Kungsune skrev:Anlaf är Olof Skötkonung enligt vad jag tror. Inte Olav Tryggvasson. I Anglosaxiska krönikan är det två nordiska kungar Anlaf och Sven som attackerar London. I Snorre attackerar Olav Tryggvasson ensam nordliga delar av England samt Skottland några år tidigare. År 994 verkar han (Tryggvasson) ha stadgat sig i norra England med både giftermål och dop.
Christer Winberg skrev engang et debatindlæg (1990) med titlen: Varför skriver vi inte historiska romaner i stället? Det fik mig til at se lidt på, hvorfra disse ’historier’ omkring Skötkonung versus Tryggvasson kommer. De må have deres oprindelse et sted fra.Tinget skrev:När gamla Arkeologiforum lades ner efterfrågades hårdare tag mot "hitte på" historia, så i början var vi mycket hårda. För detta fick vi ganska snart skäll och vi gick mer över till att hellre fria än fälla när det gällde tex off topic inlägg, och nu får vi skäll för denna mjukare linje. Det är inte lätt att vara moderator . . .
Her fandt jeg så et indlæg fra Scandia, hvor Brita Malmer åbenbart er i debat om vikingekongernes angelsaksiske mønter i replik med både Ove Moberg og Erik Gamby.
Uddrag
https://www.google.dk/url?sa=t&rct=j&q= ... PaScsFvxcAUnder 1930- och 40-talen var Erik Person (Gamby) en ung och lovande, mycket aktiv mynthistorisk forskare och skribent. En av hans viktigare undersökningar gällde just Olofmyntningen i Sigtuna, Bidrag till Olof Skötkonungsmyntens kronologi, publicerad 1936.
Senare skrev Erik Gamby en uppsats Olof Skötkonung, Sven Tueskagg och Ethelred den Rådville, Scandia 1990:I.
Enligt Gamby har en förväxling skett mellan Olav Tryggvason och Olof Skötkonung. Anglosaxiska krönikans bekanta notiser för 991 och 994 om härjningar under ledning av en viss Olof skulle gälla den svenske Olof, och inte, som hittills allmänt antagits, den norske Olav. I sin argumentering använder Gamby bl.a. vissa skandinaviska mynt.
De norska, danska och svenska Godwine-mynten ar alla imitationer av en och samma engelska mynttyp, Ethelred 11:s Crux-typ, präglad ca 991-997. Sedan 1936, då Gamby publicerade sin första uppsats om Olof-myntningen, har kronologin avsevärt förfinats. Man vet nu att både den norska, danska och svenska Crux-myntningen tillhör mitten eller slutet av 990-talet. I Skandinavien ville man på 990-talet efterhärma just den mynttyp som då var giltig i England. Ca 997 avlöstes i England Crux-typen av Long Cross-typen. Strax därefter börjar i Skandinavien en omfattande prägling av Long Cross-imitationer.
Det ar frånvaron av myntort på de norska Olof-mynten, de danska Sven-mynten och några av de svenska Olof-mynten, som gör det möjligt för Gamby att framlägga sin hypotes om en samnordisk myntning "någonstans i Danmark" efter slaget vid Svolder, och att hävda att de norska myntens Olof är identisk med de svenska myntens Olof. På 1930- och 1940-talen hade en sådan hypotes ur numismatisk synpunkt ej tett sig helt orimlig.
En studie av de tre grupperna Godwine-mynt, den norska, den danska och den svenska, visar att de tre grupperna tekniskt ar mycket olika (Malmer 1961, 229-40). De norska mynten står närmast den engelska förebilden, de svenska ar starkast barbariserade, de danska befinner sig ungefär mittemellan. Skillnaderna galler både bokstavsformer, bilder, vikt och storlek. De tre grupperna Godwine-mynt kan omöjligt vara tillverkade på samma plats.