Beowulfskvädets topografi

500 f.Kr. - 1066
AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 31 augusti 2018, 15:30

Jag avsåg de härader som ligger närmast Göta älvs mynningsområde dvs Askim, Bollebygd, Sävedal, Vättle och Östra Hising. Dessa (förutom Bollebygd) kallas för 'utlanden' i Äldre Västgötalagen. Boindelningen visar att dessa delar är inkluderade i Västergötland relativt sent.
Jag antar att det är minst en och antagligen flera dagsresor från Nordsjön till närmaste tättbefolkade bygd (Kullings härad). Till centralbygder möjligen av dignitet för handlingen i Beowulfkvädet (Väne, Kinnekulle, Kållands) tog det säkerligen ännu längre tid med drag vid forsar i Göta älv etc. Spontant ser jag inte hur detta hänger ihop med beskrivningarna av krigen mellan geatas och svear.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 31 augusti 2018, 15:42

Kungsune skrev:Sorry Andreas, jag hade för mig att det fanns referenser till geatisk- frisisk ovänskap även där. Kan vara minnet som spelat ett spratt. Annars är ju huvudtemat bla på 2355- hygelaks frisattack och senare 2911-2921 om hotet från friserna och de fientliga konsekvenserna. Huvudfiende är sweons men friserna står inte långt efter. Att dessutom Beowulf fruktar frankerna tycker jag är märkligt ut Gotländsk horizon.
2911-2921 är från klagosången när Beowulf stupat, dvs. Beowulfs äventyr besjunges i någon kronologisk ordning. Att ta detta som bevis för att geatas var ärkefiender med friser och franker är långsökt. Notera att betydligt fler rader handlar om krig mellan geatas och svear, rad 2922-3007.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 31 augusti 2018, 16:09

Jag avsåg de härader som ligger närmast Göta älvs mynningsområde dvs Askim, Bollebygd, Sävedal, Vättle och Östra Hising. Dessa (förutom Bollebygd) kallas för 'utlanden' i Äldre Västgötalagen. Boindelningen visar att dessa delar är inkluderade i Västergötland relativt sent.
.
Ok, Jag misstänkte detta. Jag ser inte det så i Boindelningen som du gör. Utlanden tror jag rätt och slätt har med läget mot just älven och Kattegatt att göra. Ungefär som Roslagen i förhållande till Uppland.
Det här har vi tjatat om i en tidigare tråd. Alla kända källor talar ganska entydigt om götisk dominans söder om älven fram till havet. Stämmer även bra med gravskick, ortnamn osv.

Jag antar att det är minst en och antagligen flera dagsresor från Nordsjön till närmaste tättbefolkade bygd (Kullings härad). Till centralbygder möjligen av dignitet för handlingen i Beowulfkvädet (Väne, Kinnekulle, Kållands) tog det säkerligen ännu längre tid med drag vid forsar i Göta älv etc. Spontant ser jag inte hur detta hänger ihop med beskrivningarna av krigen mellan geatas och svear
Dels har du kulturtäta bygder i såväl Bohuslän som Halland som vi inte vet om de var svear sedan har du
hela Göta Älvdalen men framför allt Hisingen som troligen varit en av de mest tätbefolkade områdena i Sverige. Vad sägs om Askim, Hising, Flundre härader. Vi har ju skildringar från 1700-talet av just sådana resor och det är inte så väldiga avstånd som du verkar tro. Läs ex Linnés Västgötaresa och beundra hur långt han tog sig på en enda dag. Från Lilla Edet kan du nå Fredrikshavn utan problem på mindre än två dygn. Hur lång tid tar det att segla från ex Paviken på Gotland till Uppsala? Det är väl mer än dubbla avståndet. Folk gick och red från Skepplanda eller Lilla Edet till Alingsås och Sollebrunn på en dag. Ville man längre var det ytterligare en dag till Vara. Dvs man kunde ta sig från mitt på slätten till Jylland på 4 dagar på 1600-talet. En siffra som rimmar bra med Adam av Bremens beskrivning av resa från Lund till Skara till fots. Alltså helt omsättningsbart för folkvandringstid. Som sagt utgår resorna från Göta Älvsområdet snackar vi ett dygns överfart med en snäcka. Restidsaspekten väger med andra ord inte över för Uppland-Gotland modellen. Sedan, att dra båt vid de två forsarna i Göta älv var nog väldigt ovanligt för de flesta resenärer. Det fanns inte riktigt någon anledning om man inte hade antingen en plan på att segla runt i Vänern eller dyrbar handelslast som inte kunde lastas om på kärror. Samtidigt är ju just av detta skäl edningen välkänd vid Trollhättan och Lilla edet. Beowulf Har troligtvis likt Magnus Barfot gått i land vid Fuxerna med manskap och hästar. Därifrån finns det egentligen två vägar att välja på; norr eller öster. Med häst kommer du till slätten snabbt. Så vitt jag förstår klarar en häst gå upp till 5 mil på en dag men man pressade nog inte hästarna så 2,5 mil funkar på 4 timmars ritt. PÅ det når du också slätten.
Senast redigerad av 1 Kungsune, redigerad totalt 31 gånger.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Kungsune » 31 augusti 2018, 16:22

2911-2921 är från klagosången när Beowulf stupat, dvs. Beowulfs äventyr besjunges i någon kronologisk ordning. Att ta detta som bevis för att geatas var ärkefiender med friser och franker är långsökt. Notera att betydligt fler rader handlar om krig mellan geatas och svear, rad 2922-3007.
Mja, det är väl en tolkning hur friserna verkligen beskrivs men ok sweons är besvärligare. Likförbannat svårt att se vad Gotlänningar hade i Holland att göra eller ännu mindre varför man är rädd att Franker ska komma och invadera. Dessutom beskriver man Danerna som nära grannfolk.

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Daler » 31 augusti 2018, 16:27

Korrektion av mig: Sophus Bugge lyfte givetvis fram idén att geatas=jutar och ingenting annat. Tröttheten/oskärpan är din ovän.

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Daler » 31 augusti 2018, 16:37

Nu har jag snabbläst Bo Gräslunds bok.
Den kändes ofärdig. Tror bestämt att den hade behövt några vändor till hos någon korrekturläsare.
Bitvis också rörig, tjatig.
Ett väldigt stort minus då ett index/register saknas i slutet.
Jag köper inte idén om att geatas=gutar även om vissa inslag i denna hypotes definitivt kändes väldigt övertygande.
Att ersätta Ongentheow, geatas med flera ord med Egil, gutar etc. i senare delar av boken tycker jag personligen är en styggelse. Men en författare har givetvis rätt att göra så och detta var också tidigt deklarerat att så skulle ske.
Trots detta är boken väldigt intressant och innehåller mängder med referenser, teorier, idéer som var fantastiskt att få ta del av.
Boken kommer att reta gallfeber på alla götalandsfantaster och bara därför så får den högt betyg från mig. Här har alla ideologiskt drivna metakritiker på forumet lite att göra en tid framöver om de nu ens bryr sig om att läsa boken.

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Daler » 31 augusti 2018, 17:30

Kan ha missat det men för att Gräslunds teori om geatas=gutar ska få bäring borde man då inte förutsätta att en legend som Beowulf borde ha avspeglat sig på de gotländska bildstenarna?
Finns det motiv på någon bildsten som skulle kunna tolkas som hämtat ur kvädet?

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 31 augusti 2018, 18:29

Daler skrev:Kan ha missat det men för att Gräslunds teori om geatas=gutar ska få bäring borde man då inte förutsätta att en legend som Beowulf borde ha avspeglat sig på de gotländska bildstenarna?
Finns det motiv på någon bildsten som skulle kunna tolkas som hämtat ur kvädet?
De äldre gotländska bildstenarna dateras till ca 200-600 (stora osäkerheter) med solhjul, drakormar och roddbåtar. Så likheter finns med Beowulfkvädet. De mer praktfulla bildstenarna dateras till ca 700-800, dvs betydligt senare. Se Wikipedia.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av AndreasOx » 31 augusti 2018, 18:35

Daler skrev:Nu har jag snabbläst Bo Gräslunds bok.
Den kändes ofärdig. Tror bestämt att den hade behövt några vändor till hos någon korrekturläsare.
Bitvis också rörig, tjatig.
Ett väldigt stort minus då ett index/register saknas i slutet.
Jag köper inte idén om att geatas=gutar även om vissa inslag i denna hypotes definitivt kändes väldigt övertygande.
Att ersätta Ongentheow, geatas med flera ord med Egil, gutar etc. i senare delar av boken tycker jag personligen är en styggelse. Men en författare har givetvis rätt att göra så och detta var också tidigt deklarerat att så skulle ske.
Trots detta är boken väldigt intressant och innehåller mängder med referenser, teorier, idéer som var fantastiskt att få ta del av.
Boken kommer att reta gallfeber på alla götalandsfantaster och bara därför så får den högt betyg från mig. Här har alla ideologiskt drivna metakritiker på forumet lite att göra en tid framöver om de nu ens bryr sig om att läsa boken.
Håller med förutom att jag (givetvis) tror på att geatas=gutar. Från mitt gotländska perspektiv (växte upp granne med Torsburgen) stämmer Bo:s teorier mycket väl. Att det hände mycket dramatiskt på Gotland under 500-talet är otvetydigt. Exempelvis att kanske upp till 75% av de minst 2500 stengrundhusen brändes, och resterande övergavs. Och jag har mycket svårt att hitta någon naturligare förklaring till geatas land med alla krig över haven än Gotland.
Jag rekommenderar boken trots dess brister. Bo tar verkligen ut svängarna med många underhållande teorier, som att Grendel är en allegori om klimatkatastrofen 536-550.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Beowulfskvädets topografi

Inlägg av Yngwe » 31 augusti 2018, 18:59

Daler skrev:Nu har jag snabbläst Bo Gräslunds bok.
Den kändes ofärdig. Tror bestämt att den hade behövt några vändor till hos någon korrekturläsare.
Bitvis också rörig, tjatig.
Ett väldigt stort minus då ett index/register saknas i slutet.
Jag köper inte idén om att geatas=gutar även om vissa inslag i denna hypotes definitivt kändes väldigt övertygande.
Att ersätta Ongentheow, geatas med flera ord med Egil, gutar etc. i senare delar av boken tycker jag personligen är en styggelse. Men en författare har givetvis rätt att göra så och detta var också tidigt deklarerat att så skulle ske.
Trots detta är boken väldigt intressant och innehåller mängder med referenser, teorier, idéer som var fantastiskt att få ta del av.
Boken kommer att reta gallfeber på alla götalandsfantaster och bara därför så får den högt betyg från mig. Här har alla ideologiskt drivna metakritiker på forumet lite att göra en tid framöver om de nu ens bryr sig om att läsa boken.
Haha,, point taken. :D

Men du kan knappast kalla mig götalandsfanatiker, för bara ett par dar sen lyckades jag ju få till och med dig, om en för en kort stund, att instämma att Beowulfs geats bar jutar och inte götar. Det verkade gå bra tills det då blev lite knepigt med svearna då... appropå idologiskt alltså! ;)

Skriv svar