Beowulfskvädets topografi

[Yngwe]

Nu känns det nog ändå som att hypoteserna är långt bakom oss, och att vi nog till och med passerat spekulationernas bortre gräns...

[kylarvende]

Yngwe!
Tack för kommentaren. Skall ta fasta på den!

[kylarvende]

Hur ligger det till med berättelsen om draken som Beowulf tampas med, och hur står den storyn sig i jämförelse med andra sådana? Men sägner i Aremark, som påminner om Beowulfkvädet, finns dom? Ja, i följande bok av Einar Østmo: "Krigergraver", utgiven av Kulturhistorisk museum i Oslo, 2011. Runt 30 sidor avser Aremark. Tre sägner av intresse återges. På sidan 4 läser jag följande: "Det må ikke kopieras fra denna boken i strid med åndverksloven eller med andre avtaler om kopiering med Kopinor, interesseorgan for rettighetshavare till åndsverk." Intresserade bör därför läsa boken. Speciellt sidorna 30-31, som redogör för de tre olika versioner av det som nämnts ovan. De tre versionerna har i sin tur litteraturhänvisning.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Beowulf

"Beowulf har nu ärvt geaternas kungakrona. Tyvärr är det nu hans tur att bli hemsökt av monster - en drake ödelägger nämligen landet och dödar Beowulfs undersåtar. Kungen och hans tappraste krigare söker upp drakens håla. Beowulf slåss med draken, men striden slutar oavgjort.
Kungen beslutar sig för att bege sig in i hålan och frågar vilka som har modet att följa med honom - endast en vågar, en ung man vid namn Wiglaf. När striden börjar grips även Wiglaf av rädsla och tittar mest på. Beowulf dräper till slut draken, men han har fått sitt banesår."

Först lite historik:

https://webpages.uidaho.edu/engl257/Medieval/dragon.htm

"Dragon, a legendary reptilian monster similar in form to a crocodile and usually represented as having wings, huge claws, and a fiery breath. In some folklore of antiquity, the dragon symbolizes destruction and evil. This conception is found, for example, in Enuma Elish, a Mesopotamian creation epic written about 2000BC."

"The Roman legions adopted it in the first century AD, inscribing the figure of a dragon on the standards carried into battle by the cohorts."

Nedan följer några exempel:

https://en.wikipedia.org/wiki/White_dragon

White dragon - Wikipedia

"The earliest usage of the white dragon as a symbol of the Anglo-Saxons is found in the Historia Brittonum. The relevant story takes place at Dinas Emrys when Vortigern tries to build a castle there. Every night, unseen forces demolish the castle walls and foundations."

"Vortigern excavates the hill, freeing the dragons. They continue their fight and the red dragon finally defeats the white dragon."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Nibelungenlied

"Siegfried, som är son till en kung Sigismund av Nederländerna, anländer efter att ha besegrat nibelungarnas konungar Schilbung och Nibelung och tagit deras skatter till Worms, där Kriemhild lever med sina tre bröder och sin mor. Siegfried är idealbilden av den oövervinneliga riddaren som utöver stora mänskliga krafter även förfogar över en del översinnliga; hans bad i en besegrad drakes blod har gett honom ett starkt pansarliknande skydd."

"När alla senare träffas råkar kvinnorna i gräl angående den hjälp som Gunter i samband med sitt frieri fick av Siegfried. Hagen av Tronje, Gunters tjänare, ser det nu som sin plikt att döda Siegfried för att skydda sin herre och dennes ära. Han dödar Siegfried och stjäl nibelungenskatten från Kriemhild. Skatten sänks dock i floden Rhen."

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sigurd_Fafnesbane

"Sigurd (fornnordiska: Sigurðr) eller Siegfried (medelhögtyska: Sîvrit) är en mytomspunnen hjälte och drakdödare i den forngermanska sagokretsen. Enligt legenden, det så kallade Sigurdskvädet, dräpte han Fafner (även Fafne), en man eller dvärg som uppträdde i hamn (skepnad) av en drake eller lindorm."

"Namnen Sigurd och Sigfrid innehåller det proto-germanska *sigi ”seger” i förleden, men skiljer sig i efterleden. –urd kommer från *-ward som betyder ”beskydd”, medan *frid betyder ”fred”. (Den fastlandsskandinaviska namnformen Sivard har samma ursprung som Sigurd.)"

Sigurd i Snorres Edda

"Sigurd växer upp vid kung Hjalpreds hov, där han som yngling får svärdet Gram från smeden Regin. Med detta dödar han draken som bor på Gnitaheden genom att lägga sig i en grop och hugga i hjärtat underifrån."

"Kampen mot draken uppfattades som ärkeängeln Mikaels kamp mot djävulen, varför episoder i Sigurdsdiktningen återspeglas i den medeltida kyrkliga konsten."

Berättelserna påminner om Beowulfkvädets. Vortigerns land härjas, men det verkar mest handla om materiella skador. Medan även människor verkar stryka med i Beowulfkvädet. Inte så mycket tal om att drakarna hamnar i vatten, dock. Skatten i Beowulfkvädet verkar morsvaras av att Votigern förutspås vinna ett krig. Vortigern gräver fram två drakar. Drakarna slåss sedan. Men Vortigern klarar sig. Siegfried klarar sig dock inte och skatten hamnar i vatten (floden Rhen). Svek saknas inte, i likhet med Beowulfkvädet. Sigurd klarar sig, då en grop kommer till användning. Intressant är att "en man eller dvärg som uppträdde i hamn (skepnad) av en drake eller lindorm."

Vortigern, Siegfried och Sigurd verkar agera på egen hand. Siegfried och Sigurd, slåss med draken utan att de i den förestående fajten med draken sviks av sina kämpar. Jämför Beowulf som inte får mycket hjälp: "Kungen beslutar sig för att bege sig in i hålan och frågar vilka som har modet att följa med honom - endast en vågar, en ung man vid namn Wiglaf."

[kylarvende]

Har Googlat fram en av sägnerna från Aremark, Norge som påminner om Beowulfkvädet och/eller innhåller drakmotiv. Skrolla ner till texten som är återgiven av A. Lorange (Drakehaugen):

https://www.khm.uio.no/forskning/digita ... er_Gol.pdf

[kylarvende]

Intressant artikel som bland annat tar upp Aremark och dess drake, på sidan 37:

https://www.academia.edu/1423609/Hanne_ ... er_s_31_45

Hanne L. Aannestad (2004) "Her haver det i Fortiden været et mærkelig Sted" - om bygdeborger og folketro (The Social Conception of Ancient Monuments - on Hillforts and Folklore). I Primitive tider, s. 31-45

[kylarvende]

Mer information om den tidiga runstenen i Norge (mitt tidigare inlägg den 26 januari 2024, 23:35):

https://www.raa.se/2023/01/experten-om- ... mvarderas/

"– Man ser att det är runor från den urnordiska runraden och att det är flera olika inskrifter på stenen. I den tydligaste, ”idiberug”, har man utläst ett kvinnonamn, vilket verkar rimligt."

"Den E-runa som finns på stenen och som påminner om ett latinskt M trodde man tidigare inte dök upp förrän efter år 400."

[kylarvende]

Om man i Aremark, Norge uppförde ett signaltorn liknande de romerska, så undrar man om det fanns några fördelar jämfört med vårdkase? Först kan man titta på information om vårdkasen:

https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5rdkase

"En vårdkase (i östra Sverige och i Finland böte) eller vårdkas[1] är en signaleld. Den ingick förr i ett enkelt optiskt signalsystem och bestod av spiror av ved placerade på en höjd inom synhåll för nästa vårdkase, så att de brinnande kasarna bildade en kedja av signaleldar."

"Vårdkasen är tom inuti och har utrymme för bränsle, till exempel tjärtunnor och kådrika stubbar. Kasen har en liten "dörröppning" som skyddas av en vikbar skinnfäll. Den fungerar därför också som regnskydd och övernattningsplats för kasvakten. I toppen är vårdkasen öppen, som en kåta.

Vårdkasen antänds med olika slags bränsle beroende på om den ska användas på dagen eller natten."

[kylarvende]

En bok om romerska signaltorn mm, som jag inte haft tillfälle att läsa, verkar intressant:

https://www.amazon.co.uk/Roman-Military ... olliscroft

Mer info om romerska signaltorn mm:

https://perlineamvalli.wordpress.com/20 ... ians-wall/

"By means of signalling. A few basic facts about Roman signalling survive, including the use of fire, smoke, and wooden beams. The first two are fairly obvious but the last, which is only mentioned in passing by Vegetius, is rather obscure and not understood. Beacons are shown being prepared and used on Trajan’s Column, presumably for the purposes of signalling. Modern studies have examined lines of sight between signal stations, forts, milecastles and turrets in the region of the Wall. Some signal towers allowed sites that could not see each other to communicate, as Barcombe Hill signal station did for Housesteads and Vindolanda."

hardian9641110147_038b5a6d0a_n.jpg (32.1 KiB) Visad 15635 gånger

En mer sentida ide' om ett romerskt signaltorn och dess funktion:

https://www.sciencephoto.com/media/1000 ... wers-c1900

"Aerial telegraph: ancient Roman signal towers, c1900. A basket containing fire was hung from an arm near the top of the tower and used to signal a message to the next tower in a chain. The message was then passed along the to the next in the chain of similar towers."

C0453476-Aerial_telegraph_ancient_Roman_signal_towers,_c1900.jpg (226.07 KiB) Visad 15635 gånger

Vissa likheter med vårdkasen för dess personal:

https://www.cambridge.org/core/journals ... B2953A59C7

"Roman signal stations, or with windbreaks to protect the watchers. ... signal station were lodged in the tower itself."

Man kan jämföra med mitt närmast föregående inlägg om vårdkasen. Några förmodade fördelar jämfört med vårdkasen: Placeringen av dess primära (om det fanns flera) träbalk "wooden beam" enligt ovan kunde vara sådan att visst vindskydd skapades av signaltornet, vid den dominerande vindriktningen. Snabbhet att applicera rätt brännbart material med hänsyn till väderlek, och dag eller nattsignalering. Speciellt om en korg "basket" applicerades på träbalken (vilket dock är osäkert). Vid dålig väderlek, såsom regn, kunde det brännbara materialet snabbt ersättas.

[kylarvende]

Man kan titta på information om Varberg på svenska västkusten och wardbergets vårdkase:

https://www.hn.se/nyheter/varberg/bergt ... 9c2fad4fed

"Varberg har ju fått sitt namn av wardberget, vaktberget, på vilket Fästningen vilar."

"– Med en vårdkase kunde man signalera snabbare än fienden kunde avancera, förklarar Pablo Wiking-Faria och fortsätter sitt resonemang med att uppmärksamma oss på att vårdkasarna är ett slags tecken på en samhällsorganisation där människor samarbetade med varandra."

Citatet från Pablo Wiking-Faria ovan innebär troligen, bland annat, man kunde se analkande fientliga fartyg i god tid, och tända vårdkasen. Och att närliggande vårdkasar därmed hade tid att tändas med informationen från wardbergets vårdkase. Åtminstone dagtid torde det vara så. Men hur ligger det till i Aremark, Norge? Om fienden har edat och är på väg ut i sjön Aspern? Om fienden närmast bara dyker upp i vattendraget nära platsen för dagens Drakehaug? En karta att kolla på var det ligger (121m över havet) vid sjön Asperns (106m ö h) östra sida: (en skärmdump bifogas):

https://mapcarta.com/de/31099076

Skärmbild 2024-01-19 071013.png (247.27 KiB) Visad 15601 gånger

Här är man nog beroende av all snabbhet man kan få, och möjligen kunde ett signaltorn inspirerat av Romarikets sådana vara att föredra framför en vårdkase? Bygdeborgen Dödhaugen vid sjön Asperns södra strand skulle troligen informeras om fienden. Vidare var det nog fördelaktigt om man på Dödhaugen fick så mycket tid på sig som möjligt för att vidta åtgärder mot fienden. Troligen hade man gjort tidsuppskattningar. Följande aspekter, hämtade från en långt senare krigares taktik, verkar intressanta att beakta:

https://www.armyupress.army.mil/Journal ... ghis-Khan/

"Their knowledge of the time required to move forces–both their own and the enemy's–helped them to consistently stay one step ahead of their enemies."

[kylarvende]

Finns det någon sammanställning av vårdkasekedjor, bålverksgator eller liknande över Norge och Sverige? Om jag fårstår det rätt, så skulle man kunna lista ut vart de leder. Se exempel:

https://oof.se/historisk-guldgruva/

"Själva namnet Vårdsätra har en innebörd som är hämtad från gamla företeelser. ’Vård’ kommer från det som kallades vårdkase, en signaleld som tändes bland annat för att varna för fientligt angrepp. Vårdkasekedjorna gick från landsdelarna till centralmakten i Uppland och senare i Stockholm. Det är väldigt troligt att det funnits en vårdkase just i Vårdsätra."

Tar man sig en titt på några av bygdeborgarna i Norge via följande länk (skärmdump bifogas), så verkar det som Dödhaugen längst till höger i skärmdupen ligger lite ensam:

https://bygdeborg.net/

Skärmbild 2024-02-06 001024.png (1.76 MiB) Visad 15503 gånger