Fotevikens kartor

500 f.Kr. - 1066
Soländaren
Inlägg: 93
Blev medlem: 30 januari 2018, 14:52

Re: Fotevikens kartor

Inlägg av Soländaren » 6 mars 2018, 08:36

Apropå detta med tidsgränserna för vikingatid:
Jag började just lyssna på veckans föreläsning i kursen Runkunskap som jag läser på Uppsala universitet (på distans) just nu. Där gjorde föreläsaren Henrik Williams följande förklaring:

Vikingatid fram till 1050 (arkeologer)
dito fram till 1066 (historiker, motsvarar slaget vid Hastings)
Runstenstid fram till 1120 (runologer, antar jag)
Runsvenska fram till 1225

Nu behöver inte alla hålla med Williams om just detta, men det är exempel på hur forskare ibland skapar verktyg (tidsindelning i detta fall) som är olika för olika syften.

Ättelägg
Inlägg: 506
Blev medlem: 3 maj 2015, 10:47

Re: Fotevikens kartor

Inlägg av Ättelägg » 6 mars 2018, 10:21

Skönt med varians ibland. Fixerade gränser är problematiska då det snävar in skeenden på en relativt makronivå utan att ta in mikronivån. Ta exmplet jarlabanke om han reste stenen 1070 och omtalar att han gjorde... osv, tänk om han gjorde detta år 1049 men dog 1080, endast möda värt den detaljstyrda. Dessutom Carl Thomas har vi stenar med den urgermanska runinskriften i Uppland så din indelning bör revideras. Angående Attundaland och kartor så är detta med tidsperspektiv något som belastar fenomenet. Attundalands historia är naturligtvis tiden mellan dess uppstigande ur havet till nutid. Kartor tenderar att fokusera på kartritarens syfte vilket gör att mycket utlämnas. En karta som täcker förhistorien kommer bli mycket komplex så sannolikt är det mer av "kända" platser som kommer med men historien är så mycket mer. Attundaland som de två övriga plus rodden är intressanta fenomen rent etymologiskt då de avviker. Pekar intressant nog på en utifrånkommande, strukturell/organisatorisk indelning för områdena. Här finns mycket att fiska i. Vem/vilka och syftet. Besök SGU för att kolla kustlinjen för Uppland genom årtusendena så får man en hum av hur stark landhöjningen har påverkat landskapet. När det begav sig runt år 1000 fkr, i hågahögens tidevarv, är igentligen mycket sig likt förutom tillgängligheten gällande de klassiska orterna då mälaren än var en havsvik och vattenlederna in i uppland, breda och öppna. Landhöjningen runt vikingatidens slut påverkade starkt framkomligheten och vid stockholms grundläggande är mälaren en sjö. Detta har implikationer då man kan förmoda att mälaren var en del av östersjön tidigare med allt därmed kommande, säl, torsk och inte minst strömming. Så hur gammalt är hundaren? Spekulationer finns och tydligen kan räkna med ett äldre hund och vi har exempel från bla england med liknade indelning under anglo-saxisk tid samt inte minst Tacitus uppgifter om indelning i hundranden - militärt. Själv skulle jag tro att indelningen i sig är gammal men folklanden (mkt intressant term) bör höra till nyorienteringen runt år 500-700 då svealänderna verkar formera sig. Under denna tid bör även benämningen Södermanland och Västmanland (möjligen även Närke) ha uppstått utifrån centrumet Uppsala.

Soländaren
Inlägg: 93
Blev medlem: 30 januari 2018, 14:52

Re: Fotevikens kartor

Inlägg av Soländaren » 6 mars 2018, 12:06

Någonting har ju funnits före Attundaland (och Tiundaland och Fjärdundaland), den saken är ju klar. Gränserna är i flera fall dragna längs vattenlederna, vilket tyder på att det inte är fiender som dragit upp gränserna - i alla fall inte om de olika grupperna är vattenburna. Snarare någon slags överordnad funktion (behöver ju inte betyda centralmakt för det, men i alla fall någon slags fredsbetonad överordning i alla fall).

Sigurd Rahmqvist konstaterar i en artikel att det går härads- (eller socken-)gränser i Långhundraledens nedre flöden. I den övre delen, från Gottröra och västerut, är istället vattenleden mitt i socknarna och häradet. Vad betyder det, undrar Rahmqvist, utan att egentligen svara på frågan.

Sedan har väl flera författare/forskare konstaterat att de här namnen åttahundra/tiohundra/fyrhundra rimligen inte är de ursprungliga namnen, utan en slags administrativa namn som räknar antalet hundaren i resp. folkland.

Själv noterar jag att Sollentuna härad (tidigare hundare) går ända upp till Runsa. Gränsen mellan Vallentuna och Sollentuna härads gränser följer ungefär vattenleden Norrviken-Edssjön-Oxundasjön. Min grovhuggna gissning är, att det här funnits andra gränser tidigare. Det finns ingen större logik i, att Eds socken skulle tillhöra samma härad som Spånga och Järfälla. Min gissning är snarare - likt Stefan Brinks språkliga analyser - att det snarare handlar om bygder som samlar sig kring "fjordar" (mitt ordval här). Om man på äldre järnålder skulle färdas till Vallentuna, Markim, Skånela, Hammarby och Fresta, så måste man i princip passera Runsa. Inte undra på att någon vill markera sin maktposition där. Allt utgående från att mälardalsborna var väldigt vattenburna, vilket de flesta brukar mena.

Nu kan man fara iväg och fördjupa diskussionen här också. Nämnde Brink pekar på att Husa (inte Husby) fungerar som någon slags "tullstation" eller gränsposition för dessa "fjordar". Så är det vid Långhundraledens Vada (även Husa), vid Runsa och Norsa (Rosersberg) - båda dessa namn kommer av Husa (Runn-Husa resp Norr-Husa, tror jag det skall vara).

Slutligen kanske även för området vid Spånga, Järfälla och Sollentuna. Där ligger Husa vid Edsvikens utlopp i Värtan resp. vid Bällstaåns "västra utlopp" i Mälaren , dvs. ett ed i Järfällas västra del. --- Igenbäcken och Bällstaån är rester av de vattenleder som lett upp till Spånga och Järfälla ---. Husa vid Edsviken skulle vara Husarviken som ligger intill Hjorthagen i dagens Stockholm, Husa inåt Mälaren skulle vara Viksjö i Järfälla, som tydligen ursprungligen hette Vikhusum.

Dateringen kring Husa, hundaren m.fl. har väl Brink legat rätt lågt med. Där kanske ättelägg har landat rätt, att hund(aren) är gamla? Jag har inte lyckats landa detta för mig själv. men jag håller med om att Folklandet definitivt inte är äldre än 500-talets omvälvningar. Eller är folklanden en relativt ny konstruktion från t.ex. 900-talets maktförskjutningar i Mälardalen? Mycket intressant fråga.

Merparten av ovanstående bygger mer eller mindre på Brink. Det sista om Spånga och Järfälla (dvs. Sollentuna härad/Sollenda hundare) är min egen teori - det som somliga brukar kalla spekulation! :-)
Senast redigerad av 3 Soländaren, redigerad totalt 6 gång.

Soländaren
Inlägg: 93
Blev medlem: 30 januari 2018, 14:52

Re: Fotevikens kartor

Inlägg av Soländaren » 6 mars 2018, 12:13

Jag tillåter mig att separat kommentera Ätteläggs intressanta tankar om bronsåldern. Här finns det en syntesbeskrivning som jag gillar. Där kan man konstatera att Attundaland (kallad Skärgårdszonen) är just en öppen skärgård med ont om bosättningar - annorlunda än Mälardalens centrala bronsålder i Enköping (Hällristningar) resp. Uppsala (Hågahögen och Predikstolen). Jag gillar sådana här läsningar, även om det kan finnas felaktigheter i detaljer, så hjälper de mig att få en övergripande förståelse. De är också kompletterade med kartskisser, som hjälper mig ytterligare.

http://old.stockholmslansmuseum.se/site ... apport.pdf
-> Kapitlet Bronsåldern i norra Mälardalen - en skiss över tvåtusen års historia
(notera ordet "skiss" 8-) )

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Fotevikens kartor

Inlägg av AndreasOx » 8 mars 2018, 16:28

Enligt "Kartor över det medeltida Sverige och dess ortnamn" tillhörde Eds socken Vallentuna härad under medeltiden (tidigaste belägg). Har du kollat vad det står om medeltida häradsgränser i DMS? Där brukar dessa vara noggrant redovisade, vad som är säkert känt och vad som är okänt. Socknar var ofta delade mellan olika härader.

Soländaren
Inlägg: 93
Blev medlem: 30 januari 2018, 14:52

Re: Fotevikens kartor

Inlägg av Soländaren » 8 mars 2018, 16:45

AndreasOx skrev:Enligt "Kartor över det medeltida Sverige och dess ortnamn" tillhörde Eds socken Vallentuna härad under medeltiden (tidigaste belägg). Har du kollat vad det står om medeltida häradsgränser i DMS? Där brukar dessa vara noggrant redovisade, vad som är säkert känt och vad som är okänt. Socknar var ofta delade mellan olika härader.
Tack Andreas för jätteintressanta uppgifter! Min gissning är att det du säger främst gäller tidig medeltid. Möjligen har jag sett någon kartskiss i någon forskningsartikel på detta tema, men jag tror denna skiss saknade källreferens just vad gäller denna aspekt. Så din iakttagelse och uppgift kommer väldigt passande för mig. Detta skulle bekräfta Brinks modell, att hundarena i Uppland (i alla på vissa håll) inte exakt har sina föregångare (bygder/"småländer") längs befintliga häradsgränser, men däremot i någon närliggande arrangemang runt ett vatten.

Det blir givetvis en smula "spekulativt" och nyfiket. Vilket är precis min melodi! Då kanske en gammal dataingenjör också kan bidra en smula till kunskapsfronten - i alla fall på sikt.

Tack igen!!!

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Fotevikens kartor

Inlägg av AndreasOx » 8 mars 2018, 18:43

Glöm inte att kolla DMS 1:7 Sollentuna härad. Kartboken visar tidigast kända förhållanden för samtliga svenska socknar & härader men anger inga specifika källor.
Min preliminära tolkning av Upplands härader enligt min tidigare länk när man jämför kyrkornas avstånd med Viennetiondesiffror är att de inte är bildade med optimala kyrkoavstånd utan med jämna befolkningssiffror. Vilket tror jag stödjer Brinks teorier, dvs häraderna har omorganiserats kanske på 1100-talet.

Soländaren
Inlägg: 93
Blev medlem: 30 januari 2018, 14:52

Re: Fotevikens kartor

Inlägg av Soländaren » 8 mars 2018, 19:18

Då skall jag tänka på det...! Tack igen!!!

ingrid

Re: Fotevikens kartor

Inlägg av ingrid » 8 mars 2018, 19:20

Jag tycker det är jätteintressant med historiska kartor och utifrån dem och en egen landskapsanalys dra slutsatser. Lantmäteriet har ju en hel del material. Dessutom kan man simulera havsnivåer i historisk tid hos SGU och viss mån hos SMHI. Då kan det dyka upp nya vikar, bredare vattendrag och en del annat som ger nya pusselbitar i landskapsförståelsen.

Soländaren
Inlägg: 93
Blev medlem: 30 januari 2018, 14:52

Re: Fotevikens kartor

Inlägg av Soländaren » 8 mars 2018, 19:33

Håller helt med! Brink fokuserar inte helt på det, han är ju ortnamnsforskare. Men han försöker kombinera ortnamnen (Tuna, Husa, Husby, Torslunda, Karby, Rinkeby osv.) med vattnen på ett rätt framgångsrikt sätt (tycker jag). Allt detta i Attundaland och möjligen Uppland. På andra håll är säkert förutsättningarna lite annorlunda än det ständigt föränderliga Mälardalen (förändras genom landhöjningen genom århundraden och årtusenden).

Skriv svar