Vilka var egentligen "svearna" under vikingatiden?

[Ättelägg]

Nej, hämtar det från Dickssons senaste bok om Kalmar där han gör den intressanta iakttagelsen att de senare delarna av 1200 talets sverige, småländerna inkl möre/kalmar, östlandet, åland, gotland, öland, norrland osv inte hade någon rösträtt inkl. ställning i dessa frågor. Här av att eriksgatan inte förlängdes med dessa områden. Det rikssvenska styret utgick från VG, ÖG och mälardalen eg. svitjod.

[Kungsune]

Jo, men vad har det med uttydandet av rex gothorum att göra?
Hade venderna rösträtt i Sverige? Hade gotlänningarna rösträtt i Danmark när Valdemar Atterdag
kallade sig Rex Gothorum?
Varför tar Magnus Erikson bort rex gothorum när han delar bort östsverige till sin son?
Det är väl konstigt att han helt kort titulerar sig "rex suecie" när han bara har Västergötland och Norge kvar? Sonen å sin sida börjar titulera sig rex Gothorum. I danska klosternotiser har vi skrivningen av Erik den helige som "rex sueciae" i samband med klagomål om fördrivning från Varnhem. OSV. Jag kan rada upp exempel på exempel. Kontentan är att den enda logiska slutsats man kan dra är att makthavare regelmässigt titulerar sig rex Gothorum när de innehar Gotland. Om detta är för att de just innehar Gotland eller råkar vara en slump får du bedöma.
Det viktiga är att vi ser att det inte går att sätta likhetstecken mellan Gothorum och Götar utifrån just titelbruket. Antagandet att gothorumque är = götar håller alltså inte för prövning.

[Ättelägg]

dina mödosamt ihophållna tankar kan vara rätt, vem vet? Men detta är också något som vets https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6tes_konung

[Kungsune]

Denna yngre form, Götis eller Götes, är (liksom Vendes) lånad från den danska konungatiteln (Vendis og gottis), där den brukats sedan Valdemar Atterdags tid, men numera ersatts av de (Venders og) Gothers.

Och varför lade Valemar Atterdag till sig med denna titel? Vilket "götiskt" landområde erövrade han?
Västergötland? nä, Östergötland? nä, Gotland? Ja

[Yngwe]

dina mödosamt ihophållna tankar kan vara rätt, vem vet? Men detta är också något som vets https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6tes_konung

En WP-artikel som enligt källhänvisning stödjer sig på Nordisk familjebok från 1909, eller rättare sagt kopierar stycket ur denna källa. Är det det som avses med dagens akademiska läge?

[Kungsune]

Vidare ex. Varför tar Kristoffer av Bayern bort titeln "rex Gothorum" när Erik av Pommern förvisas till Gotland? Varför tar istället Erik titeln "rex Gothorum" när han bara har Gotland?

[Kungsune]

Som jag har konstaterat redan tidigare. Det är förbluffande hur otroligt svårt det är att påvisa en enda källa som separerar götar från svear (bortsett från Snorres nordiska kungasagor).

[anganatyr]

Dersa
Jag står bara för den gängse bilden du hittar hos moderna historiker. Det är bara att googla! kungsune och Yngwe har egna idéer; det är helt upp till dem att styrka dessa. Detta går rätt dåligt som du sett..

Det här är ju löjligt. Jag hade egentligen tänkt hålla mig utanför den här debatten, men det blir väl att dra allt igen (trots att detta gicks igenom många gånger på gamla Arkeologiforum). Här är några citat från moderna historiker.

Dick Harrison skriver också följande i ”Sveriges historia 600-1350”, Stockholm 2009, sidan 34:

Förr var historien om götarna och svearna oproblematisk. På 1800-talet och under en stor del av 1900-talet ansågs det självklart att svearna var den germanskspråkiga urbefolkningen i Svealand och götarna den likaså germanspråkiga urbefolkningen i Götaland. Svear tolkades i regel som en samlingsterm för de folk som levde kring Mälaren. Det hände även att man gjorde gällande att termen främst syftade på upplänningar. Götarna skall ha levt "sunnanskogs", dvs. söder om Kolmården och Tiveden. Det var också en vanlig uppfattning bland historiker och arkeologer att götar och svear hade politiska och militära organisationer som tidvis låg i konflikt med varandra. Svearna skall, enligt denna hypotes, till slut ha underkuvat götarna och därmed gett namn till riket Sverige.
Så tror vi inte idag. Vad som framför allt stjälper hypotesen är den totala bristen på belägg. Det är omöjligt att acceptera att Sverige skall ha grundats och namngivits genom att ett folk erövrade ett annat trots att inte en enda källa nämner erövringen. Men problemet är större än så. Vad var egentligen svear och götar? Vilka grupper, och vilken typ av grupper, avsågs med sådana termer? Vilka människor hade intresse av att kalla sig svear respektive götar?

[anganatyr]

Dick Harrisons syn på saken, (”Sveriges historia 600-1350”, Stockholm 2009, sidorna 10-11):

I flertalet äldre historieverk har vikingatidens krigiska urladdningar och införandet av kristendomen uppfattas som vattendelare i svensk historia. Någon gång kring år 1000, har man menat, såg det svenska riket dagens ljus, med Erik Segersäll och Olof Skötkonung som kungliga portalgestalter. Ett kristet svenskt rike formades, med Mälardalen i allmänhet och Uppland i synnerhet som vagga. När denna uppfattning har kritiserats, till exempel när röster höjts för att maktutvecklingen och kristnandet i Götalands bygder föregick utbredningen av riket i Svealand, har det i regel varit med utgångspunkten att det faktiskt har skapats ett klart definierat svenskt rike under epoken ifråga. Debatterna om en hypotetisk riksvagga och om hypotetiska riksenade har varit underordnad den allmänt accepterade idén om framväxten av ett svenskt rike. Det är lätt att inse varför. Vi har läst historien baklänges. Vi vet att det svenska riket till slut blev verklighet.
Om vi i stället läser historien framlänges blir scenariot radikalt annorlunda. År 1000 kunde ingen kung eller storman, vare sig i Svealand eller i Götaland, föreställa sig ett Sverige av den nationella och territoriella art vi i dag känner. Inte ens 1200- och 1300-talens svenska monarki var förutsägbar på Olof Skötkonungs tid, än mindre på Ansgars. De bärande politiska enheterna i den maktutveckling som är skönjbar redan i del ett av detta åttabandsverk, skrivet av professor Stig Welinder, var snarare länkade till bygder än till riksterritorier och rikscentra. Mer än så: de var knutna till enskilda personer, till de män och kvinnor som deltog i maktspelet. Historien om det svenska rikets formation är historien om överhöghetsvälden, personliga nätverk och mängder av (sedermera fallna) alternativ till det som till slut blev en modern nation.

[anganatyr]

Här är ytterligare lite från sidan 35:

Svearna på 500-talet behöver inte ha haft mycket gemensamt med svearna på 800-talet. Ordet svear behöver inte ens ha haft en territoriell konnotation. Termen kan stundom, gissningsvis, ha syftat på en speciell samhälls- och yrkesgrupp (tex krigare eller köpmän) vid Östersjöns kuster. Vid ett annat tillfälle kan termen ha fungerat som utländska resenärers geografiska samlingsnamn på mängder av människor som själva inte hade en aning om att de var svear. Och så vidare. Varje omnämnande av termer som svear, Svíaríki, Svíþjóð och Sueonia måste analyseras för sig