Hur långt norrut kom romarna?

[jancro]

Borde inte stenhögen ( "romersk sten" ) på skäret bli klassad som misstänkt fornminne eller hur processen löper?
Snart kommer väl skattsökarna ...

[Vetgirig]

Om texten inte ljuger hade ingen kommit dit tidigare (med en armé då får man förmoda) och inte långt efteråt stod slaget vid Teutoburgerskogen, efter vilket man väl stort sett höll sig på sin sida floden och kom väl aldrig igen lika långt norrut (på kontinenten d.v.s.).

Texten ljuger, d v s skribenten visste då inte att efter dennes tid återupptogs romarnas kampanjer mot befolkningarna norr limes. Förutom den attack Marcus Aurelius satte in, så har man hittat minst 2 slagfält mitt emellan limes och Östersjön. I varje fall det ena är delundersökt så händelseförloppet kunnat rekonstrueras.

Slagfältet finns i höjd mad "Teutenburgskogen", men längre österut. Den romerska armén (minst 1 legion) har varit under närmast vild flykt undan en motståndare norr om dem och var på väg mot limes långt i söder. En annan motståndarstyrka har befäst en lättförsvarad höjd i anslutning till att den keltiska gamla vägen passerat en förträngning mellan höjdens östsida och ett träsk vid dess fot. Det romerska anfallet inleddes nämnligen med vad som normalt bör ha varit kötrupper i en legion understött av det "grövre" artilleriet (normalt avsett för typ belägringar). Legionen bröt igenom försvaret på höjden och kunde inte ta med sig trossen över höjden, så den har i stora delar lämnats.
Legionen har under marsch norrut insett att en övermäktig motståndare samlats och vänt utan att inta normal marchordning så att kötrupp kom först och därefter tross etc. Allt tyngre material har slängts, dock inte artilleriet i kön (nu främst).

*Källa behövs / Tinget*

[Leif]

Är det någon som har koll på norska fynd? Om man tänker sig att rutten inte gick från norra tyskland utan utefter kusten från engelska kanalen och uppåt till danmark och att någon väljer att segla norr ut över öppet hav från norra Jylland så är det ju inte mer än lite drygt 100 km innan man kommer fram till Norge. Det är inte så vansinnigt mycket längre än över skagerrak/kattegatt till sverige.

Eller hur tänkte man på Bohusläns Museum att rutten gick?

Sedan har vi ju den där roliga diskussioen om vad som är ett tillfälligt besök och vad som är medveten kontakt. Tillfälliga besökare kan jag tänka mig att det förekommit en del såväl under den aktuella tiden som tidigare och senare. Allt mer tyder på att folk (åtminstone individer och mindre grupper) var tämligen rörliga förr i tia. Åtminstone innan det fanns makter som hade ekonomiska (skatt/motsvarande) och strategiska intressen (soldater/manskap/arbetskraft) i att hålla folk på plats.

[Wurner]

Om texten inte ljuger hade ingen kommit dit tidigare (med en armé då får man förmoda) och inte långt efteråt stod slaget vid Teutoburgerskogen, efter vilket man väl stort sett höll sig på sin sida floden och kom väl aldrig igen lika långt norrut (på kontinenten d.v.s.).

Texten ljuger, d v s skribenten visste då inte att efter dennes tid återupptogs romarnas kampanjer mot befolkningarna norr limes.

Ursäkta, jag var otydlig här. Texten beskriver inte Teutoburgerslaget eller vad som hände efter det, det var mitt eget påstående, som åtminstone delvis var felaktigt. Romerska arméer var aktiva på germanska sidan av Rhen även senare: exempel. Ändå, huruvida de någonsin (militära expeditioner/arméer) nådde lika långt norrut som Augustus påstås ha gjort i texten jag citerade (om nu "the borders of the Cimbri" verkligen ska tolkas som Jylland) är mig veterligen inte visat.

[Vetgirig]

Den romerska flottan opererade i princip parallellt med den romerska armén på land. Om det alltså nämns att flottan nått cimbriernas land, så har det funnits en romersk arméavdelning inom någon dagsmarsch därifrån. Var nu cimbrierna fanns?

Å andra sidan kan man fundera över hur långt norrut de romerska arméerna eg nådde i den riktning de flesta attacker verkar ske efter Teutenburg. Huvudanfallsriktningarna verkar vara mot Oders mynningsområde eller i varje fall Oderdalens övre delar. Dessa arméer har i så fall även flottavdelningar till understöd. Dels kan de bygga flodbåtar när/om de når Oder. Dels kan de bygga ordinära stridsfartyg om de når Oders mynningsområde. men även låta en befintlig flottavdelning segla runt Jylland och in i Östersjön. F ö finns exempel i anslutning till Medelhavet på att romarna släpade en flotta över land ungefär samma avstånd som föreligger mellan Nordsjön-Hedeby. Till saken hör ju att det inom Östersjöområdet hittats ett antal metallföremål, som normalt används av romerska stridsfartyg (2 på Gotland och minst 1 längs södra Östersjökusten), vilket skulle kunna tyda på att några romerska krigsfartyg tidvis befunnit sig i Östersjön.

[jancro]

Vetgirig : " I varje fall det ena är delundersökt så händelseförloppet kunnat rekonstrueras."

I en dokumentär på tysk tv behandlades bl a ovanstående händelse, anfallet uppför kullen m m.
Romarnas anfallsriktning framgick av, som Vetgirig skriver, de tunga armborstbultarnas lägen och spetsriktning i vallen. Dessutom styrks det av den förhöjda mängden losslitna skodubbar där romarna avancerade uppför kullen.

[anganatyr]

Eller hur tänkte man på Bohusläns Museum att rutten gick?

Museet verkar inte ha någon åsikt om detta, utan en privatperson har hittat stenen och skrivit en berättelse om hur han tror stenen har hamnat där och sedan lämnat in detta till museet. Museets marinarkeolog ser berättelsen om stenen som "Inte osannolik" och den kommer med i utställningen. Privatpersonen anser att ett skepp under en expedition kommit ur kurs i oväder och hamnat på klippan. Han skriver:

Jag har också läst om stenens historia, försökt att förstå dess resa för länge sedan. Den två tusen år gamla berättelsen skrevs av Tacitus, den romerska historieberättaren. Hans berättelse handlar om den romerska expedition, som några år efter vår tideräknings början sökte kunskap om kuster norr om Elbe. Det var en sjöresa, många skepp. Dess befälhavare hette Gajus Julius Germanicus. Åtminstone några av skeppen var byggda på varv nära Neapel och hade sin barlast därifrån. Barlastens ursprung är historiens kärna, dess evighet.

Sjöresan för så länge sedan var inte för äventyrs skull, ingen kejserlig semesterresa. Den romerska expeditionen hade ett självklart syfte: att ta reda på vad som fanns på andra sidan Elbe, som var romarrikets gräns i norr. Det var ett härskarsyfte. Färden började en vårdag, skeppen seglades och roddes i nordlig riktning längs okänd kust, namnlöst land, som senare blev Jylland. Hur gick färden, hur hade besättningsmännen det, vilka var de, samtalen, tankarna, nyfikenhet, rädsla? Det är så ouppnåeligt länge sedan, endast tysta och oklara bilder är möjliga att föreställa sig, båtar av trä och barlast av sten, manskapet tränat och otränat inför vad som väntade, ingen karta, inga fyrar.

[Bäckahästen]

Men de andra fynden som tagits upp tidigare i tråden, som tex delar som troligen suttit på ett romerskt skepp som hittats på Gotland. Är det någon som vet mer om detta fynd?

[Wurner]

Men de andra fynden som tagits upp tidigare i tråden, som tex delar som troligen suttit på ett romerskt skepp som hittats på Gotland. Är det någon som vet mer om detta fynd?

Jag skrev till Gotlands museum för lite mer än en vecka sen och frågade om de visste något om bronshuvudet som nämns här och på några andra ställen på nätet, dock utan referens. Jag har inte fått något svar ännu men jag hörde av mig igen idag.

[Castor]

Hittade en uppgift om att huvudet troligen har suttit på en möbel...

Ett spännande fynd i vårt eget land är ett romerskt bronshuvud som påträffades vid Lauterhorn på Fårö. Huvudet som sannolikt är en detalj från en stor möbel, hade sköljs upp från stranden. Det skulle kunna komma från ett romerskt skepp som förlist vid tiden för Kr. födelse eller strax därefter.

http://pojkenfranherculaneum.com/historisk-bakgrund/