Beowulfskvädets topografi
-
Bäckahästen
- Inlägg: 1993
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Re: Beowulfskvädets topografi
Vad finns det för olika teorier om vad monstret Grendel kan ha varit för något? Om det nu någonsin har funnits?-
kylarvende
- Inlägg: 864
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Bäckahästen!Bäckahästen skrev: ↑22 september 2024, 16:05
https://sv.wikipedia.org/wiki/Grendel
"Det har antagits att Grendel ursprungligen syftat på ett vattenväsen liknande näcken, som förekommit i folktron i England och Tysklands östersjökust. Beowulfs skildring av Grendel har dock hämtat sina motiv från den iriska Finn-cykeln.[1] Beowulf beskriver Grendel som en ättling till bibelns Kain."
Då Hrothgar betalar mansbot (wergild) för Hondscio, bör nog Grendel avskrivas som monster. Människosläktet passar förmodligen bättre in på Grendel:
https://skandinavisktarkeologiforum.org ... sf=msgonly
-
Bäckahästen
- Inlägg: 1993
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Re: Beowulfskvädets topografi
Tack kylarvende.
-
Bäckahästen
- Inlägg: 1993
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
-
kylarvende
- Inlägg: 864
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Bäckahästen!
Har du läst boken?
Har du läst boken?
-
Bäckahästen
- Inlägg: 1993
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Re: Beowulfskvädets topografi
Nej det har jag inte.
-
kylarvende
- Inlägg: 864
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
Som tidigare diskutrerats verkar det vara många ortnamn med "mörk" på svenska sidan av Idefjorden. Se:
https://skandinavisktarkeologiforum.org ... sf=msgonly
Hällesmörk med fornborg 200m norr om och Ramberget någon kilometer västerut har även diskuterats tidigare. Man undrar om borgruinen vid Hällesmörk och det tidigare omtalade Hreosna-beorh kan ha ngt gemensamt:
https://skandinavisktarkeologiforum.org ... sf=msgonly
https://kartor.eniro.se/?c=59.051178,11.386514&z=16
Västra Mörk, Östra Mörk, Mörkemossen, Mörkehultet, Mörklången, och Hällesmörk
Kollar man på tidiare inlägg så kan "mörk" innehålla en komponent av "gloom", dvs dysterhet. Ev mörka omgivningar. Det går naturligtvis att vrida och vända på det hela in i det längsta, men borgruinen vid Hällesmörk och Hreosna-beorh verkar kunna ha ngt gemensamt. Följande referens har en mer intressant förklaring:
https://www.norna.org/sites/default/fil ... /-mark.pdf
"" En preliminär tentativ genomgång av namn med hl. på mark i övriga mellan svenska landskap utgående från det material som redovisas i namnarkivens ortnamnsserier ger följande resultat. I Dalsland förekommer namn på ‐mark enl. vad som framgår i SOÄ huvudsakligen i Vedbo hd (jfr not 2), dvs. i det område som förr utgjorde en del av det gränsområde som kallades Markir. Här ligger dels socknarna Nössemark och Ärtemark vilka består av delar av samma gränsskogsområde som de värmländska Gräsmark, Skillingmark och Töcksmark (se ovan), dels ett antal gårdar och smärre bebyggelser med namn på ‐mark. Liksom de värmländska lokaliteterna ligger även de dalsländska i bygdeskiljande skogsområden i utkanten av de socknar till vilka de hör. I det förutvarande norska Bohuslän förekommer exv. namnelementet äldst i den u‐omljudda, formen mörk i två osammansatta gårdnamn Mörk (OGB 20.2 s. 15, 35) och ett sammansatt Hällesmörk (a.a. s. 46), samtliga i Vätte hd. Lokaliteterna ligger i den vidsträckta bygdeskiljande skogsmark som utgör norra delen av de två nordligaste socknarna i häradet och även den nordligaste spetsen av Bohuslän. I det sydöst om Vätte hd och invid gränsen mot Dalsland resp. Sörbygdens hd liggande Bullarens hd ligger en gård med namnet Mörk eller Mörken (OGB 18 s. 30) i den skogiga delen av Mo socken öster om sjön Bullarens sydliga del. Skogsområdet utgör en bygdeskiljande skog mot det angränsande Sörbygdens hd. I samma område förekommer flera sammansatta namn på ‐mark, betecknande smärre bebyggelser, hemmansdelar och skogar (se t.ex. OGB 15 s. 26, 133 och 307, 17 s. 60, 18 s. 310 ff. med hänv. och 20.2 s. 289 ff. med hänv.). Namnen har säkerligen urspr. betecknat (delar av) utmarksområden i bygdeskiljande skogsområden. Undantag utgör sådana namn som tillkommit i analogi med äldre namn på mark eller som består av appellativiska sammansättningar med mark som senare samman sättningsled.""
https://skandinavisktarkeologiforum.org ... sf=msgonly
Hällesmörk med fornborg 200m norr om och Ramberget någon kilometer västerut har även diskuterats tidigare. Man undrar om borgruinen vid Hällesmörk och det tidigare omtalade Hreosna-beorh kan ha ngt gemensamt:
https://skandinavisktarkeologiforum.org ... sf=msgonly
https://kartor.eniro.se/?c=59.051178,11.386514&z=16
Västra Mörk, Östra Mörk, Mörkemossen, Mörkehultet, Mörklången, och Hällesmörk
Kollar man på tidiare inlägg så kan "mörk" innehålla en komponent av "gloom", dvs dysterhet. Ev mörka omgivningar. Det går naturligtvis att vrida och vända på det hela in i det längsta, men borgruinen vid Hällesmörk och Hreosna-beorh verkar kunna ha ngt gemensamt. Följande referens har en mer intressant förklaring:
https://www.norna.org/sites/default/fil ... /-mark.pdf
"" En preliminär tentativ genomgång av namn med hl. på mark i övriga mellan svenska landskap utgående från det material som redovisas i namnarkivens ortnamnsserier ger följande resultat. I Dalsland förekommer namn på ‐mark enl. vad som framgår i SOÄ huvudsakligen i Vedbo hd (jfr not 2), dvs. i det område som förr utgjorde en del av det gränsområde som kallades Markir. Här ligger dels socknarna Nössemark och Ärtemark vilka består av delar av samma gränsskogsområde som de värmländska Gräsmark, Skillingmark och Töcksmark (se ovan), dels ett antal gårdar och smärre bebyggelser med namn på ‐mark. Liksom de värmländska lokaliteterna ligger även de dalsländska i bygdeskiljande skogsområden i utkanten av de socknar till vilka de hör. I det förutvarande norska Bohuslän förekommer exv. namnelementet äldst i den u‐omljudda, formen mörk i två osammansatta gårdnamn Mörk (OGB 20.2 s. 15, 35) och ett sammansatt Hällesmörk (a.a. s. 46), samtliga i Vätte hd. Lokaliteterna ligger i den vidsträckta bygdeskiljande skogsmark som utgör norra delen av de två nordligaste socknarna i häradet och även den nordligaste spetsen av Bohuslän. I det sydöst om Vätte hd och invid gränsen mot Dalsland resp. Sörbygdens hd liggande Bullarens hd ligger en gård med namnet Mörk eller Mörken (OGB 18 s. 30) i den skogiga delen av Mo socken öster om sjön Bullarens sydliga del. Skogsområdet utgör en bygdeskiljande skog mot det angränsande Sörbygdens hd. I samma område förekommer flera sammansatta namn på ‐mark, betecknande smärre bebyggelser, hemmansdelar och skogar (se t.ex. OGB 15 s. 26, 133 och 307, 17 s. 60, 18 s. 310 ff. med hänv. och 20.2 s. 289 ff. med hänv.). Namnen har säkerligen urspr. betecknat (delar av) utmarksområden i bygdeskiljande skogsområden. Undantag utgör sådana namn som tillkommit i analogi med äldre namn på mark eller som består av appellativiska sammansättningar med mark som senare samman sättningsled.""
-
kylarvende
- Inlägg: 864
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
https://www.reading.ac.uk/gcms/-/media/ ... D2949A88FC
" What must be pointed out further, however, is that in both occurrences the term is strongly linked to the concept of reciprocal friendship. For in the latter occurrence the idea of 'friendship over the seas' is placed in deliberate contrast to its opposite - a contrast emphatically signalled by the 'ne ... ac' construction of the sentence: 'freode ne woldon / ofer heafo healdan, ac ymb Hreosnabeorh / eatolne inwitscear oft gefremedon' (2476b-78: 'They would not keep friendship over the seas, but often performed horrid, malicious slaughter about Hreosnabeorh'). 'Friendship over the seas' - the complete concept - is what the sons of Ongentheow are rejecting here."
Det måste ha varit jobbigt för Ongentheows söner Ohthere och Onela m fl att vända hemmåt, eventuellt med båtar. Finns det något belägg för att något liknande har hänt?
https://no.wikisource.org/wiki/Topograf ... gesagaerne
"Haakon Haakonsens Saga Kap. 151 (Fornm. s. IX 401). Her fortælles, at Ribbungekongen Knut tidlig i Aaret 1227 lod Skibe drage fra Hellisfjorden op paa Marker og videre op i Glommen.
Det er vistnok med fuld Ret, man har antaget, at Hellisfjorden er et gammelt Navn paa Iddefjorden[186]."
https://sv.wikipedia.org/wiki/Glomma
"Glomma (även Glåma eller Glommen) är Norges och Skandinaviens längsta sammanhängande vattendrag"
" What must be pointed out further, however, is that in both occurrences the term is strongly linked to the concept of reciprocal friendship. For in the latter occurrence the idea of 'friendship over the seas' is placed in deliberate contrast to its opposite - a contrast emphatically signalled by the 'ne ... ac' construction of the sentence: 'freode ne woldon / ofer heafo healdan, ac ymb Hreosnabeorh / eatolne inwitscear oft gefremedon' (2476b-78: 'They would not keep friendship over the seas, but often performed horrid, malicious slaughter about Hreosnabeorh'). 'Friendship over the seas' - the complete concept - is what the sons of Ongentheow are rejecting here."
Det måste ha varit jobbigt för Ongentheows söner Ohthere och Onela m fl att vända hemmåt, eventuellt med båtar. Finns det något belägg för att något liknande har hänt?
https://no.wikisource.org/wiki/Topograf ... gesagaerne
"Haakon Haakonsens Saga Kap. 151 (Fornm. s. IX 401). Her fortælles, at Ribbungekongen Knut tidlig i Aaret 1227 lod Skibe drage fra Hellisfjorden op paa Marker og videre op i Glommen.
Det er vistnok med fuld Ret, man har antaget, at Hellisfjorden er et gammelt Navn paa Iddefjorden[186]."
https://sv.wikipedia.org/wiki/Glomma
"Glomma (även Glåma eller Glommen) är Norges och Skandinaviens längsta sammanhängande vattendrag"
-
kylarvende
- Inlägg: 864
- Blev medlem: 6 maj 2015, 11:48
Re: Beowulfskvädets topografi
I mitt inlägg 5:e nov 2025 på föreliggande tråd diskuterades bl a följande (det mer intressanta har jag markerat med fet stil):
https://www.norna.org/sites/default/fil ... /-mark.pdf
" I det förutvarande norska Bohuslän förekommer exv. namnelementet äldst i den u‐omljudda, formen mörk i två osammansatta gårdnamn Mörk (OGB 20.2 s. 15, 35) och ett sammansatt Hällesmörk (a.a. s. 46), samtliga i Vätte hd. Lokaliteterna ligger i den vidsträckta bygdeskiljande skogsmark som utgör norra delen av de två nordligaste socknarna i häradet och även den nordligaste spetsen av Bohuslän."
Det kan vara av intresse att studera när u‐omljudet uppkom i urnordiskan:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Urnordiska
Vid behov kan urnordiska indelas i en äldre och en yngre variant: en äldre urnordiska som talades under senromersk järnålder samt folkvandringstid (250–550) och en yngre urnordiska som talades under vendeltid (runt 550–825). Dessa kan alternativt kallas urnordgermanska och urnordiska vardera. Från omkring 500-talet kom omljud såsom u-omljud och i-omljud, samt nasalassimilation med mera, och från 600-talet den nordiska synkoperingen etc. Perioden för yngre urnordiska kallas även synkoptiden(no)."
https://www.norna.org/sites/default/fil ... /-mark.pdf
" I det förutvarande norska Bohuslän förekommer exv. namnelementet äldst i den u‐omljudda, formen mörk i två osammansatta gårdnamn Mörk (OGB 20.2 s. 15, 35) och ett sammansatt Hällesmörk (a.a. s. 46), samtliga i Vätte hd. Lokaliteterna ligger i den vidsträckta bygdeskiljande skogsmark som utgör norra delen av de två nordligaste socknarna i häradet och även den nordligaste spetsen av Bohuslän."
Det kan vara av intresse att studera när u‐omljudet uppkom i urnordiskan:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Urnordiska
Vid behov kan urnordiska indelas i en äldre och en yngre variant: en äldre urnordiska som talades under senromersk järnålder samt folkvandringstid (250–550) och en yngre urnordiska som talades under vendeltid (runt 550–825). Dessa kan alternativt kallas urnordgermanska och urnordiska vardera. Från omkring 500-talet kom omljud såsom u-omljud och i-omljud, samt nasalassimilation med mera, och från 600-talet den nordiska synkoperingen etc. Perioden för yngre urnordiska kallas även synkoptiden(no)."