom kontentan är att det inte förekom någon massiv förmedling av varor vare sig till eller från Falbyggden.

Timmerflottning till Danmark och trafikstockningar ser jag som högst spekulativt. Däremot instämmer jag att Göta Älv är den stora pulsådern, utan någon som helst konkurrens. Men det beror inte på VG's så kallade centralbyggd utan på det enorma upptagningsområdet med sammantaget omfattande produktion av varor som lämpar sig för export. Tjära, järn och päls bör ha utgjort stommen. Trä och biff först senare.

Anders i Uppsala
Inlägg: 772
Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
Ort: Uppsala

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Anders i Uppsala » 6 september 2018, 23:31

Vet egentligen inte mer om sägnen om den flyende kungen, men man skulle kunna spekulera om det har med denna händelse att göra:

The epic [Beowulf] tells that the Geats under their new king Hæþcyn captured the Swedish queen, but old king Ongenþeow saved her, at a hill fort called Hrefnesholt, although they lost her gold. Ongentheow killed Hæþcyn, and besieged the Geats at Hrefnesholt. The Geats were, however, rescued by Hygelac, Hæþcyn's brother, who arrived the next day with reinforcements. Having lost the battle, but rescued his queen, Ongenþeow and his warriors returned home.

Se: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Ongentheow

I så fall har minnet av händelsen bevarats muntligt i närmare 1 500 år...

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 7 september 2018, 07:18

Det som inte kan ifrågasättas är att området du nämner ligger nästan dubbelt så långt bort, och dessutom uppströms.
Vad menar du där Yngwe?
Järnugnsplatserna runt Svenljunga består av grupper av ugnar som faktiskt legat på rad vilket tyder på stor produktion. Det är naturligtvis under en begränsad tid men aktuell för tråden. Övre Ätradalen är Västergötlands tätaste kulturbygd med Falbygden. Förstår inte varför man skulle ta Nissastigen till Västergötland. Det blir ju en jäkla omväg.
Trafikstockning uppstod alldeles säkert på platser som ex Timmele där det fanns vadplats särskilt när det var slirigt och regnigt och i samband med marknader och truppförflyttning. Dessa extrema parallella hålvägslämningar är ju faktiskt väldigt begränsade till vissa vägavsnitt.
timmerbristen i Danmark har varit påtaglig så jag ser det för sannolikt att det varit en av våra viktigaste exportprodukter redan på järnåldern. Vad var kärnprodukten i Lödöse?

Skriv svar