Två inlägg före mitt nämns hunner därav en kort spinoff på ämnet samt en liten fingervisning om att det i arkeologisk och historisk forskning kan finnas underliggande politiska strömningar, i detta fall drömmen om ett storvulet förflutet blandat med en rejäl portion lokal patriotism. Lite liknar det undertonerna som präglat vissa av trådens tidigare inlägg om heruler. Ergo, inlägget är på gränsen till OT men inte helt, det demonstrerar vissa svårigheter kring objektivitet.sweon skrev:Vad har det här med trådens ämne att göra?Leif skrev:Skall man tro den gamle brunskjortan och västgötaromantikern Gustaf Lundén är det i frågan om hunnerna inte invandring vi skall diskutera utan utvandring. De kommer ju från Hunneberg enligt Lundén.
(Lundén är/var populär inom västgötaskolan då han var en av dem som redan under 30-50 talet företrädde det som lyftes fram i media och blev stort på 1980-talet, han var med i Svenska Nationalsocialistiska Partiet och justerade bland annat protokollet från mötet där Werner Lindblom hoppade av 1933)
Arkeologiska spår av invandring
Re: Arkeologiska spår av invandring
Arkeologi är kul men inte livsviktigt.
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Arkeologiska spår av invandring
Startade en separat tråd om herulerna, men tror att det är bättre att jag skriver mitt inlägg i denna befintliga tråd.
I Populär Arkeologi nr 2/2015 skriver Ulf Danell om den s k Lindholmenamuletten där det (enligt honom) bl a står "Ek Erilasch Sawilagasch ha(i)teka", dvs "Jag, jarlen, heter Sawilag". Texten antas av Danell avse Sävel jarl, som nämns i sagorna och enligt Danell levde ca 455-510.
Det har antagits finnas en koppling mellan folkgruppen heruler och titeln jarl. Hur tidigt finns benämningen jarl i Sverige? Den möjligen historiske Sävel jarl (herul?) verkar ha funnits i Sverige redan på 400-talet. Hur kan vi tolka detta när herulerna enligt uppgift flyttade tillbaka till Skandinavien efter förlusten mot langobarderna 508 (efter flera hundra år på kontinenten).
Tillägg:
Eller har vi daterat personerna i sagorna fel?! Kanske levde den möjligen historiske Sävel järl 50-100 år senare? Ett annat exempel är kungshögarna i Gamla Uppsala, som verkar dateras något senare arkeologiskt än personerna i sagorna som kopplas till högarna.
I Populär Arkeologi nr 2/2015 skriver Ulf Danell om den s k Lindholmenamuletten där det (enligt honom) bl a står "Ek Erilasch Sawilagasch ha(i)teka", dvs "Jag, jarlen, heter Sawilag". Texten antas av Danell avse Sävel jarl, som nämns i sagorna och enligt Danell levde ca 455-510.
Det har antagits finnas en koppling mellan folkgruppen heruler och titeln jarl. Hur tidigt finns benämningen jarl i Sverige? Den möjligen historiske Sävel jarl (herul?) verkar ha funnits i Sverige redan på 400-talet. Hur kan vi tolka detta när herulerna enligt uppgift flyttade tillbaka till Skandinavien efter förlusten mot langobarderna 508 (efter flera hundra år på kontinenten).
Tillägg:
Eller har vi daterat personerna i sagorna fel?! Kanske levde den möjligen historiske Sävel järl 50-100 år senare? Ett annat exempel är kungshögarna i Gamla Uppsala, som verkar dateras något senare arkeologiskt än personerna i sagorna som kopplas till högarna.
-
Bäckahästen
- Inlägg: 1994
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Re: Arkeologiska spår av invandring
Det beror på vilka individer som anses höra till högarna i Gamla Uppsala? I Östhögen har samtliga osteologiska undersökningar kommit fram till att det ligger en kvinna begravd.Anders i Uppsala skrev:Startade en separat tråd om herulerna, men tror att det är bättre att jag skriver mitt inlägg i denna befintliga tråd.
I Populär Arkeologi nr 2/2015 skriver Ulf Danell om den s k Lindholmenamuletten där det (enligt honom) bl a står "Ek Erilasch Sawilagasch ha(i)teka", dvs "Jag, jarlen, heter Sawilag". Texten antas av Danell avse Sävel jarl, som nämns i sagorna och enligt Danell levde ca 455-510.
Det har antagits finnas en koppling mellan folkgruppen heruler och titeln jarl. Hur tidigt finns benämningen jarl i Sverige? Den möjligen historiske Sävel jarl (herul?) verkar ha funnits i Sverige redan på 400-talet. Hur kan vi tolka detta när herulerna enligt uppgift flyttade tillbaka till Skandinavien efter förlusten mot langobarderna 508 (efter flera hundra år på kontinenten).
Tillägg:
Eller har vi daterat personerna i sagorna fel?! Kanske levde den möjligen historiske Sävel järl 50-100 år senare? Ett annat exempel är kungshögarna i Gamla Uppsala, som verkar dateras något senare arkeologiskt än personerna i sagorna som kopplas till högarna.
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Arkeologiska spår av invandring
Om vi tar exemplet Adils, så kan man med någorlunda säkerhet anta att han åtminstone har funnits. Adils nämns såväl i de nordiska sagorna som i anglosaxiska Beowulf. Möjligen står även hans namn på en personmedalj i guld hittad i Uppland. Adils beskrivs som en rik kung och han uppges ha dött i (Gamla) Uppsala genom en olyckshändelse där han ramlade av sin häst. En sådan uppgift är givetvis extremt osäker, men en så "oärorik" död att man nästan kan tro att det verkligen gick till så.
Hur som helst är sannolikheten rätt hög att Adils ligger begravd av kungshögarna, eller möjligen i någon av de mindre högarna. Ibland kan man se uppgifter att Adils skulle ha levt 515-575. Hur vet vi det? Den enda dateringen som finns är väl att Hugleik (se nedan) nämnd i en samtida källa ca 515 uppges ha varit Beowulfs morbror:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Hugleik
Hur som helst är sannolikheten rätt hög att Adils ligger begravd av kungshögarna, eller möjligen i någon av de mindre högarna. Ibland kan man se uppgifter att Adils skulle ha levt 515-575. Hur vet vi det? Den enda dateringen som finns är väl att Hugleik (se nedan) nämnd i en samtida källa ca 515 uppges ha varit Beowulfs morbror:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Hugleik
Re: Arkeologiska spår av invandring
Det finns ingen som helst grund för en sådan sannolikhetsberäkning.Anders i Uppsala skrev: Hur som helst är sannolikheten rätt hög att Adils ligger begravd av kungshögarna, eller möjligen i någon av de mindre högarna. Ibland kan man se uppgifter att Adils skulle ha levt 515-575. Hur vet vi det? Den enda dateringen som finns är väl att Hugleik (se nedan) nämnd i en samtida källa ca 515 uppges ha varit Beowulfs morbror:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Hugleik
Den enda samtida källan ,Historia Francorum, placerar ju Hugleik bland danernas folk, och säger att han dör i Friesland. Det är ju enbart Snorre som på 1200-tal placerar honom vid Uppsala, och då har Fries förvandlats till det mycket ljudlika Fyris. Det ser alltså ut att kunna vara ett fint exempel på där man lånat in en genom myter känd person till en ättelinje. Och om Hugleik inte dog vid Fyrisån, vad placerar då Adils i Uppsala?
Det hela blir då så vagt att man knappast kan påvisa någon invandring med hjälp av Adils & Co.
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Arkeologiska spår av invandring
Det var inte alls det jag menade. Jag menade att dateringen av Hugleik på plundringståg i Friesland (ca 515) har använts för att datera exempelvis Adils, då Hugleik uppges vara Beowulfs morbror och Adils med flera nämns tillsammans med Beowulf. Jag menade inte att Hugleik hade något med Gamla Uppsala att göra.
Kopplingen till eventuell invandring av heruler är att vissa av sagornas jarlar (titeln jarl kopplas till folkgruppen heruler) dateras tidigare än till tidigt 500-tal, det vill säga innan herulerna uppges ha återvandrat till Norden. Kunghögarna i Gamla Uppsala har också daterats något senare arkeologiskt än dateringen av sagornas personer.
Jag menar inte på något sätt att försöka belägga detaljer i sagorna. Min poäng är att dateringen av personerna i sagorna verkar vara några decennier för tidig.
Kopplingen till eventuell invandring av heruler är att vissa av sagornas jarlar (titeln jarl kopplas till folkgruppen heruler) dateras tidigare än till tidigt 500-tal, det vill säga innan herulerna uppges ha återvandrat till Norden. Kunghögarna i Gamla Uppsala har också daterats något senare arkeologiskt än dateringen av sagornas personer.
Jag menar inte på något sätt att försöka belägga detaljer i sagorna. Min poäng är att dateringen av personerna i sagorna verkar vara några decennier för tidig.
Re: Arkeologiska spår av invandring
Men om Hugleik har placerats i Uppsala av Snorre, eller hamnat där i förvrängda folksägner som Snorre tagit del av, så får vi ju anta att samma sak kan ha hänt med Adils, iallafall om vi ska tro på de äldre källornas uppgift om att de båda hör ihop.
Då har Adils ingen koppling till Uppsala han heller, därför min reservation för varför man alls ska jämföra åldern på högarna.
Då har Adils ingen koppling till Uppsala han heller, därför min reservation för varför man alls ska jämföra åldern på högarna.
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Arkeologiska spår av invandring
Fast Adils nämns både i de nordiska sagorna (även i t ex Ynglingatal som är betydligt äldre än Snorre) och i anglosaxiska Beowulf. Så jag vågar ändå gissa att det har funnits en sveakung vid namn Adils vid tiden mellan folkvandringstid och vendeltid, men går inte längre än så. Koppling till Gamla Uppsala kan t ex vara ett missförstånd, även om jag bedömmer det som rätt sannolikt att Adils kan knytas till Gamla Uppsala.
Re: Arkeologiska spår av invandring
Nja, Ynglingatal vi talar om då är Snorres återgivande av Tjodolfs Ynglingatal... man kanske ska ha i åtanke att Snorres version, och i än högre grad den utbroderade Ynglingasagan, skvallrar om att det inte handlar om någon väl etablerad kunskap om historien, utan om sägner. Är det inte så att de olika källorna som åberopas ger ganska olika uppgifter om personerna i fråga. Man kan knappast då ta valda delar ur respektive källa och sen göra en bild utifrån dessa...
Re: Arkeologiska spår av invandring
Jeg er blevet gjort opmærksom på jeres heruler-diskussion i sidste måned. Den endte ud i sandet på grund af de sædvanlige fronter – som så mange gange før.
Åke Hyenstrand stillede i 1996 fem spørgsmål om herulerne i sin ”Lejonet, draken och korset”. Ingen har mig bekendt nogensinde turdet svare officielt.
Når man ikke sætter sig tilstrækkeligt ind i den historiske kontekst – usikker eller ej – som de materielle levn er opstået under, får man som arkæolog også vanskeligt ved at stille de rigtige spørgsmål til sit materiale – som netop kunne afklare noget af usikkerheden. For mig ser det ud som om, at man som strudsen i stedet stikker hovedet i sandet og arbejder ud fra den tese, at så længe intet andet er bevist, er alt i Sverige af inhemsk oprindelse. Officielt er man bange for den farlige blanding af arkæologi og etnicitet, men hvis man ikke vidste bedre, kunne man let få den tanke, at arkæologerne inderst inde drømmer om at finde Olof Rudbecks Atlantis i Uppsala – en svensk arne til europæisk kultur
– selv om den forjættende tanke allerede blev tilbagevist akademisk i 1600-tallet. Jeg har dog noteret mig, at AndreasE i en mail havde herulerne for øje.
Jeg vil i en efterfølgende mail omtale årsagen til de arkæologiske problemer med herulerne og de seneste europæiske oplysninger. Mine kilder må man søge i min pdf-artikel på 133 sider om herulerne:
http://www.gedevasen.dk/heruls.html
Desværre har jeg på grund af sygdom og deadlines på nogle historiske artikler ikke haft tid til at konsekvensrette min artikel om herulerne fuldt ud efter den seneste udvikling, men de vigtigste nyheder er nævnt. Her har jeg først koncentreret mig om Rökstenen, som er nævnt i tråden Rökstenen.
Åke Hyenstrand stillede i 1996 fem spørgsmål om herulerne i sin ”Lejonet, draken och korset”. Ingen har mig bekendt nogensinde turdet svare officielt.
Når man ikke sætter sig tilstrækkeligt ind i den historiske kontekst – usikker eller ej – som de materielle levn er opstået under, får man som arkæolog også vanskeligt ved at stille de rigtige spørgsmål til sit materiale – som netop kunne afklare noget af usikkerheden. For mig ser det ud som om, at man som strudsen i stedet stikker hovedet i sandet og arbejder ud fra den tese, at så længe intet andet er bevist, er alt i Sverige af inhemsk oprindelse. Officielt er man bange for den farlige blanding af arkæologi og etnicitet, men hvis man ikke vidste bedre, kunne man let få den tanke, at arkæologerne inderst inde drømmer om at finde Olof Rudbecks Atlantis i Uppsala – en svensk arne til europæisk kultur
Jeg vil i en efterfølgende mail omtale årsagen til de arkæologiske problemer med herulerne og de seneste europæiske oplysninger. Mine kilder må man søge i min pdf-artikel på 133 sider om herulerne:
http://www.gedevasen.dk/heruls.html
Desværre har jeg på grund af sygdom og deadlines på nogle historiske artikler ikke haft tid til at konsekvensrette min artikel om herulerne fuldt ud efter den seneste udvikling, men de vigtigste nyheder er nævnt. Her har jeg først koncentreret mig om Rökstenen, som er nævnt i tråden Rökstenen.